Tvångssterilisering: Socialstyrelsen väljer att INTE överklaga Kammarrättens beslut.

Socialstyrelsen väljer alltså att inte överklaga Kammarrättens dom, varför vi nu kan konstatera att domen ligger fast. Det är därmed tämligen olagligt och stridande mot såväl regeringsformen (så nära vi nu kommer en grundlag) som mot EU's konventioner att tvinga någon till sterilisering som krav för könskorrigering. Det känns väldigt skönt och som en verklig befrielse. Inte minst för dem som levt under hotet om tvångssterilisering utan även för oss som redan tvingats genomgå ingreppet. För mig handlar det till stor del om upprättelse. Om min rätt att kallas människa. Om min rätt att få stå upp för mig själv, mina rättigheter, min rätt till min egen kropp och min plats i samhället. Detta leder också till att vi kommer få en snabbare resa till dess en grupptalan mot staten för utfördra övergrepp kan bli verklighet. Under våren kommer processen att påbörjas. Där finns såväl män som kvinnor som utsatts för dessa ingrepp i syfte att påtvinga oss sterilitet och i praktiken förhindra våra möjligheter att bilda familj och reproducera oss. Ett sjuttiotal personer kommer att delta i processen. Somliga öppet. Somliga kommer att värna om sin anonymitet. Jag vill be er alla att respektera och värna anonymiteten hos alla dem som kommer att delta i den här kommande processen. Vill ni tala med någon som deltar i processen, välj då att kontakta någon av oss som är öppna med vårt deltagande i processen. Lämna de övriga ifred. De har lidit nog som det är och kan verkligen behöva sin frihet att slippa vara i fokus för detta. Vill ni veta mer om den kommande processen och hur den kommer att gå till rent praktiskt, förväntad tidsrymd osv, så vill jag be er att kontakta i första hand RFSL eller vår jurist Kerstin Burman.

Världens undergång? Nja...

Klockan är snart halv sju på morgonen. Jag är fortfarande här. Är ni här? Flödet verkar röra på sig. Skämt åsido är det nästan läge att ta paus från nätet idag och bara göra allt jag kan för att slippa höra alla undergångsskämten. Noterar att de folk som själva är berörda av att stå nära Maya och den mytomspunna kalendern pratar om en ny tidsålder snarare än en domedag. Ett paradigmskifte där en lång tid av mörker ska leda till något ljusare, varmare och mer medvetet. Något positivt och bra för alla. Nu är jag dålig på det här med att verkligen lita, men tänker att oavsett vad kan man alltid göra vad man kan för att få det sistnämnda scenariot att bli en självuppfyllande profetia. Jag tänder själv otroligt mycket mer på hopp, öppenhet, värme och glädje. Resten får gärna stanna i science fiction-filmerna. Även denna gång.