Mycket glad över förslaget om parboendegaranti

Hey!

Nu händer det grejer. Jag blev så himla glad då Folkpartiledningen gick ut med sin debattartikel i DN rörande ett förslag om parboendegaranti för äldre. Det känns som om det är dags nu. Det känns som om det är många som väntat alldeles för länge.

Visst kan det komma att kosta en slant här och var, men det är en välkommen och nödvändig kostnad och jag ser det som en solklar rättighet att äldre inte ska behöva skiljas åt om den ena parten är tvungen att flytta till ett äldreboende.

Jag har sagt det så himla ofta att jag nästan blivit andfådd sista tiden. Vi behöver mer mänsklighet och mer omtanke i samhället idag. Vi behöver mer hänsyn till individen och till människors fysiska och psykiska hälsa. Det är viktigt att vi ser över vården och det är viktigt att tillgänglighet, rörlighet och flexibilitet ökar. Folkpartiets förslag om parboendegaranti är ett mycket bra första steg i den riktningen

Nu får vi hoppas att det ligger till grund för en färd mot en ny och bättre vårdpolitik inom alliansen inför den nya mandatperioden efter valet 2010.

Det är dags nu. Vi behöver mer medmänsklighet i Sverige idag. Det här var precis det jag behövde för att rädda en annars ganska kackig dag idag. Idag har Folkpartiet gjort mig stolt.

Och förstås cred till Barbro Westerholm som driver sådana här frågor som ingen annan i riksdagen.


AB, AB 2, DN Tema, Aurora, Millans Memoarer, Maria Byström, Peter Andersson, HD, Fufluns, Majalisas

AB's Johanna Melén sammanfattar litet snabbt en del annat från Folkpartiets landsmöte, så jag slänger vidare en snabb länkning dit också. Kan tyvärr inte delta själv. Ägnar istället kvällen åt gruppmöte med partigruppen i Huddinge.

Det pratas även om giftermål mellan C och Fp, vilket jag trivs med rätt bra i tanken. Vore finhet att verkligen ta tag i det projektet snart. Gillar.

Läser också om Peter Englunds apell för Dawit Isaak som jag tycker är fantastiskt bra. Det är på tok för få som engagerar sig i Isaaks öde, känner jag. Vi måste värna rätten till demokrati, yttrandefrihet, pressfrihet och möjligheten att kritisera en regim som inte tror på mänskliga fri- och rättigheter. Och vi måste stödja våra egna medborgare. Jag undrar fortfarande om inte våra senaste regeringar gjort mer om Dawit haft ett mer svenssonbetonat namn, en litet ljusare hy och ett slätare hår. Vet inte, men det skulle förvåna mig om en svensk regering agerat så slapphänt om detta hänt Bengt Magnusson. Just sayin'.

Mobiler med pms och en call out om tips på en ny kommunikationscentral

Det här är så märkligt att jag inte vet hur jag ska förhålla mig till det. Det finns så många råttan i pizzan-historier kring både det en och det andra, men Motorola bekräftar tydligen problemet och hävdar att en buggfix är på väg.

Det handlar alltså om den nya Androidmobilen från Motorola som kort och gott kallas Droid. Det har visat sig att det här är en telefon vars kamera fungerar olika bra beroende på vilken tid i månaden det är. Fråga mig inte... jag vet faktiskt inte. Men någonstans är det litet gulligt att jag äntligen funnit en telefon som jag kan identifiera mig med, antar jag. (Förlåt, fina omvärld!) Seriöst... hur lyckas man med en sådan kodning av drivrutinerna i en telefon?

Skämt åsido - nu när min Symbianlur från Sony Ericsson har börjat sacka och inte längre fungerar så vidare bra funderar jag på vad i hela friden jag ska hitta på för något nu. Jag behöver en ny telefon, helt enkelt.

Någon som har en idé om vad jag borde satsa på? Jag misstänker att jag väntar med att skaffa en Droid i vilket fall som helst. Åtminstone till dess att den här märkliga buggen är åtgärdad och kameran och telefonen fungerar litet mer jämnt oavsett vilket datum jag använder den. Det känns som en bra sak ändå.

Program för transtemadagen på Huset - RFSL Ungdom/Stockholm

På lördag är det alltså dags för årets temadag på ämnet Trans.

Om du vill lära dig mer, om du vill söka kontakter eller bara hänga med oss coola transpersoner i Stockholm (samt en eller annan tillresande), så tycker jag att du ska komma förbi.

Temadagen kommer att hållas i RFSL's lokaler på Sveavägen 59 i Stockholm, även kallat Huset.

Man slår upp dörrarna kl 10.30 för den som vill mingla lite och kanske dricka en kopp kaffe innan den första programpunkten drar igång.

Klockan 11.00 hälsar Peter Tai Christensen (vice ordförande, RFSL Stockholm) och Linus Hedlund (ordförande, RFSL Ungdom Stockholm) välkomna och informerar om vad som kommer att hända under dagen.

Inträde: Gratis för medlemmar, 20 kr för dig som inte är medlem. Bli gärna medlem på plats och gå in gratis! 100 kr för dig upp till 26 och 300 kr för dig över 26.

Kom ihåg att anmäla dig så att RFSL har koll och vet hur mycket lunch som behövs (Anmälan på facebook räknas).

Välkommen!

/ RFSL Stockholm och RFSL Stockholm Ungdom

PROGRAM

11.15-12.45

Namnlagen – vad innebär regeringsrättens dom?

På förra årets transtemadag diskuterades namnlagen av riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (FP) och Anti Avsan (M) under ledning av Kerstin Burman. Sedan dess har mycket hänt. Regeringsrätten har nyligen i en dom slagit fast att en myndig persons juridiska könstillhörighet inte ska påverka möjligheten att lägga till ett förnamn. Jan-Olov Madeleine Ågren och Kerstin Burman berättar om processen som ledde fram till regeringsrättens dom och samtalar om vad regeringsrättens dom kommer att få för konsekvenser samt vilka transrelaterade namnlagsfrågor som återstår.

Medverkande: Jan-Olov Madeleine Ågren och Kerstin Burman

Moderator: Peter Tai Christensen

12.45-14.00

Lunch

Det bjuds på lunch från Café Copacabana.

14.00-15.00

Identitetsstärkande arbete med transungdomar - hur, vad, varför?

Eddie Summanen, projektledare på RFSL Ungdom, föreläser utifrån RFSL Ungdoms pågående projekt Transformering. Projektet syftar till att höja kunskapen kring transfrågor samt att motverka ohälsan bland unga

transpersoner. Inom ramen för projektet anordnas identitetsstärkande verksamheter för transpersoner i åldern 13-30 år. Eddie Summanen berättar om vad som genomförts hittills och vad som planeras i framtiden.

Medverkande: Eddie Summanen

15.00-15.15

Paus

15.15 - 16.15

Trans på film

Louise Wallenberg, fil.dr i filmvetenskap och föreståndare för Centrum för modevetenskap, föreläser om representationen av transpersoner inom såväl mainstreamfilm som alternativfilm, fiktion och dokumentärfilm.

16.15-16.45

Paus

16.45-17.45

Infestus – Trans inom och utom teatern

Aleksa Lundberg tog examen från scenskolan i Göteborg som den första transsexuella eleven någonsin. Här bjuder hon in till ett samtal om trans både inom och utom teatern, baserat på sina egna erfarenheter. Dessutom spelar hon en scen från sin föreställning Infestus.

Medverkande: Aleksa Lundberg, Linus Hedlund

17.45-18.00

Avslutning

Malmström (Fp) ny EU-kommisionär

Regeringen har nominerat Cecilia Malmström (Fp) som ny svensk EU-kommisionär. Ett bra val, då jag tycker att Cecilia utstrålar precis den optimism inför framtiden, EU och världen som jag tycker att inte Fp, utan regeringen, Sverige och Europa behöver så mycket mer av.

Jag är glad att även moderaterna som regeringsledande och som största parti inom alliansen kan tänka sig att stötta en kandidat som inte kommer från de egna leden.

Jag ser det som stort för Sverige, men också för Europa med Cecilia vald som den nya svenska EU-kommisionären. Jag håller nu tummarna och hoppas på att det blir precis så bra som jag hoppas att det ska och kan bli.

SR, SvD, Klamberg, DN, DN 2, AB, Ex, GP, Sydsvenskan, SVT, Beijbom, Liberati, Bawars Värld, Jonas Sjöstedt, Dick Erixon, Mikael Wendt, Svensk Historia, Edvin Alam, Mathias Sundin, Fredrik Malm, Frykman, Runo, Mats Engström, Högbergs tankar, Khroniskt, Nattis 2.0, Per Altenberg, Johan Westerholm, Magnus Andersson, Ulf Bjereld, HD,

Transgender Day of Remembrance

Nu börjar det dra ihop sig inför årets Transgender Day of Remembrance.

Det är en dag som syftar till att hedra de människor som fallit offer för hatbrott, för fördomar och för diskriminering på grund av sin könsidentitet och för sin kamp att få vara sig själva.

Även i år finns där många människor som fallit offer för hatbrotten och som vi vill hedra. Där finns de som jag vill hedra.



Idag är Transgender Day of Remembrance inte enbart en sorgedag. Världen omkring oss förändras och fler vågar gå ut och möta världen. Fler vågar bryta mot de normer och de förväntningar som binder oss. Ju mer vi syns och ju mer vi tar oss rätten att skapa vårt eget utrymme ökar också acceptansen.

Sverige har verkligen förändrats under de sista tio-femton åren och det är lättare att vara ute och att vara transperson i Sverige idag än någonsin tidigare. Åtminstone om du bor i storstaden. Ute på landsbygden har vi fortfarande långt att gå.

Många mår fortfarande väldigt dåligt. Många lever under hot. Många lever med en oerhörd inneboende ångest och än idag är suicidrisken och även antalet som avslutar sitt eget liv alldeles för höga. Jag känner alltför många. Alltför många. Jag kommer att hedra dem under TDoR även i år.

Men vi pratar också mer och mer om en ny rörelse. Vi pratar mer och mer om ett identitetsskapande. Jag har förstått under den sista tiden att fler och fler som arbetar med sin identitet och sin egen process har börjat uppmärksamma oss som lever ute i samhället och står för de vi är. Och vi är några stycken. Både i Sverige och internationellt finns det numera en växande grupp individer som bryter mot gränserna och som slår sig fria - som syns och som hörs och som tar sitt självklara utrymme. På sätt och vis har vi börjat nå en situation där vi äntligen kan börja prata om ett identitetsskapande också för transpersoner. Vi har börjat skapa förebilder.

Jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt.

Jag minns då jag fortfarande gick på gymnasiet i mitten av nittiotalet. Jag flyttade hemifrån då jag var 16 år för att flytta in till storstaden och påbörja mitt nya liv. Jag var ensam i storstaden, fick äntligen utrymme att gå min egen väg och börja om på nytt. Hell, this was my chance to transition!

Men jag var litet försiktig på den tiden. Jag vågade inte riktigt göra en sådan sak i skolan. Så var det ju. Man var rädd på den tiden. Jag visste heller inte så mycket. Det här var innan Googles tid och den enda dator jag hade var en Atari 520, definitivt utan möjlighet till uppkoppling på internet. I skolbiblioteket fanns inte heller mycket att läsa om vad jag kände att jag ville genomgå. Eller ville och ville. Jag ville inte genomgå. Jag ville bara få vara jag. Jag visste inte ens om det var möjligt. Och tänk om någon kom förbi och såg mig läsa om något sådant? Det gick ju bara inte. Det fanns inte på kartan!

Så vad gör man?

-----------------------------------------------

Jag insåg tidigt att jag var annorlunda. Att det var något som inte stämde med mig. Att jag inte var som de andra tjejerna. Jag ville vara, men jag var inte som alla andra tjejer. Och det märktes snabbt i de "grupper" jag rörde mig i. Det märktes på förväntningar och på omvärldens reaktioner. Det märktes i sådana basala saker som att jag inte fick bära samma kläder, och på så himla många andra vis som snarare var kopplade till sociala koder, acceptans och liknande. Jag lärde mig att hålla tyst. Jag har frågat mamma nu i efterhand om ett par av de saker jag själv minns. Jag trodde jag var fem år då mitt uppvaknande skedde. Det visade sig att jag var tre.

När jag genomgått den långa resan till den punkten att jag förberedde mig att flytta hemifrån och börja mitt nya liv som en mycket ung vuxen insåg jag också något annat. Jag var inte bara konstig och kände mig fast i en märklig kropp till vilken jag inte kunde referera till. Jag var också intresserad av kvinnor. Innan dess hade jag mest försökt att vara det för att det passade sig bättre så. Jag var inte säker på vad jag var och de första minnena jag har av att falla för någon alls involverade trots allt killar. Jag kom fram till att jag inte var bisexuell för att jag föll för killar utan för att jag föll för tjejer. Och herregud... Helt plötsligt fanns risken att jag dels skulle bli tvungen att försöka leva crossdressande och fel och hånad resten av livet. Jag skulle dessutom bli sedd som flata om jag fortsatte på det här sättet. Det var inte det att jag var bisexuell i sig. Det hade jag anat sedan jag var liten. Men helt plötsligt liksom snurrade spelplanen ett halvt varv och hela världen såg helt plötsligt annorlunda ut. Jag var inte egentligen på väg att bli bög, utan snarare att pendla mellan att vara hetero eller flata. Det var ett nytt sätt att förhålla sig till sig själv och till omvärlden ändå. Tankevurpa. Det skakade mig.

På den tiden... Vad fanns det för förebilder då? Boxarbettan? Det kändes väl bara inte riktigt som jag... Självklart fanns fler, men bara utomlands. Eller i de slutna kretsarna till vilka jag absolut saknade alla former av tillträde.

Så dök de upp. De två första riktiga homosexuella förebilderna som talade rakt in i mitt eget hjärta. De första som verkligen tog tag i mig och skakade om mig och fick mig att andas lugnt igen. Som fick mig att känna att jag inte var ensam.

Under tiden jag började min transition för första gången - i mycket maklig takt och enbart på fritiden - fann jag mina första riktiga förebilder. Eva och Efva. De första svarta rubrikerna om det lesbiska paret. Konstigt, kanske. Men på den tiden fanns det få lesbiska eller för den delen bisexuella kvinnor som verkligen lyste som förebilder i den världen där jag levde. Åtminstone för mig var det dessa två som verkligen blev de första riktiga förebilderna. Och det var stort. Ännu hade jag ingen aning om att det faktiskt gick att göra en könskorrigerande kirurgi, det fanns ingen information att tillgå någonstans och det fanns definitivt inga transförebilder. Inte efter vad jag kunde se.

Därför var också Eva och Efva viktiga för mig på många vis. Det var som om jag fick ett helt träd i huvudet på något vis. Jag var helt ställd och helt och hållet förvirrad. Det var en stjärnsmäll som jag inte riktigt klarar av att beskriva. Man kan väl säga att det var den allra första i en rad av lidnerska knäppar i mitt liv. Det borde ha hörts på en kilometers håll.

Det var med någon sorts minnets varma vemod och med en väldig massa inneboende känslor jag läste här om dagen om hur mina två första riktiga förebilder tillslut fick chansen att gifta sig i söndags. Det var en jättestor grej för mig bara att minnas tillbaka och jag grät faktiskt en stund och sände ut ett tyst tack till dem. Ett grattis. Ja, och allt det där. Jag är väl litet mushy, men jag får så lov att stå för det.

Idag har mitt liv förändrats något oerhört. Jag är visserligen inte igenom alltihop riktigt än. Framför allt måste jag lösa sådana saker som att kunna starta upp mitt yrkesliv igen och börja skapa mig en trygghet och en bas igen. Men idag är jag den jag vill vara. Jag har rätt kropp, jag har rätt identitet och jag är ute, fri och stolt. Och det har jag faktiskt dessa två kvinnorna att tacka för till viss del... Förebilder är så viktiga.

----------------------------

Jag lärde mig mycket under det där första året. Jag levde ett väldigt aktivt och vilt liv. Jag rörde mig ute på krogar, gick på fester, skaffade nya vänner. Jag läste allt jag kunde läsa, jag sökte nya förebilder, jag gömde mig själv i någon sorts trenchcoatdold intergenderistisk figur som bara var... konstig. Förlåt mig om jag säger det, men det var faktiskt ingen hit - det väsen jag blev under den här tiden. Men jag började höra rykten. Om att andra runtomkring mig kom ut som homo- eller bisexuella. Att det fanns fler därute. Jag lyssnade och jag sökte och jag såg. Intensivt. Samtidigt höll jag tyst och jag vägrade prata om det. Jag ville absolut inte att någon... Jag borde ha insett. Jag borde förstått. Det gick bara inte att dölja. Alla förstod utom jag. Jag förstod inte att så många andra redan hade förstått. Allt.

Men jag var väl för upptagen med mig själv, kan jag tänka mig. Det var en smärtsam uppväxtprocess på många vis. Jag vet inte hur många gånger jag läste Karin Boye på den tiden. Det var många. Men jag läste i smyg. Samtidigt viskades det här och var. Det var mycket vaga beskrivningar av att det fanns ytterligare något annat därute i mörkret. Människor som faktiskt bytte kön. Människor som faktiskt levde i rätt identitet oavsett hur de föddes. Det skulle dröja ytterligare en stund innan jag förstod att det inte var ren science fiction - rena vandringssägner. Man kunde faktiskt genomgå en transition, en könsresa, en omvandling - METAMORFOS!

Tillslut lärde jag mig. Tillslut förstod jag. Internet är jäkligt bra ändå. Undergroundrörelser är bra. För där frodas berättelserna för den som är invigd och där kan man lära sig mycket. Det är för den som är på väg att ta det första steget som förebilderna fortfarande saknas. Det är för den som tar det första steget som det fortfarande saknas en hand, en ledstjärna, en idé om vad det kan innebära att befinna sig på andra sidan.

Det är bland de som ännu inte vet och som inte är invigda i en inre krets som det ska vara självklart att där finns förebilder och människor att se upp till. Det är bland dessa "nyfödda" transgenderister som det behövs ledljus och en tilltro och ett hopp. Ett hopp om att allt en dag ska bli bra och att det finns en chans att få leva ett helt och ett värdigt liv. Ett liv utan hot och krav på anpassning till normer som helt enkelt inte är relevanta för någon som jag.

Vi behöver bygga hopp. Vi behöver bygga tilltro. Vi behöver bygga en värld där vi inte längre är rädda att gå ut på krogen, rädda för att dejta, rädda att berätta för svärmor, rädda att skaffa oss nya vänner eller gå på politiska möten. Vi behöver bygga en värld där även jag kan gå på stan utan att riskera att bli misshandlad, hotad, våldtagen, jagad eller rent av mördad.

Vi har en lång bit kvar att gå. Därför firar jag i år Transgender Day of Remembrance. Men jag gör det i hoppets ljus ändå. För det har hänt mycket på väldigt kort tid. Kan mitt politiska arbete fortsätta att åstadkomma förändringar gör det mig stolt. Samtidigt finns det många andra därute. Och för alla dem kanske det inte ens behöver vara självklart att skämmas och vara rädda om ytterligare tio-femton år. Men då behöver vi vara många. Och vi behöver omvärldens stöd. Och vi måste vara rädda om de få positiva förebilder vi har. Och nära dem. Nära oss själva. Skapa en ny och bättre värld för oss alla. En värld där även transpersoner är välkomna och självklara och kan leva i full värdighet.

Det är min dröm.

Hur ser din ut?

Intressant

The girl who silenced the world for five minutes

Om du inte redan sett detta, ta dig tid.

Ask borde sluta använda härskarteknik och lära sig svara på frågor

Och så svarar Beatrice Ask tillslut på de frågor som Johanna Sjödin med rätta ställde för ett par dagar sedan.

Men jag måste säga att så himla många svar var det inte. Mest en uppläxning av Johanna Sjödin och ett konstaterande att småflickor som Johanna minsann inte förstår sig på sånt här - och förmodligen kanske inte bör lägga sig i det. Härskarteknik så det dånar om det. Och gud vad jag är allergisk mot sådant.

Inte minst som Beatrice Ask väldigt sällan bemödar sig att delta i en direkt debatt med oliktänkande utan helst ser till att få fritt spelrum att gå runt ämnet som en katt kring het gröt.

Jag kan inte låta bli att få en lätt fadd smak i munnen av detta. Det är verkligen inte riktigt så jag vill se på den här frågan. Att de som faktiskt är berörda av den nya lagen inte ska ha rätt att uttala sig och uttrycka sina farhågor. Det känns litet grann som "har vi hört den förut?"

Jag förstår fortfarande inte hur denna lagen ska kunna komma till utan att regeringen i princip inför en Hadopi-liknande monsterskapelse för att kunna jaga människor som bryter mot lagen. Jag förstår heller inte hur ett tittförbud ska kunna efterlevas juridiskt på ett rättssäkert vis.

Det är ju trots allt så att människor dels kan hamna någonstans på nätet av misstag och att det kan vara svårt att avgöra om det då också var ett misstag eller en mycket konkret genomtänkt handling.
Vad för siter ska förbjudas och hur ska surfningen på dessa siter kontrolleras? Bör de censureras eller bör de helt enkelt hårdbevakas.

Eller kommer det här att bli ännu ett jobb för vännerna ute på Lovön, kanhända? De om några har ju medlen för att kunna genomföra denna övervakning, även om vi säkert inte får se en full "vinst" i deras kapacitet innan Datalagringsinitiativet drivits igenom.

Och om det nu är tittförbud som gäller, hur ska man göra bedömningen att den här personen har rätten att titta på bilder som föreställer en person under 18 år men den här personen har det inte? För tydligen ska inte unga människor som ligger nära varann i ålder riskera åtal för detta. Var går gränsen för vad näraliggande ålder innebär? Och ska lagen börja moralisera över en person som lever med någon som är tio år äldre eller yngre då? Blir det olagligt då?

Lever jag som trettioettåring med en 17-åring kan jag fortfarande klassas som brottsling?

Och jag som frekvent läser Johanna Sjödins blogg (inte för den barbystade bannern i och för sig, men ändå) kan säkert dömas om vi nu talar om tittförbud, trots allt.

Och fortfarande har vi problemet med tidsskrifter, böcker, familjealbum och liknande.

Detta är något som Beatrice Ask, hennes stab och departement bör se över en gång till. Annars riskerar detta att bli en lag som totalt spårar ur och som skadar mer än den hjälper.

Det är pinsamt uppenbart att Beatrice Ask totalt saknar insikt i hur en sådan här lag skulle kunna utformas, vilka medel som behövs för att efterleva den och vilka juridiska och folkrättsliga konsekvenser en sådan lag kan få. Ingen som helst konsekvensanalys tycks ha genomförts och jag ber Beatrice Ask att återgå till ritbordet för en ytterligare noggrann genomgång av detta förslaget innan allting totalt spårar ur.

Självklart ska vi inte tillåta pedofili. Självklart ska vi jaga förbrytelser som är riktade mot barn. Men vi ska för tusan inte tillåta en lag som kräver att vi inför undantagstillstånd på hela internet och i det verkliga livet för en hel befolkning.

Bland andra Emma frågar sig på vilket sätt en lag som förbjuder tonårssexualitet faktiskt skulle vara behjälplig i kampen mot övergrepp mot barn. Jag kan bara instämma.

Hanna Wagenius påpekar att vi redan har en lagstiftning som gör även tecknad barnporr olaglig enligt dagens lagstiftning. Och forsätter sedan:

"Oroar man sig, som Ask verkar göra, för att människor mellan 15 och 18 ska utnyttjas för sexuell posering kan man påminna sig om att vi redan har en paragraf (närmare bestämt 2 st 8§ 6 kap BrB) som gör det kriminellt att utnyttja sådana för sexuell posering om det typiskt sett kan skada ungdomens utveckling eller hälsa. Någon ytterligare lagstiftning på området torde inte vara nödvändig."

Om Beatrice Ask och de övriga statsråden behöver hjälp att anordna en internutbildning i folkrätt och modern kommunikation är de mer än välkomna att höra av sig. Genom mitt arbete under de senaste åren har jag lyckats bygga upp ett omfattande kontaktnät som säkerligen rymmer många mycket kompetenta kursledare som kan diskutera detta på ett bra och pedagogiskt vis som även regeringen klarar av att förstå.

Tidigare har jag skrivit om detta här och här.

Nerd Life Deluxe, Opassande, Susanna Holmström (ECPAT), Hanna Wagenius, Motpol, Motpol 2, Motpol 3, Motpol 4, Oscar Swartz, DN, Johanna Sjödin, Johanna Sjödin 2, SR, Tianmi, Tianmi 2, Anna Troberg, SvD, DN - Hanne Kjöller, Isobel Hadley-Kamptz, Sagor från livbåten, Sagor från livbåten 2, Sagor från livbåten 3, Regeringens pressmeddelande, Bjerke, Louise P - Liberati, Apelsineld, Trollhare, Nyheter24.


Intressant.

Ehum... ooops!

Och där försvann ytterligare ett ip-nummer ner i det digitala cylinderarkivet. Helt plötsligt borta i cyberrymden och helt enkelt inte möjligt att använda för att komma åt brottslingar längre.

*host* Så synd!

Men frågan är... hade ingen kunnat räkna ut det här tidigare? Hade ingen kunnat räkna ut att bryter vi mot folkrätten för att jaga folk för något som i praktiken är ett snatteribrott och därmed kriminaliserar en hel ungdomsgeneration så går det fruktansvärt mycket åt helvete. Ingen ISP vill ju för guds skull vara ond och mer eller mindre juridiskt avrätta en majoritet av alla sina kunder och användare. Det funkar inte.

Och gissa vilka som faller i skiten nu? Jo... de brottsutredare som jagar riktigt elaka brottslingar. De där barnporrligorna, virus- och spamspridarna, de ekonomiska brottslingarna och alla andra sågspån som roar sig med att hota folk hela dagarna i ända. Grattis! Vi har just dödat möjligheterna till en fungerande brottsbekämpning på nätet och jag är inte ett dugg road.

Eller... litet kanske. Alltså, det blir ganska kul på något vis med allt detta. Att se folk springa runt i cirklar och inte veta vad de ska göra är ganska gulligt och underhållande ändå.

Och snart alltså ACTA, dessutom. ACTA som kommer ta livet av allt hopp om att våra framgångar rörande Telekompaketet alls kommer ha någon som helst betydelse.

Eller kanske inte... Det visade sig ju att regeringen satt ned foten och krävt att inga svenska lagar ska ändras på grund av ACTA. (Förmodligen ett stort tack till bland andra Karin Pilsäter som jag och Annika Beijbom sparrade med i rätt hög grad tidigare i somras i Folkpartiorganet Tidningen Nu och som redan då lovade att något sådant aldrig skulle få ske).

Min fråga är då... Om regeringen vill jaga fildelare med hjälp av IPRED - hur kommer det sig då att de sätter krokben för ACTA och samtidigt inte kan få bukt med fildelningen och de stygga ISP:erna idag? Och därtill alla dessa anonymiseringstjänster och så den framtida kampen om DLI. Det blir bara bättre.

Har någon råkat fälla krokben på sig själv i sin barnsliga iver, månntro?


------------------------------------------




För övrigt så var det det där med att skydda artister, vad? Times Online har en rätt fin vinkling på det.

Jo, Mary har rätt. Definitivt vill vi hellre ha Piratpartiet i riksdagen än en massa främlingsfientliga spån, trots allt. Integritet och demokrati framför hat och rädsla. Dammit, it's a hard pick!!!

Finhet, ni. Världen behöver mer finhet.

Intressant.


Mary, ScaryMary, Ted Valentin, Karl Sigfrid, Karl Sigfrid 2, Karl Sigfrid 3, Opassande, Leo, Otyget, SvD, Fritänk, Daniel Scythe, AB, Sydsvenskan, HD, Ekot, Hanna, Telegraph, Moppa's Hörna, Diggers all, Boing Boing, Zac, JensO, Isobel på Ex, Klamberg, Karin Pilsäter m.fl., MiNi, Hax, Hax 2, Scabbe, Scabbe 2, Scabbe 3, DNMR, FarmorGun, Oscar Fredriksson, Wired, Christian Engström, Berinder, Marcin, Anders S. Lindbäck, Ipse Cogita, Oscar Swartz, Michael Geist, Michael Geist 2, Michael Geist 3, Michael Geist 4, IP-Watch, Zeropaid

Drömmar om egen-el

Eftersom jag blev så kritiserad för att leva i fablernas värld då jag pratade om egen-el härom sistens tänkte jag att jag skulle strö litet salt i såren på mina belackare och visa på att det finns möjligheter att skapa något bättre. Något större.

Om viljan finns, och en liten gnutta finansieringshjälp från staten, så finns rätt mycket vi faktiskt kan göra för att komma en bit på vägen.

E24 skrev för ett par veckor sedan om entreprenörerna Lennart Carlsson och Karin Adalberth som ägnar sig just åt privat vindkraft och hus som producerar mer el än de faktiskt gör av med.

Och inte måste de där sakerna till hus se ut som igloos eller Darth Vaders badkar heller.

Tekniken finns redan och det kan se riktigt sådär himla bra ut dessutom. Vad som är problematiskt här är att det är så förbaskat dyrt att installera. Och så krångligt med tillstånd. Men om det går att lösa i Italien, Danmark, Tyskland, Holland... varför skulle det inte gå i Sverige?

Nog är det väl dags att verkligen börja fundera på det där med grönt boende på allvar nu snart?

Kanske ett tips till min egen partiledning nu när vi går kräftgång i Sifo-mätningarna och verkligen behöver se till att plocka in unga, urbana och gärna kvinnliga väljare i väljarlägret... Jag kan tänka mig att jag själv skulle bli mycket gladare på partiet om vi faktiskt verkligen började tala energipolitik, klimat och visioner. Det var länge sen sist.

Folkpartiet borde vara mer gröna än grå, kanske. Det är dags nu. När kommer de vassa förslagen och de stora drömmarna från partiledningen? Kanske på landsmötet nu alldeles snart?

In the arms of an angel

Två underbara röster. Två människor som för en stund lyckas inbilla mig att det är värt att tro på en bättre värld därute.

Kan inte annat än att bli tårögd. Fortfarande...

HPV-vaccin även till män i staterna?

För någon vecka sedan skrev man på amplifyyourvoice om att det går diskussioner i USA om att införa en möjlighet till vaccinering även av pojkar och män för att komma åt spridningen av HPV-virus bland befolkningen.

Man konstaterar att det inte enbart är kvinnor som drabbas på grund av detta viruset. Det är även många män som drabbas av cancer, och det är många som lider av att så många kvinnor drabbas på grund av viruset.

Någonstans är det litet lustigt att man ännu inte tänkt tanken att om man nu ska göra vaccinering av influensor till något som går litet grann på modet, så kanske man kan utnyttja viljan att skapa en infrastruktur för det till något vettigt.

Inte för att det säkert inte är vettigt med en vaccinering mot svininfluensan. Tyvärr finns det människor inte så långt bort i mina kretsar som drabbats hårt på grund av att någon nära gått bort. Den gör litet ont. Och självklart har jag närstående jag oroar mig för också. Så blir det ju. Och jag antar att jag har goda skäl här och var att oroa mig. Det finns gott om risk i min omgivning, är jag rädd.
Men det är fortfarande en oerhört liten mängd människor som drabbats sådär väldigt hårt av svininfluensan att man kan undra kring huruvida det är samhällsekonomiskt försvarbart att driva på som man gör. Speciellt med den extra oro man sprider och med tanke på att man inte alls bryr sig om huruvida det går att leverera det antal doser som faktiskt behövs för att immunisera en hel befolkning. Det går litet... trögt.

Själv har jag avverkat eländet, med all rimlig säkerhet. Det var ingen rolig historia. Men är det verkligen fler som dött av denna influensa än vad som dör normalt sett av en vanlig höst- och vintervariant? Någon som har statistik?

Däremot... Om vi nu ska börja bygga vaccinfabriker och bygga en riktigt välfungerande och väloljad infrastruktur för fortsatt vaccinering av det ena eller andra skälet... ska vi då inte kika på möjligheten att faktiskt följa det amerikanska tankeexemplet och se om vi inte kan få bukt på HPV en gång för alla då också?

Det kittlar litet grann för mig i alla fall att faktiskt göra en sådan sak. Det lär säkert kosta en del, men vad har inte svininfluensan kostat oss hittills? Det handlar nog mest om att ställa nytta mot nytta.

Apple har en förvirrande syn på moral och människovärde

Prylportalen skrev för ett par dagar sedan om Apples litet märkliga idéer kring hur man är en sann moralens väktare.

Tydligen tycker Apple att det är ok att styra vad folk har för programvaror på de äppelrundade och så söta iPhones som företaget producerar. Det är välkänt. Man får inte ha någon programvara i lurarna som inte är godkänd centralt från Apples sida. Men det gäller även en hel massa andra saker.

Som e-böcker, exempelvis. Eller e-vykort. Och en del annat.

Tydligen, skriver Prylportalen, är det inte ok att driva med Hitler på ett satirbetonat vis i form av ett e-vykort. Däremot inga aber kring att publicera hela Mein Kampf som e-bok.
Jaja, yttrandefrihet eller nåt. Och den tror jag på. Men så var det ju det där med e-vykorten.
Det är där någonstans det skaver för mig.

Och om man nu är så moraliskt högstående på Apple... hur kommer det sig då att de klämkäcka och så oerhört konservativa amerikanerna måste bli utsatta för en massa "Asian Boobs" och annat. Konsekvens?

För min del gör det inte så mycket med litet tuttar här och var, men jag undrar hur de tänker på Apple, med tanke på de enorma moralistiska dreven som går i USA. Och borde inte de drabba Mein Kampf också? Nej, förstås... Den är enbart publicerad på spanska, så det är förstås helt ok.

Nu är frågan... Publicerades pinup-bilderna på Apples App Store med förbehållningen att modellerna endast pratade utrikiska?

Prylportalen skriver:

"Nu är alltså "Mein Kampf", komplett med swastika och allt, godkänd itället med
en åldersgräns på 9 år. Så enligt Apples logik är det ok att småbarn
okommenterat läser om den "judiska konspirationen" men så fort det handlar om
satir så är det big time no-no?"

Hujedanemej... Ibland blir jag bara så trött...

Förlåt mig fader, ty jag har syndat (en hälsning från overklighetens folk)

Bilden hämtad från MyOwnSelf.com

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag har undlåtit att läsa fader vår var morgon och var kväll.

Likväl är jag troende. Om inte på en treenig Gud, så på något som värmer mitt hjärta om kvällarna och skänker mig tröst.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag har undlåtit att stanna hemma och valde att tro på karriären. Nu vet jag att karriär inte är något för mig. Jag inser mitt misstag och undrar hur jag kan försona. Vill fader hjälpa mig åter till den rättfärdiga vägen?

Jag trodde mig fri att tala, såsom människor är fria att tala. Jag inser nu mitt misstag och ska som en god kvinna tiga i församlingen. Jag ska tiga i riksdagen och jag ska tiga i sängen då du slår mig och håller mig och straffar mig. Jag vet det är för mitt eget bästa.

Förlåt mig Fader, ty jag blev sjuk av min kärlek. Jag är illa ute nu och jag behöver din hjälp. Vänder du då din kind till, eller din rygg?

Förlåt mig Fader för att jag inte var redo att behålla mitt barn. Jag är ensam nu. Så ensam. Och det smärtar, men mest av allt smärtar min avsky. Mot mig själv för min svaghet. Min avsky mot mig själv smärtar mer nära nog mer än din.

Jag trodde mig vara fri att arbeta, men hade fel. Jag förstår nu varför jag inte fick stanna. Varför jag inte fick fortsätta arbeta för dig. Du skämdes över mitt leverne och jag vill be dig om ursäkt. Det ter sig självklart nu att jag borde och ska skämmas för att hedra dig. O Herre. O Fader. O Omvärld... Jag ska inte synda igen. För mig är arbetet hemmet. Jag ska anpassa mig.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag kunde inte skänka min man en son. Jag föddes steril och kan inte skapa liv. Jag vet att det är syndernas straff och jag ber dig ändock om syndernas förlåtelse. Jag ber om ursäkt för mitt misslyckande. Jag ber dig om nåd och önskar att jag kunde åstadkommit bättre.

Jag är ledsen, O Fader. Jag har syndat och legat med en annan kvinna. Jag är besviken på mig själv för min svaghet och för köttets lusta. Jag ber dig om förlåtelse och din välsignelse. Jag ber om att bli frisk och sann mot dig återigen.

Förlåt mig Fader. Jag kastade mig ut från Västerbron. Jag ville inte göra det, men ditt fördömande blev mig övermäktigt. Jag orkade inte längre stå emot. Jag är ledsen att jag svek dig och jag faller nu till min död och hoppas att slippa mer lidande då ditt fördömande kännes mig straff nog för mina synder.

Förlåt mig, Fader, ty jag har levt med flera. Vi var alla lyckliga och vi mådde bra ihop. Det var värme och kärlek och lycka, men vi insåg att vi gick emot din vilja och vi lever inte längre ihop. Vi vill be dig om ursäkt och vi söker syndernas förlåtelse. Vi kan be fader vår och vi kan be Ave Maria, men blir vi någonsin renade för vårt syndiga leverne?

Förlåt mig Fader, ty jag hoppas än att få slippa din skärseld. Jag hoppas slippa dina törnen, ditt spjut i min sida. Jag hoppas få slippa ditt kors, ditt spott och ditt spe. Jag hoppas få bli förlåten en dag för mina synder och för mina syndiga tankar.

Förlåt mig Fader, ty jag sålde mig själv. Det var igår och penningarna mina var slut. Jag hade inget val, förstår du. Och du har talat om för mig att jag måste tiga och att jag måste tåla. Du talte om för mig att jag intet var värd. Men se jag var värd den slant jag fick för att jag särade igår, Fader. Och det fick mig att känna mig bra. Jag skäms nu och känner mig tom, ty jag vet att du fördömer mig och att jag aldrig kan stå rak i ryggen i din närvaro igen. Jag skäms, men då. Just då. Då mådde jag bra. Jag bör skämmas, jag vet.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag ville hjälpa världens alla människor till kärlek och värme och omtänksamhet. Jag ville vara så mycket mer. Jag ber om ursäkt för en svag kvinnas syndiga tankar. Jag förstår nu att det inte var min plats. Jag ber dig om förlåtelse.

Förlåt mig Fader, ty jag önskar dig fortfarande väl. Trots att du hatar mig så och trots att du trotsigt bjuder mig att hata dig så önskar jag dig väl. Jag är en svag människa - icke kapabel till hat. Jag ber dig om förlåtelse för min svaghet och önskar att jag ska bättra mig.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag bytte kön och blev man. Jag sökte att bli lika stark som du och jag kände mig inte inombords som en kvinna. Har jag syndat nog och räcker ditt fördömande för att stoppa skärselden att bränna mig?

Ty jag är rädd, Fader. Jag är rädd för ditt hat. Jag är rädd för din syn på mig. Jag är rädd för dina skrämmande ord och din ondska. Jag ber dig att inte hata mig. Jag ber dig om din acceptans och din kärlek. Så som jag ock älskar dig.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Du ser, jag föddes i fel land och ser inte riktigt ut som du. Mitt hår är annorlunda och min hud likaså. Jag har mörkare ögon och jag talar annorlunda än du. Min Gud är densamma, men bär för mig ett annat namn. Gör det mig ond? Gör det mig syndig, Fader?

Jag har en väl rundad mage, Fader. Jag är inte vacker nog. Borde jag svälta mig mer? Jag kan säkert om du vill. Vill du förlåta min lättja?

Jag tycker om söta underkläder, Fader, Jag tycker att det är vackert och det får mig att må bra. Jag vet jag borde skämmas. Jag som bara är en gammal nucka! Be för mig fader och för mina synders förlåtelse.

Förlåt mig, Fader, för att jag tycker människor är vackra och för att jag förälskar mig så lätt. Jag är på tok för billig och jag kan inte alltid hålla på mig, Fader. Jag vet att jag syndar och jag vet hur hemsk jag är. Be för mig, Fader. Och välsigna mig och min jakt på syndernas förlåtlse.

Jag är ingen kulturelit. Jag är en vanlig människa. En sådan som inte finns, säger du. Och du har nog rätt, för under din blick känner jag att jag inte finns. Att jag inte är värdig nog. Jag har spelat min teater och jag har dansat mina danser och jag har skrivit mina dikter, men jag är aldrig fin nog i dina ögon och jag vet det nu. Pina mig. Jag har säkerligen förtjänat det.

Förlåt mig Fader, ty jag är inte rik som du. Jag är fattig och jag har inga summor på banken. Jag är belånad och jag lever snålt. Men jag har funnit kärlek i mina vänner och i min familj. Inte minst den valda. Det är mig rikedom nog. Jag ber dig Fader att förlåta mig.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Min man lever med en omskapt kvinna. Jag var inte född sådan och jag vet att jag inte borde, men jag kunde inte låta bli. Jag sökte helhet och frihet och frälsning. Jag ville få vara jag. Nu lever han med mig och han älskar mig trots att jag är en omgjord kvinna. Jag ber dig, för oss båda, om syndernas förlåtelse.

Be för mig, Fader. Ty jag behöver dina böner. Jag behöver dina drömmar och visioner. Jag behöver din tilltro till mig, Fader. Men varför hatar du mig så?

Är det för att jag är född i ett annat land som du hånar mig så? Är det därför jag inte får leva här? Därför jag inte får arbeta fastän jag själv vill det? Förmodligen har du rätt och jag ber dig att förlåta mig mitt felstag. Jag önskar jag kunde göra det ogjort.

Är det för att jag levt med en annan man som du hatar mig så? För mitt underbett eller för min onda ryggs skull? Är det för mina svaga ögon du avskyr mig så innerligt, eller för kärleken till mitt barn?

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat. Jag förlovade mig med en Dotter av Judéen. Jag ber om din förlåtelse, ty det jag gjorde var fruktansvärt. Jag vet. Jag mår illa och jag känner din blick emot mig. Jag borde vetat bättre, och jag ber dig om ursäkt, Fader. Men jag älskade henne och hon var så vacker. Hon fick mitt hjärta att brinna.

Jag vet, endast ditt hjärta ska få mig att brinna och endast den rätta tron är god nog. Jag kan kasta mig ut från Västerbron återigen. Jag kan hoppas att försvinna. Att sluta. Att därigenom glädja dig.

Ty jag är overklighetens barn i den värld som endast har plats för verklighet. En verklighet. Din verklighet. Jag ber dig om förlåtelse för min svaghet.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag är i dåligt skick för att arbeta. Mitt inre kokar och jag skakar och gråter. Jag har ont och jag har klia i själen. Förstår du hur jag menar? Jag har ont och jag lider och jag orkar inte längre andas. Jag är slut, jag är trött, men jag kan inte somna. Jag vill få sova nu, men jag mår så dåligt av dina ord och din stämma. Jag mår så dåligt av ditt hat och mina tankar och alla känslor... de kan inte lämna mig ifred. Jag ber dig att lindra min smärta. Kan du lindra den, så jag kan arbeta igen.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag var hungrig, förstår du. Jag har inte ätit på fem dagar och pengarna är slut. Jag är sjuk och kan inte längre arbeta. Jag visste intet annat och det smärtade mitt inre så, då jag stal den frukt som nu skapar mig sådant lidande. Jag hade mått bättre av att svälta och jag hade bättre utan ditt förakt. Jag vet. Jag borde lärt mig nu. Förlåt mig att jag gick över dina gränser.

Jag föddes utan kön, Fader. Jag vet inte varför jag straffats så, Fader. Snälla Fader, förlåt mig.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Min verklighet rämnar och min identitet vacklar. Jag är ond, jag vet. Jag är värd intet och noll och jag borde skämmas över att jag inte vet vem eller vad jag är. Jag ber om din förlåtelse, ty jag tappar fotfästet. Jag vet inte vart jag hör hemma längre.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag föddes till ett ovanligt namn.

Jag har sparat bilder på min älskade och jag vet att du tycker illa vara. Jag skäms.

Jag föddes med en märklig irrande blick och en känsla av otillräcklighet. Jag var inte stark nog.

Jag föddes rastlös och utan förmåga att koncentrera mina tankar och min blick. Jag har svårt att lära, Fader. Straffa mig för det, för det har jag sannerligen förtjänat. Jag kan ha ärvt mina svårigheter för mina synder. Låt mig lida. Kasta mig på dina blickars bål. Tysta mig och lär mig att tiga.

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag förstår inte samhällets regler riktigt. Jag föstår inte vem som är stark eller svag. Jag förstår inte vem som sitter med all makten. Jag föddes sådan, förstår du. Jag är inte som andra. Jag kan inte riktigt tänka klart och jag försvinner ibland. Men jag kommer alltid tillbaka. Jag kommer tillbaka till dig, Fader. Varför kan det inte få duga?

Jag föddes ock med ett märkligt ben som förhindrar mig från att gå. Jag ber dig om ursäkt. Det var inte min mening. Jag ber om syndernas förlåtelse, Fader. Vill du se mig? Vill du skänka din blick för en stund åt mig?

Förlåt mig Fader, ty jag har syndat.

Jag är liten och inte gammal nog och jag är ensam i denna världen. Jag är i ditt land utan ditt lov och jag borde inte vara här. Jag vet, Fader. Kan du förlåta dig och förbarma dig, Fader?

Jag blev våldtagen, Fader. Jag vet det förmodligen var mitt eget fel, Fader. Jag vet att jag borde straffas. Renas. Jag vet att jag är förbrukad nu, Fader. Och jag skäms. Jag skäms så illa. Jag lider. Det gör så ont. Jag vet du ser ned på mig och att jag har mig själv att skylla. Jag borde ta mig i kragen och fortsätta. Om än något mindre viktig. Om än mindre värd. Om än mindre ren. Om än utstött från samhället och förkastad av dig och dina likar.

Jag lärde mig att älska fastän jag inte fick. Jag lider av all denna värmen och den gör mig ont nu. Ty jag vet att den gör dig ont då du känner den ondska min kärlek skapar. Den ondska som slår emot dig och hotar dig så. Men varför hotar jag dig så? Varför hotar min kärlek?

Jag är overklighetens barn! Hur mycket ska jag lida för att bli helad? När är jag ren och när blir jag verklig?

Jag ville fly min ångest och alla hårda känslor som slår och slår som vågor inom mig. Jag tog mig en fix och jag förtjänar mitt straff. Ty jag är overklighetens barn och därför sökte jag mig till overkligheten. Ty i Din verklighet var jag ju aldrig välkommen. Du hånade och du slog mig och jag ville fly. Jag tog min fix och jag flög iväg. Fri för en stund. En liten stund av respit, en liten stund i en annan värld. Min värld. Den som inte finns. Den där jag trodde jag hörde hemma då jag inte fick tillhöra din. Nu står jag här ensam. Utan värld, utan verklighet. Jag vet jag borde skämmas, men jag kan inte längre.

Du får förlåta mig Fader, men jag tänker inte skämmas längre. Jag tänker stå rak.

Du får förlåta mig Fader, om du vill. Det är slut nu. Jag är klar med dig, O Fader. Jag är klar med ditt förakt. Jag tänker byta mitt kön. Jag tänker lägra en annan kvinna. Jag tänker inte skämmas för mitt kön. Jag tänker inte skämmas för min kropp. Jag tänker inte längre skämmas för mina synder. Jag tänker vara en hel människa med fel och brister och jag tänker älska dem alla lika väl och lika mycket.

Jag värnar min frihet och min kärlek och min tro. Jag värnar även min nästas tro. Jag värnar världen och Jorden och miljön. Jag värnar värme och omtanke.

Jag har fått nog av dig, Fader. Jag är overklighetens barn och jag utmanar dig.

Jag går emot dig, Fader. Jag inte så mycket faller som vandrar behagfullt nedåt till det fördärv där jag trivs allra bäst.

Jag tänker ta mig ton, Fader. Jag tänker uttrycka min vilja. Jag har ätit frukten från kunskapens träd, Fader och jag ser nu att du ljugit för mig.

Du är inte min religion, Fader. Du är inte den som har rätten att döma mig. Ty du har ingen kärlek kvar. Ingen tolerans, ingen omtanke, ingen värme. Du är stel, Fader. Som en skulptur, som en fresk. som en målning på betong. Den kalla betongen, den grå, i staden där jag bor.

Min GUD har allt det. Min GUD är god. Och varm och välsignande. Min GUD unnar mig frihet och lycka och kärlek. Min GUD unnar mig njutning och att få vara mig själv. Min GUD unnar mig min kärlek till den nästa jag själv väljer och som väljer mig. Min GUD dömer inte. Min GUD hånar inte. Min GUD gör ingen skillnad mellan verkligt och overkligt.

Min GUD skapte världen för mig och för mina systrar och bröder och vi är alla lika. Vi är alla bra. Vi är alla värdefulla och vi ärver denna Jorden tillsammans. Alla för alla och kärlek som kärlek. Vi är alla kroppar och vi är alla själar och vi trivs i det.

Du kan gå nu, Fader. Jag har fått nog av dig. Jag har fått nog av ditt förtryck. Till skogs, Fader. Dra inte mer vanära över min bygd. Gå nu, Fader. Verkligheten väntar och du vill inte missa tåget.

Gå nu, Fader, ty du har dragit vanära över GUD's ord. Du har dragit vanära över kärleken och värmen och budskapet om evig frid.

Gå nu, Fader, ty du har hatat för mycket och fördömt för ofta. Du har värnat dig själv snarare än din nästa och du har girigt styrt min värld för länge. Du har värnat din egen makt och du skall icke få göra det längre nu. Jag är klar med dig, Fader. Gå!

Gå nu, Fader. Ty DU har syndat.

Gå!

Detta är en hälsning och ett upprop. En vandring har börjat bland overklighetens folk. Låt oss vandra hand i hand och låt oss gå stärkta tillsammans och mota den verklighet vi inte vill leva i för en sekund. Låt oss slippa lida mer och låt oss styrka varann. Vi är många och vi kan så mycket mer. Vi är overklighetens folk och vi har kommit för att stanna.




ScaberNestor, Tianmi, Zaramis, Liberala Kvinnor på AB Debatt, SR, Ex, Ex 2, Ex 3, SvD, SvD 2, SvD 3, SvD 4, SvD 5, SvD 6, DN, DN 2, AB, AB 2, AB Debatt, HD, GP, Dagen, Röda Berget, Sydsvenskan, Sydsvenskan 2, Rickard Wendel, In Your Face, Stefans Konspirationer, Mary, Mary 2, Kent Persson, Kent Persson 2, Ekonomismen, Lenas Blogg, Vonkis, Louise P på Newsmill, Edvin Alam, Peter Andersson, Johan Ingerö, Ekot, jj.n, Ann-Sofie Wågström, Jöran Fagerlund, Liberati, Liberati 2, Liberati 3, Liberati 4, Liberati 5, Liberati 6, Liberati 7, Liberati 8, Klamberg, Klamberg 2, Klamberg 3, Klamberg 4, Fria, Seved Monke, Fredrik Frangeur, Liberal och Långsint, Beijbom, Beijbom 2, Skånskan, Roger Jönsson, Angie Roger, Elin Frid, Niklas Mattsson, Nils Erik Lindblom, Maria Ferm, Maria Ferm 2, Maria Ferm 3, Maria Ferm 4, Maria Ferm 5, Maria Ferm 6, Maria Ferm 7, Maria Ferm 8, Vellingebor på AB Debatt, Anders Wallner, Anders Wallner 2, Trollhare, Trollhare 2, Trollhare 3, Trollhare 4, Trollhare 5, Trollhare 6, Trolhare 7, Trollhare 8, Dagbladet, Times of India, BBC, Peter Sunde (Newsmill), Witchbitch, Opassande, Johanna Sjödin (Ex), ProjO, Per Pettersson, Fader Hägglund själv, Prästflickan, ArvidFalk, Axess, Karl Sigfrid, Rehbinder, Sylvia Plath (cred till Trollhare), Oscar Fredriksson, Rödgrön.se, Prylportalen, JensO, Lisa Magnusson, Expo, Rasmus Jonlund

Intressant

Svart Måndag behöver din hjälp

Ett litet call-out till alla integritets- och folkrättsvänner därute:

Nätverket Svart Måndag har under drygt ett och ett halvt år bedrivit en envis kamp för ett samhälle byggt på integritet, demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter. Vi har arrangerat otaliga demonstrationer och andra aktioner, lobbat, föreläst, utbildat och agerat rådgivare i flera sammanhang.

Efter det sista verksamhetsåret ligger budgeten på minus. Vi saknar just nu medel för att täcka våra fordringar och behöver därför Din hjälp att få budgeten i balans inför det nya verksamhetsåret.

Vi hoppas kunna åstadkomma ytterligare ett år av aktiv kamp för demokrati i den nya digitala tidsåldern, men inte ens lågbudgetaktivism är gratis. Har du en slant att avvara? Nätverket Svart Måndag är tacksamma för alla bidrag, vilka kommer att oavkortat gå till att driva verksamheten och våra kampanjer vidare in i framtiden.

Tack för ditt bidrag:

Föreningen/Nätverket Svart Måndag

Bankgiro: 438-1349

Den amerikanska kristna högern underblåser hbt-fientlig lag i Uganda

Kristna från USA underblåser homohetsen i Uganda



CAPE TOWN, Nov 11 (IPS) - The Anti-Homosexuality Bill under consideration in Uganda was sparked by a conference in Kampala earlier this year at which fundamentalist Christians from the U.S. identified homosexuality as a threat to "family values".

The draconian law will institute the death penalty for "aggravated homosexuality" and criminalise human rights work.

Christopher Senyonjo, a retired Anglican bishop from Uganda, and Reverend Jide Macauley, from Nigeria's House of Rainbow church, told IPS that a conference took place on March 5-7 this year, arranged by Stephen Langa, the director of a Ugandan fundamentalist Christian grouping called Family Life Network (FLN).

The FLN invited speakers attached to U.S.-based religious and "educational" organisations that propagate the idea that homosexuality is an "illness" that can be "cured".

Källa: Inter Press Service News Agency.

(saknar tyvärr länken själv, då detta förmedlats till mig via tredje part)