Politik och världsutveckling. Klimat och framtid. Konflikter och hopp om en friare och tryggare värld. Sexologi. Funkispolitik och socialförsäkringssystem. Juridiskt och folkrättsligt. Och mitt i allting ett författarskap och debattådra.
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
2010-09-06
Det här med skatterna
Ibland är det värt att tänka till. Att läsa på. Att dra saker ett extra varv. Har du undrat hur mycket du faktiskt betalar i skatt - egentligen? Har du någon aning om vad som händer med dina intjänade pengar om vi får en rödgrön regering? Har du koll på hur skattetrycket ser ut och visste du att vi redan idag har en av världens högsta skattenivåer i Sverige?
Intressant.
Labels:
Alliansen,
Ekonomi,
Global Värld,
Luf,
Luf Storstockholm,
Skatter,
Val2010,
YouTube
2010-07-19
Pensioner, välfärd, globalisering och rädslor
Det är litet intressant med vännerna inom media som ser och hör det få av oss andra hör och ser.
Snappade just upp det här på Facebook. Jag hoppas att ingen inblandad tar illa upp för att jag lägger ut det, men det är faktiskt rätt intressant.
Läs och känn efter vad det faktiskt innebär. Det handlar om Sahlins och Carlssons utspel angående pensionerna och pensionärernas levnadsstandard.
Enligt Sofia är alltså de pensionärer som ringer in fly förbannade över att Mona Sahlin och Ingvar Carlsson ljuger så det står härliga till. Det stämmer helt enkelt inte. Det är i alla fall vad folket säger som ringer in. Och nej, jag sitter inte här på Luf's valkontor och tvingar människor att ringa medelst hot om arkebusering heller. Jag är, i sådana fall, oftast aningen mer subtil. Fråga min chef. ;-)
Jag antar annars att det måste betyda att människor idag inte helt och hållet känner igen sig i den socialdemokratiska verklighetsbilden, nutidsberättelsen.
Möjligen är det så att det faktiskt är relativt få som fått det sämre under Alliansregeringen de sista fyra åren. Att de flesta faktiskt fått det bättre. Att det är vad de flesta ser.
Själv tänker jag på alla stora tv-apparater folk har köpt. Alla nya bilar. Alla iPhones som folk springer omkring med precis överallt, trots att det är en sjukt dyr telefon och trots att vi just gått igenom en kris som slagit mot världen som ingen kris sedan 1930-talets stora depression. I USA, till exempel, har folk fått flytta ut på gatorna och bor i fattigläger mitt i städerna. Och då pratar vi människor i tusental. Vi svenskar köper iPhones, netbooks och 50" tv-apparater. Och gnäller för att netbooken är långsam.
Här talar vi inte om huruvida vi har jobbtillväxt, utan om i vilken del av landet den är störst.
Sedan håller jag med om att det mycket väl kan vara på sin plats att se över pensionerna och pensionärernas skatter under kommande mandatperiod. Vilket också är utlovat av Alliansen sedan en tid innan valrörelsen, rent av. Snabbare hade det kanske gått om det nu inte varit så att vi alltså fått en enorm och fruktansvärt envis finanskris över oss. Den där som Socialdemokraterna för det mesta hävdar skapades av Allianspartierna för att vi skulle få en chans att straffa vanliga människor litet extra. Nu är det väl inte riktigt så det gick till. En stor del av världen har enorma problem ekonomiskt just nu. Och riktigt så stor makt har inte ens hundögat Reinfeldt.
Den socialdemokrat, miljöpartist eller vänsterpartist som hävdar att vi inte klarat oss bra igenom den här krisen och som inte har en aning om hur hårt resten av världen, utanför 50-skyltarna, drabbats har upplevt alldeles för få verkliga kriser. Jag själv är uppväxt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Under 1980-talet. Ni vet... Kommunistisk diktatur, inbördeskrig mellan regeringsstyrkor och det numera självständiga Eritrea och så förstås den där ökända förbannade torkan. Ni vet... nakna barn med uppsvälda magar under stekande sol och med flugor springandes in och ut genom deras ögon. Vandrande skelett som söker en liten gnutta skugga och som inte längre klarar av att dricka vatten. Där föddes min önskan om att förändra världen. Där fostrades jag av alla fält- och biståndsarbetare att alltid sätta människorätt och hela jordens bästa i fokus. Jag såg det. Jag var där. Minns ni den tiden? Live Aid (den första - originalet) med ledmotivet Do They Know It's Christmas och USA For Africa med ledmotivet We Are the World.
Under ett fåtal år var vi alla medmänniskor och vi var alla globala. Vi tog alla ett globalt ansvar. En kort stund. Idag anses det fult och idag är det hippaste vi har att se ner på muslimer och att skita på oss av rädsla för något som kallas islam. Och som en femtedel av jordens befolkning är en del av. Utan att jorden för den skull har sprängts i bitar. Konstigt, det. Och för alla de där människorna som inte är som vi måste vi alltså skydda oss. Men vem skyddar oss från oss själva...? Vem skyddar världen från oss...?
...
Konstigt nog slog inte den där finanskrisen lika hårt mot vissa länder i Asien. Även Australien klarade sig någorlunda, förhållandevis. De vet att producera och att satsa på teknik och kunnande. Och har producerat och exporterat sig ur krisen på ett sätt vi inte mäktat med i stora delar av västvärlden. Självklart smällde vissa länder även i Asien. Liksom i Europa. Det är en global kris som även byggts upp till stora delar globalt, även om den amerikanska bolånebubblan blev den utlösande faktorn.
Men Sverige tillhör samtidigt, i det stora hela, vinnarna. Det ska vi tacka våra lyckliga stjärnor för, för det var inte alls självklart egentligen. Skickligt styrd ekonomi höll oss flytande då resten av världen råkade ut för en ruff omgång av hela havet stormar. Att hävda att Alliansen misskött finanserna och att en något ökad arbetslöshet är Alliansens fel blir bara sorgligt missvisande. Att vi inte har en massarbetslöshet på gränsen till absurdum är snarare en stark regerings förtjänst. Även om också vi inom Alliansen vet med oss att utan kris hade det sett väldigt mycket bättre ut. Konstigt, det. När tiderna vänder kommer där också finnas mer pengar att använda för framtida investeringar och även för att stärka exempelvis pensionärernas ekonomier. Vilka tydligen inte raserats så illa, trots allt, som Sahlin och Carlsson nu hävdar. Inte ens enligt den berörda gruppen själva, om man nu ska tro journalisterna på Aftonbladet.
Men som sagt, det finns de länder som klarat sig hyfsat igenom detta. Och det är dem vi ska konkurrera med i framtiden. Så det gäller nog att vi fortsätter ta ansvar för ekonomin i landet, trots allt. Och för folkhälsan, och för utbildningen och för en framtidsoptimistisk globalism. Vi står bra rustade idag och det måste vi fortsätta vara även i framtiden. Vi lever trots allt i en global värld. Vilket egentligen inte är mycket annat än ett konstaterande om att vi alla människor sitter i samma båt, oavsett om vi bor i Kina, Australien, Chile eller Sverige. Tänk att det ska vara så fult att prata om global gemenskap och i förlängningen om globala marknader. Tänk att andra folk och andra nationer kan vara något som anses vara så fult.
Globala marknader, förresten. Har vi inte sett nog av strafftullar på afrikanska grödor och sydamerikanska grönsaker? Ni vet de där som gör att jordbruken inte klarar sig i stora delar av världen. Är det inte dags att vi slutar bestraffa resten av världen för att gynna våra franska bönder snart och avskaffa strafftullar och dylikt? Frihandel for the win. Jag ser gärna ett stopp för den vansinniga jordbruksprotektionismen, oavsett nationalseparatistiska eller gröna skäl. Det funkar helt enkelt inte och det skadar många. Adam Cwejman skriver exempelvis om grön jordbruksprotektionism här. Minns ni förresten för ett år sedan hur det lät med kris överallt. Australien fann en väg att slippa den värsta smällen även om de förstås inte var opåverkade. Hur gjorde de?
Hur som helst. Dags att slipa av naiviteten och inse att vi är en del av världen. Att vi är en pytteliten del av dessa miljarder människor som befolkar detta jordklot och att vi måste arbeta för att dels kunna få en plats i en värld som ständigt förändras och att vi dessutom måste arbeta hårt för att se till att andra inte tar skada av hur vi beter oss. Vi måste förstå att vi har det rätt jäkla bra ändå och att de där orättvishetskvädena som sossarna staplar på våra axlar faktiskt inte är sanna, men att om vi ska fortsätta ha det bra, så får vi banne mig lägga manken till en aning. Liberalism enligt Amanda.
Helt enkelt.
Ps.
Tobias Cuthbert skriver för övrigt uppfriskande om att komma ut som liberal i ett väldigt antiliberalt Sverige. Litet grann kan jag allt känna igen mig i det. Var bara tvungen att nämna det. Ds.
Intressant.
Snappade just upp det här på Facebook. Jag hoppas att ingen inblandad tar illa upp för att jag lägger ut det, men det är faktiskt rätt intressant.
Läs och känn efter vad det faktiskt innebär. Det handlar om Sahlins och Carlssons utspel angående pensionerna och pensionärernas levnadsstandard.
Enligt Sofia är alltså de pensionärer som ringer in fly förbannade över att Mona Sahlin och Ingvar Carlsson ljuger så det står härliga till. Det stämmer helt enkelt inte. Det är i alla fall vad folket säger som ringer in. Och nej, jag sitter inte här på Luf's valkontor och tvingar människor att ringa medelst hot om arkebusering heller. Jag är, i sådana fall, oftast aningen mer subtil. Fråga min chef. ;-)
Jag antar annars att det måste betyda att människor idag inte helt och hållet känner igen sig i den socialdemokratiska verklighetsbilden, nutidsberättelsen.
Möjligen är det så att det faktiskt är relativt få som fått det sämre under Alliansregeringen de sista fyra åren. Att de flesta faktiskt fått det bättre. Att det är vad de flesta ser.
Själv tänker jag på alla stora tv-apparater folk har köpt. Alla nya bilar. Alla iPhones som folk springer omkring med precis överallt, trots att det är en sjukt dyr telefon och trots att vi just gått igenom en kris som slagit mot världen som ingen kris sedan 1930-talets stora depression. I USA, till exempel, har folk fått flytta ut på gatorna och bor i fattigläger mitt i städerna. Och då pratar vi människor i tusental. Vi svenskar köper iPhones, netbooks och 50" tv-apparater. Och gnäller för att netbooken är långsam.
Här talar vi inte om huruvida vi har jobbtillväxt, utan om i vilken del av landet den är störst.
Sedan håller jag med om att det mycket väl kan vara på sin plats att se över pensionerna och pensionärernas skatter under kommande mandatperiod. Vilket också är utlovat av Alliansen sedan en tid innan valrörelsen, rent av. Snabbare hade det kanske gått om det nu inte varit så att vi alltså fått en enorm och fruktansvärt envis finanskris över oss. Den där som Socialdemokraterna för det mesta hävdar skapades av Allianspartierna för att vi skulle få en chans att straffa vanliga människor litet extra. Nu är det väl inte riktigt så det gick till. En stor del av världen har enorma problem ekonomiskt just nu. Och riktigt så stor makt har inte ens hundögat Reinfeldt.
Den socialdemokrat, miljöpartist eller vänsterpartist som hävdar att vi inte klarat oss bra igenom den här krisen och som inte har en aning om hur hårt resten av världen, utanför 50-skyltarna, drabbats har upplevt alldeles för få verkliga kriser. Jag själv är uppväxt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Under 1980-talet. Ni vet... Kommunistisk diktatur, inbördeskrig mellan regeringsstyrkor och det numera självständiga Eritrea och så förstås den där ökända förbannade torkan. Ni vet... nakna barn med uppsvälda magar under stekande sol och med flugor springandes in och ut genom deras ögon. Vandrande skelett som söker en liten gnutta skugga och som inte längre klarar av att dricka vatten. Där föddes min önskan om att förändra världen. Där fostrades jag av alla fält- och biståndsarbetare att alltid sätta människorätt och hela jordens bästa i fokus. Jag såg det. Jag var där. Minns ni den tiden? Live Aid (den första - originalet) med ledmotivet Do They Know It's Christmas och USA For Africa med ledmotivet We Are the World.
Under ett fåtal år var vi alla medmänniskor och vi var alla globala. Vi tog alla ett globalt ansvar. En kort stund. Idag anses det fult och idag är det hippaste vi har att se ner på muslimer och att skita på oss av rädsla för något som kallas islam. Och som en femtedel av jordens befolkning är en del av. Utan att jorden för den skull har sprängts i bitar. Konstigt, det. Och för alla de där människorna som inte är som vi måste vi alltså skydda oss. Men vem skyddar oss från oss själva...? Vem skyddar världen från oss...?
...
Konstigt nog slog inte den där finanskrisen lika hårt mot vissa länder i Asien. Även Australien klarade sig någorlunda, förhållandevis. De vet att producera och att satsa på teknik och kunnande. Och har producerat och exporterat sig ur krisen på ett sätt vi inte mäktat med i stora delar av västvärlden. Självklart smällde vissa länder även i Asien. Liksom i Europa. Det är en global kris som även byggts upp till stora delar globalt, även om den amerikanska bolånebubblan blev den utlösande faktorn.
Men Sverige tillhör samtidigt, i det stora hela, vinnarna. Det ska vi tacka våra lyckliga stjärnor för, för det var inte alls självklart egentligen. Skickligt styrd ekonomi höll oss flytande då resten av världen råkade ut för en ruff omgång av hela havet stormar. Att hävda att Alliansen misskött finanserna och att en något ökad arbetslöshet är Alliansens fel blir bara sorgligt missvisande. Att vi inte har en massarbetslöshet på gränsen till absurdum är snarare en stark regerings förtjänst. Även om också vi inom Alliansen vet med oss att utan kris hade det sett väldigt mycket bättre ut. Konstigt, det. När tiderna vänder kommer där också finnas mer pengar att använda för framtida investeringar och även för att stärka exempelvis pensionärernas ekonomier. Vilka tydligen inte raserats så illa, trots allt, som Sahlin och Carlsson nu hävdar. Inte ens enligt den berörda gruppen själva, om man nu ska tro journalisterna på Aftonbladet.
Men som sagt, det finns de länder som klarat sig hyfsat igenom detta. Och det är dem vi ska konkurrera med i framtiden. Så det gäller nog att vi fortsätter ta ansvar för ekonomin i landet, trots allt. Och för folkhälsan, och för utbildningen och för en framtidsoptimistisk globalism. Vi står bra rustade idag och det måste vi fortsätta vara även i framtiden. Vi lever trots allt i en global värld. Vilket egentligen inte är mycket annat än ett konstaterande om att vi alla människor sitter i samma båt, oavsett om vi bor i Kina, Australien, Chile eller Sverige. Tänk att det ska vara så fult att prata om global gemenskap och i förlängningen om globala marknader. Tänk att andra folk och andra nationer kan vara något som anses vara så fult.
Globala marknader, förresten. Har vi inte sett nog av strafftullar på afrikanska grödor och sydamerikanska grönsaker? Ni vet de där som gör att jordbruken inte klarar sig i stora delar av världen. Är det inte dags att vi slutar bestraffa resten av världen för att gynna våra franska bönder snart och avskaffa strafftullar och dylikt? Frihandel for the win. Jag ser gärna ett stopp för den vansinniga jordbruksprotektionismen, oavsett nationalseparatistiska eller gröna skäl. Det funkar helt enkelt inte och det skadar många. Adam Cwejman skriver exempelvis om grön jordbruksprotektionism här. Minns ni förresten för ett år sedan hur det lät med kris överallt. Australien fann en väg att slippa den värsta smällen även om de förstås inte var opåverkade. Hur gjorde de?
Hur som helst. Dags att slipa av naiviteten och inse att vi är en del av världen. Att vi är en pytteliten del av dessa miljarder människor som befolkar detta jordklot och att vi måste arbeta för att dels kunna få en plats i en värld som ständigt förändras och att vi dessutom måste arbeta hårt för att se till att andra inte tar skada av hur vi beter oss. Vi måste förstå att vi har det rätt jäkla bra ändå och att de där orättvishetskvädena som sossarna staplar på våra axlar faktiskt inte är sanna, men att om vi ska fortsätta ha det bra, så får vi banne mig lägga manken till en aning. Liberalism enligt Amanda.
Helt enkelt.
Ps.
Tobias Cuthbert skriver för övrigt uppfriskande om att komma ut som liberal i ett väldigt antiliberalt Sverige. Litet grann kan jag allt känna igen mig i det. Var bara tvungen att nämna det. Ds.
Intressant.
Labels:
Demokrati,
Ekonomi,
Framtid,
Frihandel,
Global Värld,
iPhone,
Islamofobi,
Liberalism,
Mona Sahlin,
Pensioner,
Pensionär,
Solidaritet,
Val2010
2010-05-29
Regeringen har en stor roll i den nya tillväxten
Ja, vad ska man säga? Jag håller väl inte med Östros, helt enkelt. Jag är övertygad om att regeringen har skött detta förträffligt bra. Att inte erkänna det hårda arbete regeringen lagt ner under krisen för att hålla Sverige så skadeslöst som möjligt vore naivt. Det är ingen slump att Sverige är den största tillväxtmotorn i Europa idag och även slår USA på fingrarna. 3,0% snarare än beräknade 0,8% är inte en lustig ödets nyck. Det är hårt arbete. Borg har för övrigt rätt i att den stora frågan vi måste oroa oss för nu är att vi ser till att leda denna tillväxt in i en positiv spiral även arbetsmarknadsmässigt. Större sysselsättning motarbetar även ökade klyftor, vilket många fortfarande oroar sig för. Även jag.
Sedan kan man tycka vad man vill om coacher, exempelvis. Jag tror inte det hjälper mig vidare mycket med någon som tar reda på mina olika chakran och energier för att jag ska komma ut i arbete. Jag behöver inte i första hand hjälp med självförtroendet. Och det gäller nog många andra också. Jag kanske snarare vill ha aktiv hjälp att finna rätt arbetsgivare och hjälp att presentera en bra bild av mig själv, ett bra cv och för att göra en bra intervju. Vilket ju känns som en självklar inriktning för arbetsmarknadscoacher om vi nu ska vara sådana.
Vad jag hoppas på annars är kanske inte större satsningar på coacherna, i och för sig. Även om jag tror att det kunde fungera bra om vi bara sorterar ut de där humdrumdoktorerna det var så mycket tal om för ett tag sedan. Vi behöver inte humdrum. Vi behöver akivitet och ett starkt fokus för att sätta folk i arbete och för att de ska komma till sin rätt.
Vi behöver förmodligen också skapa privata alternativ till Arbetsförmedlingen och avreglera hela den marknaden, anser jag. Arbetsförmedlingen är ineffektiv, har bevisat sin oförmåga att hjälpa svagare grupper på arbetsmarknaden och har inte levererat i närheten av tillräckligt i förhållande till sina kostnader. Men ska vi nu avreglera arbetsförmedlingsbiten, så ska det inte för den skull vara fritt fram för en massa bemanningsföretag i första hand. De har bevisat sig vara extremt dåliga på att se människor och att ta sig förbi fördomar av alla möjliga slag. Diskrimineringen vid rekrytering och anställning hos bemanningsföretagen avskräcker.
Dock kan seriösa företag inom arbetsförmedling mycket väl vara en nyckelfaktor på framtidens arbetsmarknad. Det vill jag gärna se hända inom en mycket snar framtid, förutsatt att jag fick bestämma.
Intressant.
Mer här:
Sörliden, Basse, Lindgren, Kent P, Mary, Tokmoderaten, Axelsson, Anders S, Hökmark, Moderata perspektiv,
Sedan kan man tycka vad man vill om coacher, exempelvis. Jag tror inte det hjälper mig vidare mycket med någon som tar reda på mina olika chakran och energier för att jag ska komma ut i arbete. Jag behöver inte i första hand hjälp med självförtroendet. Och det gäller nog många andra också. Jag kanske snarare vill ha aktiv hjälp att finna rätt arbetsgivare och hjälp att presentera en bra bild av mig själv, ett bra cv och för att göra en bra intervju. Vilket ju känns som en självklar inriktning för arbetsmarknadscoacher om vi nu ska vara sådana.
Vad jag hoppas på annars är kanske inte större satsningar på coacherna, i och för sig. Även om jag tror att det kunde fungera bra om vi bara sorterar ut de där humdrumdoktorerna det var så mycket tal om för ett tag sedan. Vi behöver inte humdrum. Vi behöver akivitet och ett starkt fokus för att sätta folk i arbete och för att de ska komma till sin rätt.
Vi behöver förmodligen också skapa privata alternativ till Arbetsförmedlingen och avreglera hela den marknaden, anser jag. Arbetsförmedlingen är ineffektiv, har bevisat sin oförmåga att hjälpa svagare grupper på arbetsmarknaden och har inte levererat i närheten av tillräckligt i förhållande till sina kostnader. Men ska vi nu avreglera arbetsförmedlingsbiten, så ska det inte för den skull vara fritt fram för en massa bemanningsföretag i första hand. De har bevisat sig vara extremt dåliga på att se människor och att ta sig förbi fördomar av alla möjliga slag. Diskrimineringen vid rekrytering och anställning hos bemanningsföretagen avskräcker.
Dock kan seriösa företag inom arbetsförmedling mycket väl vara en nyckelfaktor på framtidens arbetsmarknad. Det vill jag gärna se hända inom en mycket snar framtid, förutsatt att jag fick bestämma.
Intressant.
Mer här:
Sörliden, Basse, Lindgren, Kent P, Mary, Tokmoderaten, Axelsson, Anders S, Hökmark, Moderata perspektiv,
2010-05-28
Kan vi inte lösa CSN-strulet nu?
Vill, litet sent omsider, knuffa litet grann för Linus inlägg på Liberati.se för någon dag sedan.
Handlar om dumheterna hos CSN som tydligen nu Tobias Krantz måste försöka lösa på grund av att man är för jäkla inkompetenta och otåliga för att bry sig om att lyssna med högskolor och studenter innan man klassar en enormt stor grupp hårt slitande studenter som skattesmitare.
Inte kan man väl på allvar mena att det är Krantz uppgift att agera barnvakt åt korkade utredare och tjänstemän på diverse olika myndigheter? Det frågar sig Linus. Det frågar sig Liberati. Och det frågar jag mig också. Så här ska det förstås inte vara! Ta förnuftet till fånga och lös detta nu. Krantz har viktigare saker att göra än att rycka klåfingriga tjänstemän i örat.
Handlar om dumheterna hos CSN som tydligen nu Tobias Krantz måste försöka lösa på grund av att man är för jäkla inkompetenta och otåliga för att bry sig om att lyssna med högskolor och studenter innan man klassar en enormt stor grupp hårt slitande studenter som skattesmitare.
Inte kan man väl på allvar mena att det är Krantz uppgift att agera barnvakt åt korkade utredare och tjänstemän på diverse olika myndigheter? Det frågar sig Linus. Det frågar sig Liberati. Och det frågar jag mig också. Så här ska det förstås inte vara! Ta förnuftet till fånga och lös detta nu. Krantz har viktigare saker att göra än att rycka klåfingriga tjänstemän i örat.
Labels:
CSN,
Demokrati,
Ekonomi,
Liberati,
Studenter,
Studielån,
Tobias Krantz,
Utbildning,
Val2010
2010-05-24
Gillar Moderaternas översyn av pumplagen
Inte alltid jag känner att det ligger helt rätt, det som mina vänner i Moderaterna presenterar och driver. Men visst kan det finnas en point i att se över pumplagen så att den ger större utrymme för glesbygdsmackarna att slippa ha fullt utbud av alternativa bränslen.
Det gynnar knappast någon, om man inte vill gå tillbaka till häst och vagn ute på landsbygden, att man omöjliggör verksamhet för mackägare genom att lasta dem med krav på att erbjuda bränslen som knappast är aktuella på landsorten till att börja med.
Självklart är alternativa bränslen bra i sig och ska förstås gynnas. Men inom rimliga gränser. Och där det är på något som helst vis ekonomiskt försvarbart att man gör det. Större orter kan mycket väl ha kvar ett krav på sig att erbjuda bra alternativt utbud, men är det verkligen nödvändigt att driva varenda pump utanför större städer i konkurs på grund av att man ställer orimliga krav som de helt enkelt inte klarar av att uppfylla med mindre än en nedläggning till följd?
Kanske litet mindre utarmning och en omsorg om att hålla landsorten vid liv kan vara mer värt? Kanske även de arbetstillfällena detta rör sig om kan vara värt något. Och de skatteintäkter mackarna idag ändå åstadkommer och som stärker såväl lokalt som nationellt.
Bra förslag så som marknaden ser ut just idag. Det blir tummen upp. För att hela Sverige faktiskt ska få en chans att leva. Även utan att gå tillbaka till häst och vagn ändå.
.
Det gynnar knappast någon, om man inte vill gå tillbaka till häst och vagn ute på landsbygden, att man omöjliggör verksamhet för mackägare genom att lasta dem med krav på att erbjuda bränslen som knappast är aktuella på landsorten till att börja med.
Självklart är alternativa bränslen bra i sig och ska förstås gynnas. Men inom rimliga gränser. Och där det är på något som helst vis ekonomiskt försvarbart att man gör det. Större orter kan mycket väl ha kvar ett krav på sig att erbjuda bra alternativt utbud, men är det verkligen nödvändigt att driva varenda pump utanför större städer i konkurs på grund av att man ställer orimliga krav som de helt enkelt inte klarar av att uppfylla med mindre än en nedläggning till följd?
Kanske litet mindre utarmning och en omsorg om att hålla landsorten vid liv kan vara mer värt? Kanske även de arbetstillfällena detta rör sig om kan vara värt något. Och de skatteintäkter mackarna idag ändå åstadkommer och som stärker såväl lokalt som nationellt.
Bra förslag så som marknaden ser ut just idag. Det blir tummen upp. För att hela Sverige faktiskt ska få en chans att leva. Även utan att gå tillbaka till häst och vagn ändå.
.
I am very sociable.
2010-05-17
Den förbryllande gröna världsfrånvändheten
Bara funderar litet grann löst sådär...
Hur har Miljöpartiet tänkt sig - ALLS - att de ska kunna hålla Sverige vid liv med 35 timmars arbetsvecka på bibehållen lön?
Just nu kanske vi har arbetslöshet. Granted - givetvis. Det kallas lågkonjunktur, även om det är ett okänt fenomen hos många av de rödgröna drömmare jag twittrat och argumenterat med på sistone. Men problemet i det här landet är inte att vi jobbar för mycket utan för litet.
Om bara något decennium har alla 40- och 50-talister gått i pension. Har Miljöpartiet och Vänstern någon som helst aning om hur många det är? Och hur tungt det kommer bli att försöka se till att de får ut sina pensioner och har rätt till en välfungerande vård samtidigt som inte hela landet fullständigt går i konkurs. Jag tänker inte vräka ur mig något i allmänhet korkat kring detta (det brukar annars gammsossarna sköta alldeles utmärkt på egen hand), men det är ett faktum att vi har en enorm pensionsavgång att se fram emot och som just satt igång under de sista åren.
Vi måste ha råd att finansiera en växande skara pensionärer inte bara inkomstmässigt (gärna med mer pengar kvar på hundringen dessutom), utan också i vård och omsorg. Det är inte billigt. Och det tycker jag inte att det ska vara heller. Man har goda skäl att förvänta sig en värdefull och trygg ålderdom utan ekonomisk panik efter att ha arbetat rumpan av sig för det här landet och dess framtid under ett helt arbetsliv. Något annat vore löjligt att hävda.
Samtidigt sitter vi i skiten litet grann. Vi klarar inte detta om vi inte ser till att så många som möjligt kommer i arbete. Vi klarar det inte med begränsningar i arbetstiden liknande de tyvärr vansinniga idéerna hos Vänstern och Miljöpartiet.
Hur Mp kan hävda sig ta ansvar för den svenska ekonomin undgår mig synnerligen effektivt.
Jag skulle förmodligen uppskatta kortare arbetstid också, personligen, men det kan bero på att jag arbetar betydligt mycket mer än jag borde. 40 timmars arbetsvecka för min del känns för det mesta som en ren utopi. Samtidigt kan det vara nyttigt att behålla någon sorts förankring i verkligheten, trots allt. Jag tänker att vi har inte råd att gå medeltid på hela bygget oavsett hur gulligt och romantiskt det kan verka för delar av 2000-talets miljörörelse. Häst och vagn behåller inte arbeten och tillväxt kvar i landet.
Vi kommer förmodligen snarare att bli tvungna att fortsätta bygga ut våra städer och samhällen, producera el som aldrig förr och lära oss att inte bara acceptera utan också välkomna och försöka släpa hit utländsk arbetskraft nära på med våld. Det är det enda sättet att lösa situationen vi står inför. Utan tillväxten är vi körda. Därför är det skrämmande att Miljöpartiet på fullt allvar hävdar att det är ett uttalat mål att minska konsumtionen och att minska tillväxten. Man har verkligen inte tänkt till.
Och samtidigt bara drar Asien iväg som jag vet inte vad. Singapore kommer troligen att ligga på över 9% plus i sin tillväxt i år (+13% under Q1). Singapores handel ökade med 30,9% mellan april 2009 och 2010. Industriproduktionen ökade med 19,1% från februari till februari. De bara blixtrar fram!
Tror de rödgröna att detta är ett skämt? En dålig dröm? Seriöst!?
Vem är det som lever i en dröm egentligen? En nostalgisk och oerhört orealistisk dröm om att Sverige lever i sin egen lilla bubbla utan kontakt med resten av världen!
Och så har vi förstås Kina, Indien, Malaysia, Pakistan, Thailand (förutsatt att rödskjortor och gulskjortor slutar skjuta på varann förstås), osv osv osv. Och visste ni att en dansk datortillverkare som kursade för en kort tid sedan numera har återuppstått - I GHANA! Snacka om att det händer saker i världen när man sitter och rullar tummarna i gungstolen. Och bra är väl det. Men är det inte dags att vakna nu?
När Ghana börjar tillverka datorer ska vi gå tillbaka till häst och vagn och som bäst leva på kolkraft om vi ska ha någon el alls. För det ska inte skapas någon el i det gröna Sverige. Därmed kan vi inte driva de nya höghastighetstågen man samtidigt planerar. Valbluff så det står härliga till. Och vi ska inte ha bilar, flyg eller andra transportmedel heller. Därtill ska vi arbeta betydligt mindre än vi gör idag och fortfarande klara av att behålla Sverige konkurrenskraftigt.
Vad Miljöpartiet än vurmar om som mest, så inte bär det en tillstymmelse till likhet med ett modernt samhälle i alla fall. Vem satsar du på som vinnare i racet mellan Sverige och Ghana i framtiden? Jag håller på Ghana any day. Det är dem förmodligen mer än väl förunnat. En rödgrön valseger vore en katastrof helt enkelt på grund av just den naivitet de uppvisar i förhållande till den globala ekonomin.
Vi har inte råd att vara gullmysiga och lusekoftiga längre. Vi kan inte springa runt och leka amish (vilka jag visserligen tycker är rätt coola i sig själva på något vis - jag vill bara inte leva i ett sånt samhälle själv) om Sverige ska hänga med in i framtiden.
Mp borde ha sumpat ett stort antal röster på sina sista utspel. Detta sista, att de förespråkar 35-timmars arbetsvecka i sitt valmanifest efter festligheterna i helgen kan bara inte falla väl ut. Utan sysselsättning, utan el att driva industrierna, utan en fungerande ekonomi och en förmåga att slåss på den allt hårdare globala marknaden finns snart inga arbeten kvar att beskatta. Vem tar man ut de tunga skattehöjningarna på då? Skatter är ingen automatisk pengamaskin. Det enda jag ser som en lösning då arbetena och entreprenörskapet lämnar Sverige är en radda nya sedelpressar för att råda bot på underskottet i finanserna. Och det fungerade ju bra i mellankrigstidens Europa också? Så låt oss hjälpas åt att hjälpa dem falla.
För en liten chans att klara den svenska ekonomin och hindra Sverige från att falla efter i den globala ekonomin i framtiden måste det till en alliansseger. Det finns inget annat sätt.
Mats Sander, Anne-Marie Ekström, Rasmus Jonlund,
Intressant.
Hur har Miljöpartiet tänkt sig - ALLS - att de ska kunna hålla Sverige vid liv med 35 timmars arbetsvecka på bibehållen lön?
Just nu kanske vi har arbetslöshet. Granted - givetvis. Det kallas lågkonjunktur, även om det är ett okänt fenomen hos många av de rödgröna drömmare jag twittrat och argumenterat med på sistone. Men problemet i det här landet är inte att vi jobbar för mycket utan för litet.
Om bara något decennium har alla 40- och 50-talister gått i pension. Har Miljöpartiet och Vänstern någon som helst aning om hur många det är? Och hur tungt det kommer bli att försöka se till att de får ut sina pensioner och har rätt till en välfungerande vård samtidigt som inte hela landet fullständigt går i konkurs. Jag tänker inte vräka ur mig något i allmänhet korkat kring detta (det brukar annars gammsossarna sköta alldeles utmärkt på egen hand), men det är ett faktum att vi har en enorm pensionsavgång att se fram emot och som just satt igång under de sista åren.
Vi måste ha råd att finansiera en växande skara pensionärer inte bara inkomstmässigt (gärna med mer pengar kvar på hundringen dessutom), utan också i vård och omsorg. Det är inte billigt. Och det tycker jag inte att det ska vara heller. Man har goda skäl att förvänta sig en värdefull och trygg ålderdom utan ekonomisk panik efter att ha arbetat rumpan av sig för det här landet och dess framtid under ett helt arbetsliv. Något annat vore löjligt att hävda.
Samtidigt sitter vi i skiten litet grann. Vi klarar inte detta om vi inte ser till att så många som möjligt kommer i arbete. Vi klarar det inte med begränsningar i arbetstiden liknande de tyvärr vansinniga idéerna hos Vänstern och Miljöpartiet.
Hur Mp kan hävda sig ta ansvar för den svenska ekonomin undgår mig synnerligen effektivt.
Jag skulle förmodligen uppskatta kortare arbetstid också, personligen, men det kan bero på att jag arbetar betydligt mycket mer än jag borde. 40 timmars arbetsvecka för min del känns för det mesta som en ren utopi. Samtidigt kan det vara nyttigt att behålla någon sorts förankring i verkligheten, trots allt. Jag tänker att vi har inte råd att gå medeltid på hela bygget oavsett hur gulligt och romantiskt det kan verka för delar av 2000-talets miljörörelse. Häst och vagn behåller inte arbeten och tillväxt kvar i landet.
Vi kommer förmodligen snarare att bli tvungna att fortsätta bygga ut våra städer och samhällen, producera el som aldrig förr och lära oss att inte bara acceptera utan också välkomna och försöka släpa hit utländsk arbetskraft nära på med våld. Det är det enda sättet att lösa situationen vi står inför. Utan tillväxten är vi körda. Därför är det skrämmande att Miljöpartiet på fullt allvar hävdar att det är ett uttalat mål att minska konsumtionen och att minska tillväxten. Man har verkligen inte tänkt till.
Och samtidigt bara drar Asien iväg som jag vet inte vad. Singapore kommer troligen att ligga på över 9% plus i sin tillväxt i år (+13% under Q1). Singapores handel ökade med 30,9% mellan april 2009 och 2010. Industriproduktionen ökade med 19,1% från februari till februari. De bara blixtrar fram!
Tror de rödgröna att detta är ett skämt? En dålig dröm? Seriöst!?
Vem är det som lever i en dröm egentligen? En nostalgisk och oerhört orealistisk dröm om att Sverige lever i sin egen lilla bubbla utan kontakt med resten av världen!
Och så har vi förstås Kina, Indien, Malaysia, Pakistan, Thailand (förutsatt att rödskjortor och gulskjortor slutar skjuta på varann förstås), osv osv osv. Och visste ni att en dansk datortillverkare som kursade för en kort tid sedan numera har återuppstått - I GHANA! Snacka om att det händer saker i världen när man sitter och rullar tummarna i gungstolen. Och bra är väl det. Men är det inte dags att vakna nu?
När Ghana börjar tillverka datorer ska vi gå tillbaka till häst och vagn och som bäst leva på kolkraft om vi ska ha någon el alls. För det ska inte skapas någon el i det gröna Sverige. Därmed kan vi inte driva de nya höghastighetstågen man samtidigt planerar. Valbluff så det står härliga till. Och vi ska inte ha bilar, flyg eller andra transportmedel heller. Därtill ska vi arbeta betydligt mindre än vi gör idag och fortfarande klara av att behålla Sverige konkurrenskraftigt.
Vad Miljöpartiet än vurmar om som mest, så inte bär det en tillstymmelse till likhet med ett modernt samhälle i alla fall. Vem satsar du på som vinnare i racet mellan Sverige och Ghana i framtiden? Jag håller på Ghana any day. Det är dem förmodligen mer än väl förunnat. En rödgrön valseger vore en katastrof helt enkelt på grund av just den naivitet de uppvisar i förhållande till den globala ekonomin.
Vi har inte råd att vara gullmysiga och lusekoftiga längre. Vi kan inte springa runt och leka amish (vilka jag visserligen tycker är rätt coola i sig själva på något vis - jag vill bara inte leva i ett sånt samhälle själv) om Sverige ska hänga med in i framtiden.
Mp borde ha sumpat ett stort antal röster på sina sista utspel. Detta sista, att de förespråkar 35-timmars arbetsvecka i sitt valmanifest efter festligheterna i helgen kan bara inte falla väl ut. Utan sysselsättning, utan el att driva industrierna, utan en fungerande ekonomi och en förmåga att slåss på den allt hårdare globala marknaden finns snart inga arbeten kvar att beskatta. Vem tar man ut de tunga skattehöjningarna på då? Skatter är ingen automatisk pengamaskin. Det enda jag ser som en lösning då arbetena och entreprenörskapet lämnar Sverige är en radda nya sedelpressar för att råda bot på underskottet i finanserna. Och det fungerade ju bra i mellankrigstidens Europa också? Så låt oss hjälpas åt att hjälpa dem falla.
För en liten chans att klara den svenska ekonomin och hindra Sverige från att falla efter i den globala ekonomin i framtiden måste det till en alliansseger. Det finns inget annat sätt.
Mats Sander, Anne-Marie Ekström, Rasmus Jonlund,
Intressant.
2010-05-07
Britter väljer och kippar efter andan i panik när Europa och Världen skakar
Ingen har säkert missat valet i Storbritannien som pågår nu. Cameron ser ut att bli segraren i den striden. Eller i alla fall ledare för det största partiet. Vi vet ännu inte om det faktiskt innebär regeringsbildning eller inte. Det beror på de andra två och det slutgiltiga resultatet. Det kan bli en allians mellan två partier för att motverka det tredje. Men ingen vet ju faktiskt riktigt ännu.
Vad händer egentligen efteråt då? Med ett nästan grekiskt underskott har britterna ett helvete att reda ut, i brist på bättre svenska för att beskriva det hela. Det kan bli riktigt otäckt att vara britt närmsta åren då åtstramningar, hög arbetslöshet och eviga sparplaner måste till för att reda upp den närmast socialdemokratiska spenderaridiotin man ägnade sig åt för att slå tillbaka den ekonomiska nedgången. Britterna står onekligen illa rustade för att möta framtiden idag och kommer få problem att ta del av den förbättrade konjunkturen då de nu måste ägna sig åt att reda upp efter de senaste åren istället för att ta sats in i framtiden. Tack och lov står Sverige rustat och har en ekonomi som medger möjligheter och handlingsfrihet under de kommande åren av konjunkturuppgångar. Förmodligen har vi Anders Borg att tacka mycket för det. Jag kan inte annat än hoppas att vi får behålla alliansregeringen efter valet - för Sveriges skull. För att vi skulle vara riktigt jäkla illa ute om vi inte får det.
Men räcker det då? Vi har ett sjuhelsikes problem att ta tag i fortfarande. Och det är de länder som redan drivits över kanten och nu hotas av ohyggliga kamper för att överleva ekonomiskt under de närmsta åren. Jag undrar om inte vulkanaskan är litet grann av Islands lilla straff mot Europa för den hårda linjen mot öriket efter att ekonomin rasade samman något så enormt för en tid sedan.
I Grekland pågår nära nog lokala inbördeskrig här och var på grund av de hårda besparingarna för att få landet upp på fötter igen. Ett land som verkligen, tyvärr, fallit pladask ner i leran med näsan före. Grekland föll samman totalt för en tid sedan och det visade sig att man även ljugit om sin egen monetära likviditet, sin betalningsförmåga och i allmänhet landets finansiella hälsa. Det straffade sig dyrt när väl bubblan sprack. Och idag ser vi ett tydligt svar på vad det innebär när ett land riskerar falla på grund av att det hamnat i ett närmast konkursmässigt läge. Börserna faller över hela världen, hela den globala finansvärlden håller andan och årets samlade börsuppgånger på OMX i Stockholm har helt och hållet suddats ut.
Var är vi på väg? Hur illa är läget? Kommer Europa att kunna återhämta sig? Vad behövs för att få våra europeiska vänner på benen igen?
Sverige står någorlunda väl rustat. Men oj så glad jag är att jag slipper sätta mig på kontoret på 10 Downing Street när väl det brittiska valet är över. Vad glad jag är över att inte behöva reda upp en fallen ekonomi varken i Reykjavik eller i Athen de kommande åren. Eller för den delen ytterligare ett par länder som farit nog så illa under den gångna krisen.
AB, AB,
Intressant.
Vad händer egentligen efteråt då? Med ett nästan grekiskt underskott har britterna ett helvete att reda ut, i brist på bättre svenska för att beskriva det hela. Det kan bli riktigt otäckt att vara britt närmsta åren då åtstramningar, hög arbetslöshet och eviga sparplaner måste till för att reda upp den närmast socialdemokratiska spenderaridiotin man ägnade sig åt för att slå tillbaka den ekonomiska nedgången. Britterna står onekligen illa rustade för att möta framtiden idag och kommer få problem att ta del av den förbättrade konjunkturen då de nu måste ägna sig åt att reda upp efter de senaste åren istället för att ta sats in i framtiden. Tack och lov står Sverige rustat och har en ekonomi som medger möjligheter och handlingsfrihet under de kommande åren av konjunkturuppgångar. Förmodligen har vi Anders Borg att tacka mycket för det. Jag kan inte annat än hoppas att vi får behålla alliansregeringen efter valet - för Sveriges skull. För att vi skulle vara riktigt jäkla illa ute om vi inte får det.
Men räcker det då? Vi har ett sjuhelsikes problem att ta tag i fortfarande. Och det är de länder som redan drivits över kanten och nu hotas av ohyggliga kamper för att överleva ekonomiskt under de närmsta åren. Jag undrar om inte vulkanaskan är litet grann av Islands lilla straff mot Europa för den hårda linjen mot öriket efter att ekonomin rasade samman något så enormt för en tid sedan.
I Grekland pågår nära nog lokala inbördeskrig här och var på grund av de hårda besparingarna för att få landet upp på fötter igen. Ett land som verkligen, tyvärr, fallit pladask ner i leran med näsan före. Grekland föll samman totalt för en tid sedan och det visade sig att man även ljugit om sin egen monetära likviditet, sin betalningsförmåga och i allmänhet landets finansiella hälsa. Det straffade sig dyrt när väl bubblan sprack. Och idag ser vi ett tydligt svar på vad det innebär när ett land riskerar falla på grund av att det hamnat i ett närmast konkursmässigt läge. Börserna faller över hela världen, hela den globala finansvärlden håller andan och årets samlade börsuppgånger på OMX i Stockholm har helt och hållet suddats ut.
Var är vi på väg? Hur illa är läget? Kommer Europa att kunna återhämta sig? Vad behövs för att få våra europeiska vänner på benen igen?
Sverige står någorlunda väl rustat. Men oj så glad jag är att jag slipper sätta mig på kontoret på 10 Downing Street när väl det brittiska valet är över. Vad glad jag är över att inte behöva reda upp en fallen ekonomi varken i Reykjavik eller i Athen de kommande åren. Eller för den delen ytterligare ett par länder som farit nog så illa under den gångna krisen.
AB, AB,
Intressant.
Labels:
Alliansen,
Börskrasch,
Ekonomi,
Grekland,
Island,
Lågkonjunkturen,
Storbritannien,
Val2010
2010-04-28
För få gri(s)ar att slakta?
Som liberal kan man idag småle litet grann och kommentera åt det där hållet där de rödgröna presenterar valfläsk efter valfläsk efter valfläsk fastän de sedan länge har fått slut på heliga grisar att slakta för att ha råd med löftena sina.
- Det blir stor fest där alla ska vara med, men där ingen får ta del av den utlovade lyxmiddagen. En stor låtsasbuffé värdig den galne hattmakaren, känns det som.
Då de rödgröna skär ner på alliansens satsningar och sedan försöker få det till att de investerar tappar jag lätt hakan. Men det är så man gör då man vill visa sig duktig men ingenting har att föra till bordet. Vem ska berätta för kejsarinnan att kejsarinnan är naken?
Hur har de tänkt finansiera de där extremt energikrävande leksakstågen som ska gå hela vägen ut till farstun men inte längre och hur ska de finansiera alla andra fantastiska vallöften de ger oss? Gärna höghastighetståg, men med vilken el och med vilka pengar och verkligen på fullaste allvar i små etapper som är så korta att tågen knappt hinner starta innan rälsen tar slut?
Gärna mer pengar till vård, skola, omsorg. Men varifrån kommer de pengarna? Jo, en slakt av de extra investeringar regeringen redan utlovat, så att det finns än mindre pengar till vård, skola, omsorg. Jag förstår faktiskt inte...
Sosseland vore kanske jättebra om det var så att vi kunde småfuska och lägga till litet extra monopolpengar här och var då plånboken sinade. Som det är nu kommer Sverige hamna i tidernas skuldfälla om de rödgröna får makten och ens inbillar sig att de ska försöka att hålla alla de vilda löftena de ger oss.
Vi vill ha allt, men kan vi få det?
Intressant.
Axelsson, Kjellberg, Grundén, Johnson, Magnus Andersson, MaryXJ, Westerberg, Norah4you, Runo, Kent Persson, Åberg, Böhlmark, Mårtensson, Törnqvist, Arkelsten, P2, Essbeck, Gerdau,
Wendt, Lidby, GP Ledarbloggen, Isobel, Olsson, Wikén, PLC, Tänkt och tyckt, Grevad lux, Jonsson, Röda Malmö, Johan Pettersson, Bjerke, Gråsäl, Flute, Skånskans ledarblogg, Gustafsson, PLC, Annie, VK Blogg, Isak, Edvin, Lindholm, Abrahamsson, ProjO,
- Det blir stor fest där alla ska vara med, men där ingen får ta del av den utlovade lyxmiddagen. En stor låtsasbuffé värdig den galne hattmakaren, känns det som.
Då de rödgröna skär ner på alliansens satsningar och sedan försöker få det till att de investerar tappar jag lätt hakan. Men det är så man gör då man vill visa sig duktig men ingenting har att föra till bordet. Vem ska berätta för kejsarinnan att kejsarinnan är naken?
Hur har de tänkt finansiera de där extremt energikrävande leksakstågen som ska gå hela vägen ut till farstun men inte längre och hur ska de finansiera alla andra fantastiska vallöften de ger oss? Gärna höghastighetståg, men med vilken el och med vilka pengar och verkligen på fullaste allvar i små etapper som är så korta att tågen knappt hinner starta innan rälsen tar slut?
Gärna mer pengar till vård, skola, omsorg. Men varifrån kommer de pengarna? Jo, en slakt av de extra investeringar regeringen redan utlovat, så att det finns än mindre pengar till vård, skola, omsorg. Jag förstår faktiskt inte...
Sosseland vore kanske jättebra om det var så att vi kunde småfuska och lägga till litet extra monopolpengar här och var då plånboken sinade. Som det är nu kommer Sverige hamna i tidernas skuldfälla om de rödgröna får makten och ens inbillar sig att de ska försöka att hålla alla de vilda löftena de ger oss.
Vi vill ha allt, men kan vi få det?
Intressant.
Axelsson, Kjellberg, Grundén, Johnson, Magnus Andersson, MaryXJ, Westerberg, Norah4you, Runo, Kent Persson, Åberg, Böhlmark, Mårtensson, Törnqvist, Arkelsten, P2, Essbeck, Gerdau,
Wendt, Lidby, GP Ledarbloggen, Isobel, Olsson, Wikén, PLC, Tänkt och tyckt, Grevad lux, Jonsson, Röda Malmö, Johan Pettersson, Bjerke, Gråsäl, Flute, Skånskans ledarblogg, Gustafsson, PLC, Annie, VK Blogg, Isak, Edvin, Lindholm, Abrahamsson, ProjO,
2010-04-26
Vad driver snabbtågen?
Och så kom den. Den så kallade överenskommelsen mellan de rödgröna om vad de vill med trafiksatsningarna i Sverige under de kommande åren. Fint och gulligt är det förstås. Snabbtåg är det som dominerar. Men får jag bara fundera litet grann så blir jag ganska snart förskräckt. De har ju missat något. Verkligen missat något.
Om man nu ska konkurrera ut flyget i södra Sverige... vilka flyglinjer vill man i så fall strypa med hjälp av snabbtågskonkurrens? Stockholm-Malmö? Stockholm-Göteborg? Exempelvis. Eller... det är ju vad jag skulle vilja. Och så skulle jag se till att det fanns en ordentlig finansiering för projektet. Fanns det inte det, så skulle jag låta bli. Så enkelt.
Nu finns inte finansiering, så det man gör då är att man drar snabbspårväg i alla fall, men inte längre ut än till trottoaren. Stockholm-Linköping. Borås-Göteborg. Umeå-Luleå. Men snälla gubevars... Hur tänkte de nu?
På vilket sätt ska det tjäna tid för de resenärer som idag flyger över hela landet? Hur i hela friden ska det konkurrera ut de mest trafikerade inrikesflyglinjerna? Jag förstår inte. Hjälp mig förstå!
Men som sagt... har man nu inte finansiering, så har man inte. Och då skulle ändå den redan föreslagna satsningen innebära att människor i hela landet fick så kraftiga skatteökningar att de fick gå från hus och hem. Inte vidare solidariskt mot vanliga människor kanske.
Eller... om det nu inte handlar om ekonomi - kan det vara så att det har att göra med energin? Det är så mycket snabbtåg den köpta tyska kolkraften klarar av att driva? Ja, nu när kärnkraften ska läggas ner och allt.
Och när ska Tornedalingarna få chansen att folkomrösta, förresten?
Jag vill hemskt gärna se snabbtåg i Sverige. Jag trängtar, längtar och kan dö av saknad till de snabba, riktigt snabba tågen. Men herregud... Vad är pointen med att skaffa sig snabba tåg om de får så kort räls att rulla på att de knappt hinner starta och bromsa innan väl rälsen är slut? Och hur ska detta kunna bidra till att gynna tillväxtzonerna i Sverige om de nu ändå inte kan kommunicera med varann? Vad händer med de andra spåren? Ni vet... den tågtrafik som totalhavererade i vintras. Får jag tillstå att jag blir litet lätt besviken?
Det osar kapitalförstöring så det bara stänker om det. Och jag som brukade tycka om vårregn.
Nej... jag vill hemskt gärna se snabbtåg. Men då ska de för tusan gå längre än till närmsta snabbköp. Alliansen har sumpat frågan om snabbtåg. Jag köper det och jag tycker inte det är bra. Vill gärna se en utbyggnad, förutsatt ekonomin finns för att bygga en snabbspårväg som faktiskt har någon som helst kommunikationsmässig och nationalekonomisk relevans. Att bygga ett par små pytteöar av snabbspår som inte kommunicerar alls med varann är att totalt skjuta sig själv i foten. Det tycker jag att de rödgröna börjar bli alldeles för bra på idag.
Lindholm, Pär Gustafsson, Kent Persson, Mikael Olsson, Laakso, Högberg, SvD Ledare, Departementet, Peace, Love and Capitalism, Ankersjö, Pär Johnson, Mats Sander, Maria Johansson, Tianmi, Runo, underbara Sebastian Bjernegård, Mikael Wendt,
Intressant.
Om man nu ska konkurrera ut flyget i södra Sverige... vilka flyglinjer vill man i så fall strypa med hjälp av snabbtågskonkurrens? Stockholm-Malmö? Stockholm-Göteborg? Exempelvis. Eller... det är ju vad jag skulle vilja. Och så skulle jag se till att det fanns en ordentlig finansiering för projektet. Fanns det inte det, så skulle jag låta bli. Så enkelt.
Nu finns inte finansiering, så det man gör då är att man drar snabbspårväg i alla fall, men inte längre ut än till trottoaren. Stockholm-Linköping. Borås-Göteborg. Umeå-Luleå. Men snälla gubevars... Hur tänkte de nu?
På vilket sätt ska det tjäna tid för de resenärer som idag flyger över hela landet? Hur i hela friden ska det konkurrera ut de mest trafikerade inrikesflyglinjerna? Jag förstår inte. Hjälp mig förstå!
Men som sagt... har man nu inte finansiering, så har man inte. Och då skulle ändå den redan föreslagna satsningen innebära att människor i hela landet fick så kraftiga skatteökningar att de fick gå från hus och hem. Inte vidare solidariskt mot vanliga människor kanske.
Eller... om det nu inte handlar om ekonomi - kan det vara så att det har att göra med energin? Det är så mycket snabbtåg den köpta tyska kolkraften klarar av att driva? Ja, nu när kärnkraften ska läggas ner och allt.
Och när ska Tornedalingarna få chansen att folkomrösta, förresten?
Jag vill hemskt gärna se snabbtåg i Sverige. Jag trängtar, längtar och kan dö av saknad till de snabba, riktigt snabba tågen. Men herregud... Vad är pointen med att skaffa sig snabba tåg om de får så kort räls att rulla på att de knappt hinner starta och bromsa innan väl rälsen är slut? Och hur ska detta kunna bidra till att gynna tillväxtzonerna i Sverige om de nu ändå inte kan kommunicera med varann? Vad händer med de andra spåren? Ni vet... den tågtrafik som totalhavererade i vintras. Får jag tillstå att jag blir litet lätt besviken?
Det osar kapitalförstöring så det bara stänker om det. Och jag som brukade tycka om vårregn.
Nej... jag vill hemskt gärna se snabbtåg. Men då ska de för tusan gå längre än till närmsta snabbköp. Alliansen har sumpat frågan om snabbtåg. Jag köper det och jag tycker inte det är bra. Vill gärna se en utbyggnad, förutsatt ekonomin finns för att bygga en snabbspårväg som faktiskt har någon som helst kommunikationsmässig och nationalekonomisk relevans. Att bygga ett par små pytteöar av snabbspår som inte kommunicerar alls med varann är att totalt skjuta sig själv i foten. Det tycker jag att de rödgröna börjar bli alldeles för bra på idag.
Lindholm, Pär Gustafsson, Kent Persson, Mikael Olsson, Laakso, Högberg, SvD Ledare, Departementet, Peace, Love and Capitalism, Ankersjö, Pär Johnson, Mats Sander, Maria Johansson, Tianmi, Runo, underbara Sebastian Bjernegård, Mikael Wendt,
Intressant.
2009-11-14
Svart Måndag behöver din hjälp
Ett litet call-out till alla integritets- och folkrättsvänner därute:
Nätverket Svart Måndag har under drygt ett och ett halvt år bedrivit en envis kamp för ett samhälle byggt på integritet, demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter. Vi har arrangerat otaliga demonstrationer och andra aktioner, lobbat, föreläst, utbildat och agerat rådgivare i flera sammanhang.
Efter det sista verksamhetsåret ligger budgeten på minus. Vi saknar just nu medel för att täcka våra fordringar och behöver därför Din hjälp att få budgeten i balans inför det nya verksamhetsåret.
Vi hoppas kunna åstadkomma ytterligare ett år av aktiv kamp för demokrati i den nya digitala tidsåldern, men inte ens lågbudgetaktivism är gratis. Har du en slant att avvara? Nätverket Svart Måndag är tacksamma för alla bidrag, vilka kommer att oavkortat gå till att driva verksamheten och våra kampanjer vidare in i framtiden.
Tack för ditt bidrag:
Föreningen/Nätverket Svart Måndag
Bankgiro: 438-1349
2009-11-07
Kommer regeringen att lyssna på Globaliseringsrådet?
Bara för att...
Den här artikeln är gammal nu. Från sista september. Men temat är aktuellt och jag har tänkt att pusha för det hur länge som helst. Nu när jag är inne i en manisk skrivarperiod kan jag ju passa på att länka upp den åt er andra också.
Detta handlar om att regeringens Globaliseringsråd tydligen inte tas på allvar, till skillnad från dess danska motsvarighet, och att regeringen tycks ha svårt för att verkligen vilja släppa eller på annat vis ta i rådets slutrapport (som dock numera finns för nedladdning) och som handlar om att fördjupa kunskaperna kring Sveriges roll i den globala ekonomin och att ta fram strategier för att Sverige ska kunna hävda sig i framtidens ekonomiska verklighet.
Jag har tidigare diskuterat de här frågorna och hävdat att vi måste börja se över vår syn på utbildning, forskning, demokrati, produktion och handel inför framtiden. Inte minst har jag baserat det på uttalanden från Hans Rosling och Fredrik Härén. Men det finns uppenbarligen många ytterligare röster där ute.
"I den nya globala miljön är inte konkurrens begränsad till företag. Lika tungt för ett lands framgång väger att dess politiska system förmår agera framsynt och effektivt för att genomföra viktiga anpassningar och erövra nya möjligheter. Sverige, med sin långa tradition av rationell analys och gemensam handlingsförmåga, borde kunna hävda sig väl i den internationella konkurrensen mellan politiska beslutssystem. En första förutsättning är att nationen inte blundar för de nya realiteterna."
Problemet just nu är att regeringen tycks vara rädd för att ta i de problem Sverige och Västvärlden har rörande vår syn på resten av världen, på handeln, på produktion, ekonomi, utveckling och utbildningsfrågor. När ska regeringen vakna? När ska Sverige och Västvärlden vakna?
Ska vi slippa bli fullkomligt och totalt omsprungna i framtiden är det dags att ta tjuren vid hornen och börja diskutera de här frågorna på största allvar. Det kan vara läge för regeringen att sluta vara så himla rädd och att sticka huvudet i sanden. Det brukar trots allt inte vara en så vidare framgångsrik väg att gå.
Labels:
Ekonomi,
Framtid,
Fredrik Härén,
Global Värld,
Globaliseringsrådet,
Hans Rosling
2009-04-07
Rörigt, minsann
Bara en kort reflexion... Jag är på väg dit om bara ett par dagar. Helt sjukt att det ska fortsätta vara så stökigt. Det oroar mig litet grann. Aldrig riktigt lugn och ro. Aldrig riktigt sådär tryggt och lugnt som man kunde önska sig. Vad är det för fel på världen, egentligen?
Jag bara blir så trött ibland.
En påminnelse till Dagens Nyheter, förresten. Jag har fortfarande inte fått mina FRA-miljoner. Har ni lust att hjälpa mig få tag i dem. Jag är allt annat än rik just nu och ett tillskott skulle inte skada. Börjar bli tufft att tänka på hotellräkningen när det nu börjar dra ihop sig för avresan.
Tar tacksamt emot er hjälp att spåra de uteblivna betalningarna. Kram!
Jag bara blir så trött ibland.
En påminnelse till Dagens Nyheter, förresten. Jag har fortfarande inte fått mina FRA-miljoner. Har ni lust att hjälpa mig få tag i dem. Jag är allt annat än rik just nu och ett tillskott skulle inte skada. Börjar bli tufft att tänka på hotellräkningen när det nu börjar dra ihop sig för avresan.
Tar tacksamt emot er hjälp att spåra de uteblivna betalningarna. Kram!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
