Ett par gäss oplockade rörande våld mot kvinnor och hedersvåld

Jag tror att få som kikat i tidningarna missat att F! tagit sig an Sd och diskuterat våld mot kvinnor sista stunden. Har hur som helst en eller ett par oplockade med Sd just nu i vilket fall, efter alla invasioner i mina kommentarsfält här och på andra håll, så jag kan gott lägga mig i.

I grunden borde vi egentligen tala om det faktum att vi ju ändå har lagar till skydd för kvinnor idag, men att de sällan används eller inte används fullt ut. Vi har en lagstiftning för att förhindra dels våld i hemmet och dels för att stoppa och, i de fall det förekommer, kraftfullt bestraffa sexuellt våld. Men det lagrum som finns används alltför sällan. Att bara skrika efter fler och hårdare lagar hjälper inte. Det som är fel är ofta snarare kunnandet om genus och våld inom rättsväsendet, hos polisen och andra berörda myndigheter. Man använder inte möjligheten att ge besöksförbud och liknande. Man använder inte det fulla lagrummet att döma. Och det är ett jätteproblem. Det är svårt att på något som helst vis skydda sig mot såväl anhöriga som stalkers idag och det är svårt att ens få någon att lyssna på de problem som finns. Det ser jag själv efter att också för egen del ha råkat ut för övergrepp, stalkers och överfall vid ett flertal tillfällen under de sensaste åtminstone 15-20 åren.

Våldtäkter och våld mot kvinnor är ju något Nyamko brinner mycket för, vilket Helene Odenjung skriver om också. En del har gjorts för att förbättra situationen inte minst för kvinnor i Sverige som råkar illa ut idag. Men mycket återstår att göra. Jag hoppas att vi får en möjlighet att göra det under kommande mandatperiod.

Det som betecknas som lägenhetsbråk, familjeangelägenhet och övrig orsak är ofta rent våld mot kvinnor och/eller barn och ungdom. På samma vis döljer man också statistiskt att hedersvåld också förekommer i svenska hem och bygger därmed en felaktig och farlig grund för exempelvis Sd att hävda att hedersvåld enbart förekommer bland invandrare. Vilket inte på något vis överensstämmer med verkligheten. Svenskar är, även om det inte är populärt att höra det, precis lika goda kålsupare.

Inte minst kvinnor och HBT-personer kan ofta intyga att i väldigt många fall är hedersrelaterat våld mycket vanligt även i svenska hem. Svartsjukerelaterat våld är också mycket vanligt förekommande och tyvärr även rena våldtäkter och andra övergrepp på kvinnor och barn. Föräldrar, syskon och andra har samma motiv för att bete sig på samma vis gentemot även svenska kvinnor och HBT-personer. Och i vissa fall även mot pojkar/män. Senast i slutet av förra veckan kunde jag påbörja en stöttningsprocess för en transsexuell tjej som hotas till livet av sina syskon och sin far på grund sin vilja att byta juridiskt kön. Det är varken första eller sista gången. Efter drygt ett och ett halvt decennium som stödperson inom HBT-världen har jag fått en rätt klar bild av läget inom den gruppen och tyvärr måste jag säga att svenskar är mycket tydligt representerade i gruppen som slår, hotar och begår övergrepp mot HBT-personer. Det pratas tyst om det, men det borde inte behöva vara tabu idag. Det är dags att lyfta det.

När det gäller våld mot kvinnor i hemmet, våldtäkter och andra övergrepp kan jag även där se en tydlig bild av att det är gott om svenska män som slår, hotar och våldtar. Även i fall då en svensk kvinna börjar dejta en utländsk man eller kvinna och dylikt. I de fallen skulle det vara intressant att se vilka partisympatier föräldrar, släktingar och syskon har och om det är så att det kan röra sig om en vurm för samma ideal som genomsyrar exempelvis Sd och andra liknande partier.

Jag håller med Gudrun då hon kritiserar Sd för att vara dåligt insatta och fördomsfulla. Det blir lätt väldigt genant och löjligt då man diskuterar med argument som knappt ens gick hem på 1930-talet. Och framför allt gör man kvinnor och andra grupper en väldig otjänst genom att man därmed osynliggör en stor del av den problematik som faktiskt finns i ett försök att gynna sina egna intressen. Det är knappast de utsatta kvinnorna som vinner på det.

Man kan prata om utvisningar hur mycket man vill, men ska vi då även utvisa svenska våldtäktsmän? Man kan prata om fler kameror, men det enda det leder till är ytterligare övervakningshysteri och tyvärr väldigt ofta en falsk känsla av trygghet. Kameror förhindrar inte brott och upptagningarna är sällan bra nog för att duga som bevis vid en rättegång. Att där finns en kamera innebär inte att ett ingripande från polisens sida sker särdeles mycket snabbare, då polisens fysiska närhet till brottet ändå alltid är det avgörande. Tydliga rapporter finns från Storbritannien som är världens mest tv-övervakade nation. Där har brottsligheten inte minskat överhuvudtaget på grund av kamerorna. Däremot lever befolkningen med falska förhoppningar om en trygghet som inte finns. Och jag förstår att somliga av de unga män som röstar på Sd säkert skulle älska att även montera in kameror i vartenda sovrum i landet i jakt på människor som begår övergrepp mot kvinnor och barn? Det vore verkligen en syn för gudarna, känner jag.

Samma sak gäller den angiverilag som finns idag och som säger att en person är skyldig att ingripa direkt vid åsyn av våld. Plötsligt har en hel befolkning blivit såväl blind som döv och stum. Av rädsla för att ingripa väljer man att blunda. Ingen vill ju bli dömd för att inte ha gjort tillräckligt och därmed försvann även de vittnen som tidigare funnits. Vilket säkerligen inte var grundtanken då lagen infördes.

Där finns andra möjligheter att agera. Exempelvis genom att se över hur våld i hemmet bemöts i vården, i rättsväsendet och på andra håll. Förmodligen behöver man se över möjligheter till skydd och stöd en hel del. Mer utbildning behövs absolut för att bryta mönster som är så fastlagda i samhället som dessa.

Vi behöver också sluta inbilla oss att exempelvis alla våldtäkter sker i hemmen. Det har varit litet grann den linje man drivit från stödgrupper under en tid, vilket säkert varit bra just för att uppmärksamma att våld i hemmet varit vanligare än man tidigare velat erkänna. Men det har gjorts till priset av att man slutat diskutera utomhusvåldtäkter och stalkerfenomen istället. Än idag är arbetet för att skapa tryggare utomhusmiljöer och fungerande miljöer i hemmets närmiljö väldigt eftersatt.

Det behövs en mer sammanhållen och konsekvent satsning för att komma tillrätta med den här problematiken. Det behövs mer kunskap om övergrepp och våldsproblematik i skolorna, på arbetsplatser och överallt i samhället. Det behövs en översyn rörande myndigheters och rättsväsendets roll i att hantera och beivra våldet och förmodligen en ny praxis vid rättsliga prövningar. För att förändra denna trenden måste vi se till att betacka oss fördomsfullt predikande om att en eller annan specifik grupp ligger bakom detta. Vi måste se att detta är ett genomgripande mönster i hela samhället och att det måste tas itu med som ett sådant. Inga andra vägar duger. Inga andra vägar är tillräckliga.

Beelzebjörn gillade inte riktigt upplägget på Sd/F!-debatten. F! Västra Götaland skriver, inte helt otippat. Vargek talar om knock-out. Mikael Andersson skriver om det pinsamma kunskapsföraktet samtidigt som Peter Andersson är kritisk mot att Sd får mediautrymme för att trumma ut sina fördomar. Fantastiska Trollhare har ett sätt att uttrycka sig som verkligen förundrar. Som vanligt träffande.

Intressant.

Malmström till strid för tuffare tag mot trafficking!

Det är skönt med politiker som har en genuin liberal kompass och som förstår hur saker och ting hänger ihop. En sådan politiker är Cecilia Malmström.

Gillade skarpt hur Cecilia till stor del lyckades driva hela valkampanjen inför EU-valet genom framtidsoptimism, EU-positivism och en förståelse för hur Sverige och omvärlden är connectade med varann.



Nu har Cecilia lämnat den lokala politiken och börjat arbeta en liten bit hemifrån som bekant. Men hon ligger knappast på latsidan.

Tack vara Cecilia kommer nu EU att börja ta betydligt hårdare tag rörande trafficking och alla de enorma problem som vi har att slåss mot på grund av den ökande människohandeln. Ett enormt steg framåt på många vis.

Liberatis Alexander Bard skriver:

Tuffare tag mot människohandel - så kallad trafficking - står högst på agendan och det är alldeles utmärkt. På frågan om den kontroversiella svenska sexköpslagen ska ingå i det paktetet svarar Malmström lakoniskt att det är “politiskt omöjligt” att exportera den svenska sexköpslagen till resten av EU.



För att komma åt trafficking bör man satsa på sociala insatser i mycket högre grad än idag. Man bör ägna mer tid åt socialt arbete, samt förebyggande och vårdande insatser. Och man bör förstås öka insatserna och skapa en mycket skarpare lagstiftning gällande just trafficking. Något alla seriösa sociologer och forskare är eniga om.

Det vore fantastiskt om EU kan ta upp ledarflaggan i kampen mot människohandeln och driva den striden med full kraft en lång tid framöver. Det hoppas jag se mer av i framtiden och därför blir jag överlycklig av beskedet från EU och Malmström.

Cecilia! Du rockar!

Sveriges Rikes Lag om tvångssterilisering - gällande sedan 1944

Nu när årets lista över nya ord inkluderar ord som "könskonträr", "stjärnfamilj" och "slidkrans" och det bråkas litet här och var rörande könsroller, normer och konstiga värderingar från förr...

Tänkte glädja med ett litet lästips för den som känner sig road. Nämligen lagen om tvångssterilisering och kastrering av "ickemänniskor" i Sverige. En lag som med små ändringar har gällt ända sedan 1944. Mina damer, herrar och alla därutöver... Låt mig presentera lagen 1944:133.

Lag (1944:133) om kastrering

1 § Kan någon med skäl antagas komma att på grund av sin könsdrift begå brott som medför allvarlig fara eller skada för annan, får han kastreras enligt denna lag, såvida han samtyckt därtill.
Detsamma gäller om någon på grund av könsdriftens abnorma riktning eller styrka åsamkas svårt själsligt lidande eller annan allvarlig olägenhet.
Denna lag äger inte tillämpning i fråga om ingrepp i könsorganen som är påkallat av kroppslig sjukdom eller som görs efter tillstånd enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lag (1993:1286).

Ändrad gm SFS 1993:1286, ikraft 1994-01-01

2 § Saknar någon på grund av rubbad själsverksamhet förmåga att lämna giltigt samtycke till kastrering, må han kastreras, oaktat sådant samtycke ej föreligger.

Ändrad gm SFS 1993:1286, ikraft 1994-01-01

3 § Ej må någon kastreras innan han fyllt tjugutre år, med mindre synnerliga skäl därtill äro.

Ändrad gm SFS 1993:1286, ikraft 1994-01-01

4 § Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon, såvida inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han är underårig den som har vårdnaden om honom, om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.
På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på vårdinrättning med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas. Lag (1991:1956).

Ändrad gm SFS 1964:174

Ändrad gm SFS 1966:300

Ändrad gm SFS 1971:588

Ändrad gm SFS 1975:692

Ändrad gm SFS 1981:32

Ändrad gm SFS 1981:1254

Ändrad gm SFS 1988:1273, ikraft 1989-01-01

Ändrad gm SFS 1988:1476, ikraft 1989-01-01

Ändrad gm SFS 1991:1956, ikraft 1992-01-01

5 § Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra kastrering. Åtgärden skall ske på sjukhus eller på annan vårdinrättning som socialstyrelsen godkänner. Lag (1982:766).

Ändrad gm SFS 1971:588

Ändrad gm SFS 1982:766

6 § Den som har tagit befattning med kastrering eller med ärende angående sådan åtgärd får inte obehörigen röja vad som därvid har förekommit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:402).

Ändrad gm SFS 1980:165

Ändrad 2009-06-02 gm SFS 2009:402, ikraft 2009-06-30

7 § Socialstyrelsens beslut i ärende om kastrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:9).

Ändrad gm SFS 1971:588

Ändrad gm SFS 1975:692

Ändrad gm SFS 1995:9, ikraft 1995-04-01, överg.best.

8 § Den som verkställer kastrering i strid med denna lag eller som mot bättre vetande till myndighet eller läkare avger osann utsaga i ärende angående kastrering, döms, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1991:262).

Ändrad gm SFS 1964:174

Ändrad gm SFS 1975:692

Ändrad gm SFS 1991:262, ikraft 1992-01-01

9 § I mål och ärenden angående kastrering när giltigt samtycke till åtgärden saknas skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Lag (1996:1625).

Införd gm SFS 1996:1625, ikraft 1997-12-01

Ändrad gm SFS 1964:174

Upphävd gm SFS 1975:692

10 § har upphävts genom lag (1975:692).

Upphävd gm SFS 1975:692

Övergångsregler

Övergångsbestämmelser

1971:588
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre betstämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
1995:9
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.




__________________________________________________


Och förstås måste vi lägga in en notis om Kristdemokraternas syn på denna frågan:


2007-12-04

(Kd) villkorar: ingen assisterad befruktning efter könsbyte
- När landstingsstyrelsen i Stockholms läns landsting igår beslutade om svar på remissen Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag valde vi kristdemokrater att inte delta i beslutet och vi har i ett särskilt yttrande markerat vår syn i frågan, säger Stig Nyman, landstingsråd (kd).

- Ett absolut krav för att vi ska kunna godkänna könsbyte är att inga könsceller sparats sedan tidigare eller sparas före operationen. Vi ser det i första hand utifrån barnets perspektiv och vill inte medverka till att ett barn kan få växa upp med den psykologiska otrygghet och identitetsproblematik som kan följa av att mamma i själva verket är den biologiska pappan eller tvärt om. Det är inte heller en mänsklig rättighet att bli förälder och har man gjort det medvetna valet att byta kön följer också sterilitet, säger Stig Nyman.

- Genom denna markering, att inte delta i beslutet, går vi emot de övriga allianspartierna i vårt landsting. Men vi ser allvarligt på de problem som kan uppstå om inte regelverket kring assisterad befruktning kompletteras på denna punkt, avslutar Stig Nyman.




Bakgrund: Landstinget lämnar remissvar på betänkandet om Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16)



För ytterligare information:

Stig Nyman, (kd), landstingsråd, 070-372 34 05

Inger Strömbom, pressekreterare, 070-737 45 71



Även här:

Amanda Brihed, Nätverket Svart Måndag, Jens Odsvall, Psychebella, Liberati, Liberati, Oansvarigt.

Litet annat relaterat:

Mitt i steget, Tianmi, Gudmundson, Erica, SvD, Opassande, Ankersjö, Ex, AB,

Intressant.

Ask borde sluta använda härskarteknik och lära sig svara på frågor

Och så svarar Beatrice Ask tillslut på de frågor som Johanna Sjödin med rätta ställde för ett par dagar sedan.

Men jag måste säga att så himla många svar var det inte. Mest en uppläxning av Johanna Sjödin och ett konstaterande att småflickor som Johanna minsann inte förstår sig på sånt här - och förmodligen kanske inte bör lägga sig i det. Härskarteknik så det dånar om det. Och gud vad jag är allergisk mot sådant.

Inte minst som Beatrice Ask väldigt sällan bemödar sig att delta i en direkt debatt med oliktänkande utan helst ser till att få fritt spelrum att gå runt ämnet som en katt kring het gröt.

Jag kan inte låta bli att få en lätt fadd smak i munnen av detta. Det är verkligen inte riktigt så jag vill se på den här frågan. Att de som faktiskt är berörda av den nya lagen inte ska ha rätt att uttala sig och uttrycka sina farhågor. Det känns litet grann som "har vi hört den förut?"

Jag förstår fortfarande inte hur denna lagen ska kunna komma till utan att regeringen i princip inför en Hadopi-liknande monsterskapelse för att kunna jaga människor som bryter mot lagen. Jag förstår heller inte hur ett tittförbud ska kunna efterlevas juridiskt på ett rättssäkert vis.

Det är ju trots allt så att människor dels kan hamna någonstans på nätet av misstag och att det kan vara svårt att avgöra om det då också var ett misstag eller en mycket konkret genomtänkt handling.
Vad för siter ska förbjudas och hur ska surfningen på dessa siter kontrolleras? Bör de censureras eller bör de helt enkelt hårdbevakas.

Eller kommer det här att bli ännu ett jobb för vännerna ute på Lovön, kanhända? De om några har ju medlen för att kunna genomföra denna övervakning, även om vi säkert inte får se en full "vinst" i deras kapacitet innan Datalagringsinitiativet drivits igenom.

Och om det nu är tittförbud som gäller, hur ska man göra bedömningen att den här personen har rätten att titta på bilder som föreställer en person under 18 år men den här personen har det inte? För tydligen ska inte unga människor som ligger nära varann i ålder riskera åtal för detta. Var går gränsen för vad näraliggande ålder innebär? Och ska lagen börja moralisera över en person som lever med någon som är tio år äldre eller yngre då? Blir det olagligt då?

Lever jag som trettioettåring med en 17-åring kan jag fortfarande klassas som brottsling?

Och jag som frekvent läser Johanna Sjödins blogg (inte för den barbystade bannern i och för sig, men ändå) kan säkert dömas om vi nu talar om tittförbud, trots allt.

Och fortfarande har vi problemet med tidsskrifter, böcker, familjealbum och liknande.

Detta är något som Beatrice Ask, hennes stab och departement bör se över en gång till. Annars riskerar detta att bli en lag som totalt spårar ur och som skadar mer än den hjälper.

Det är pinsamt uppenbart att Beatrice Ask totalt saknar insikt i hur en sådan här lag skulle kunna utformas, vilka medel som behövs för att efterleva den och vilka juridiska och folkrättsliga konsekvenser en sådan lag kan få. Ingen som helst konsekvensanalys tycks ha genomförts och jag ber Beatrice Ask att återgå till ritbordet för en ytterligare noggrann genomgång av detta förslaget innan allting totalt spårar ur.

Självklart ska vi inte tillåta pedofili. Självklart ska vi jaga förbrytelser som är riktade mot barn. Men vi ska för tusan inte tillåta en lag som kräver att vi inför undantagstillstånd på hela internet och i det verkliga livet för en hel befolkning.

Bland andra Emma frågar sig på vilket sätt en lag som förbjuder tonårssexualitet faktiskt skulle vara behjälplig i kampen mot övergrepp mot barn. Jag kan bara instämma.

Hanna Wagenius påpekar att vi redan har en lagstiftning som gör även tecknad barnporr olaglig enligt dagens lagstiftning. Och forsätter sedan:

"Oroar man sig, som Ask verkar göra, för att människor mellan 15 och 18 ska utnyttjas för sexuell posering kan man påminna sig om att vi redan har en paragraf (närmare bestämt 2 st 8§ 6 kap BrB) som gör det kriminellt att utnyttja sådana för sexuell posering om det typiskt sett kan skada ungdomens utveckling eller hälsa. Någon ytterligare lagstiftning på området torde inte vara nödvändig."

Om Beatrice Ask och de övriga statsråden behöver hjälp att anordna en internutbildning i folkrätt och modern kommunikation är de mer än välkomna att höra av sig. Genom mitt arbete under de senaste åren har jag lyckats bygga upp ett omfattande kontaktnät som säkerligen rymmer många mycket kompetenta kursledare som kan diskutera detta på ett bra och pedagogiskt vis som även regeringen klarar av att förstå.

Tidigare har jag skrivit om detta här och här.

Nerd Life Deluxe, Opassande, Susanna Holmström (ECPAT), Hanna Wagenius, Motpol, Motpol 2, Motpol 3, Motpol 4, Oscar Swartz, DN, Johanna Sjödin, Johanna Sjödin 2, SR, Tianmi, Tianmi 2, Anna Troberg, SvD, DN - Hanne Kjöller, Isobel Hadley-Kamptz, Sagor från livbåten, Sagor från livbåten 2, Sagor från livbåten 3, Regeringens pressmeddelande, Bjerke, Louise P - Liberati, Apelsineld, Trollhare, Nyheter24.


Intressant.

Nödvärn eller inte nödvärn? - Dags att se över lagstiftningen

Jag tycks vara långt ifrån den enda som reagerar skarpt på den märkliga dom som drabbat Per-Anders Pettersson efter att han tydligen rätt rådigt ingripit för att skydda en äldre kvinna som som råkat ut för ett överfall. Tydligen var gärningsmannen tämligen aggressiv och upplevdes som påverkad av någonting.

Att man i ett sådant fall blir tvungen att ingripa för att skydda liv och lem på en annan medmänniska som råkar illa ut har ju länge varit något vedertaget och accepterat från samhällets och lagens sida, men tycks nu falla helt pladask till marken.

Jag tycker personligen att domen är märklig. Att en person som oprovocerat angriper en annan människa som till stor del saknar möjlighet att försvara sig och sedan kommer undan ostraffad och till och med med ett skadestånd som tröst begriper jag bara inte.

Att en person som agerar för att stoppa ett sådant angrepp sedan blir dömd till ett års fängelse... jag förstår det nästan än mindre.

Jag förstår att gärningsmannen i fråga ska ha varit passiv gentemot Per-Anders Pettersson själv, men gärningsmannen var väl ändå inte passiv gentemot det verkliga offret i situationen. Tydligen ligger tyngdpunkten i domen på det där andra slaget som ska ha tagit i huvudet på gärningsmannen och som anses vara ett slag för mycket. Men vad gör man under kort tidsrymd om man försöker stoppa en sådan person, misslyckas och upplever att personen sedan går till attack mot en själv?

Som jag ser det finns det säkerligen ett flertal domare som är beredda att fälla den ursprungliga gärningsmannen och fria Pettersson i det läget, men de har helt enkelt inte möjlighet att göra det med nuvarande lagstiftning.

Jag betvivlar egentligen inte att domarna har försökt göra en korrekt och bra bedömning av fallet, men saknar de medel att döma en angripare och att fria en person som ingriper för att rädda en annan människas liv - då måste de trots allt få de verktyg som behövs för att göra det. Rätten till nödvärn måste stärkas.

Om det sedan beror på hur lagen är skriven eller om det bara är en tolkning man gjort i rätten utifrån fallet eller sina egna värderingar lämnar jag osagt. Men saken är att vi måste göra något för att ändra på förutsättningarna för hur en sådan här situation hanteras i rätten i framtiden. Det här torde helt enkelt vara oacceptabelt från samhällets sida, vilket ger utrymme för en lagändring för att skärpa upp situationen.

Jag kanske inte alltid propagerar för högre straff, men jag propagerar sannerligen för att rätt person ska dömas och att en fungerande logik gäller rörande sådana här fall.

-----

Kanske var det på grund av att samhället och rättsväsendet ser ut som det gör som jag själv inte fick ett uns hjälp av de personer som gick förbi då jag blev utsatt för ett övergrepp mitt på ljusan dagen för snart ett år sedan - mitt i Stockholms city. Det kan mycket väl vara så att ingen vill ingripa just på grund av att lagen eller tillämpningen av lagen ser ut som den gör. Men oavsett vad är det orimligt och skrämmande och ger en otäck bild av vilket samhälle vi faktiskt lever i.

Ingen ingrep den gången. Ingen tog heller tag i mig då jag blödande, gråtande och med sönderslitna kläder tog mig hem efteråt, en resa på en timme med hjälp av kommunala färdmedel.

Jag hade gjort vad som helst för att ha haft en person som Per-Anders Pettersson till hands den gången. Men ingen ville eller vågade som sagt ingripa.

Man kan fundera över det där ett par varv och diskutera vad en lag som kräver ingripande av förbipasserande skulle kunna innebära. Det har varit uppe på tapeten ett par varv redan. Samtidigt verkar lagen rätt meningslös då ingen kan tvinga en människa som är livrädd att faktiskt ta steget och ingripa, med risk för sin egen hälsa. Och om man nu har skyldighet att ingripa till priset av att man själv blir dömd för sitt ingripande och gärningsmannen själv går fri?

Vi har mycket att tänka på och jag hoppas verkligen att det här är något som inte lämnar våra lagstiftare oberörda. Det kan vara värt att se över lagrummet. Helt enkelt för att något sådant här faktiskt inte får lov att hända.

-----

Gör din egen bedömning genom att läsa de aktuella domarna:

Mora Tingsrätt mål B67406_20070615 (pdf)

Svea Hovrätt dom B5321-07_20081029 (pdf)

Ett par klipp och stopp med synpunkter från folket därute (axplock):

Johan Westerholm, Intervju med Mårtens Schultz, Mårten Schultz på Expressen Sidan 4, Rola Brentlin i Västervikstidningen, Mårten Schultz, Stefan Stenudd, Carl på Minsalbei, jj.n, Monaspusselbit, T H I S N E Y - Jonna Jansson, Gameover, Marcus Fridholm - Sagor från livbåten, Medborgare X, liberum-weto, Wiccankraft, Gester... med ord, Folkpartiet Eslöv, The Hell of Hannastacia, Kloktok, Faidros - VeckoVis, Anything about nothing or everything, Gråvarg, Johan Linander, Antonia - Divage, Kulturbloggen, ProjO, Sänd mina rötter regn, Mathias Sundin, Anders Svensson, Johan Ingerö, Situation Norrland, DeepEdition, Hos Petra, Lingonte, Erik Svansbo - Pophöger, Nils Holmlöv, Majs

Det här är ett oerhört känsligt ämne och det diskuteras ju uppenbarligen hejvilt både här och där, men det är intressant att se hur många som hoppat på detta och att följa diskussionerna. Reaktionerna går verkligen över hela spektrat, vilket jag försökt skildra genom den lilla bloggväggen här ovanför. Ibland är det kul att hitta nya bloggare som man inte lagt märke till tidigare också, och i ett sådant här fall är det värt att hålla ögonen öppna. Man kan hitta rätt mycket spännande folk där ute då.

Herregud, dessa medelålders karlar och deras märkliga moral...

Men det här måste väl ändå vara bland det dummaste!!!?

Hur i hela friden ska det påverka situationen där unga människor har sexuella kontakter om man vägrar skriva ut preventivmedel till dem? Och är det då bättre att en hel massa unga tjejer blir gravida då?

Är det någon som vet huruvida Mikael Hammarstrand dessutom är medlem i Katolska Kyrkan, eller om han bara i största allmänhet är ute och cyklar.

Uppenbart saknar han en riktig och underbyggd verklighetsuppfattning. Uppenbart lever han i övertygelsen att unga tjejer inte behöver beskydd - därför att vad? De gör inte sånt? Får inte göra sånt?

Newsflash! Unga människor har sex oavsett vad lagen säger. Vi må gilla det eller ogilla det, men vi ska FANIMEJ INTE utsätta de här tjejerna för fara...! Vi ska inte fördöma dem för det och vi ska inte neka dem skydd!

Dessutom... Hur många unga tjejer lider inte av problem i samband med mensen? Hur många har inte katastrofalt ont så att de nästan svimmar på grund av problem i samband med sin menstruation och hur många av dem har inte blivit hjälpta av p-piller?

Hur många har inte fått lindrigare blödningar, mindre ont, ett bättre liv och större möjligheter att sköta skola och liknande på grund av p-pillren?

Ska verkligen medelålders manliga moralkakor ha rätten att ta bort denna möjlighet till ett värdigt och vettigt liv för dessa tjejer, bara för att de är livrädda för att den egna unga dottern ska ge sig in i en massa sexuella äventyr?

De tjejer som har sex kommer fortsätta med det, oavsett skydd eller inte. Jag vill inte se de tjejerna stå där utan skydd mot graviditet. Jag vill inte att så många andra av dessa tjejer ska behöva lida på grund av häftig mensvärk, pms, kraftiga blödningar och liknande på grund av en massa oinitierade gubbstruttar.

Och vi ska fanimej inte ge oss på barnmorskor och gynekologer bara för att de gör sitt jobb och skyddar och tar hand om vår nästa generation unga kvinnor...

Intressant