Visar inlägg med etikett Unga Folkpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Unga Folkpartiet. Visa alla inlägg
2010-08-24
Visioner om arbete även för unga! Unga Folkpartiets valfilm.
Unga Folkpartiet släpper idag en film kopplad till vad vi verkligen bryr oss om i valrörelsen. Ungdomar, arbete och framtid. I ett och i kluster. I ett och var för sig.
En hoppfull film som handlar om att det går att lösa de problem som ungdomar ställs inför. Samtidigt konstaterar vi att det inte alltid är mer politik som är lösningen utan att det kanske snarare är det som varit problemet.
- Vår film handlar om hur en vanlig ung människa ställs inför onödigt krångel, byråkrati och överheten. Hur mycket välvilliga byråkrater än vill så går vissa problem inte att lösa med mer byråkrati och politik – ofta kan det till och med förvärra problemet, säger Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman.
Filmen fokuserar på de tre problem som ungdomar ställs inför. Långsamma asylprocesser som håller människor utanför samhället och arbetsmarknaden, bostadsmarknaden som är genomsyrad av besvärliga regler och långa köer, samt arbetsmarknaden som utestänger ungdomar idag. Detta är alla områden där Folkpartiet har trovärdiga idéer för att förbättra Sverige.
- Budskapet är solklart: Det är inget konstigt med friheten – och världen behöver mer frihet, säger Adam Cwejman.
Intressant.
2010-08-20
2010-08-11
2010-08-09
Isabel Sommerfeld representerar Fp i Finests bloggsatsning
Nu börjar det kännas att valtemperaturen höjs ett snäpp till. Idag börjar Finests valsatsning där samtliga riksdagspartier kommer att representeras av en på Finest etablerad bloggare. För Folkpartiet tar Isabel Sommerfeld upp utmaningen och kör stenhård kampanj fram till valet.
Isabel är en människorättskämpe i grunden. Engagerad i bland annat Vitryssland, men även i andra delar av världen. Orsaken är, skriver hon själv, att hon kommer från en familj som upplevt såväl förintelsen som kommunismen och att det präglat miljön hon växt upp i. Utifrån det föddes en av Folkpartiets vassaste unga liberaler.
Jag ser själv fram emot att följa henne, förstås, under satsningen. Även om jag måste erkänna att jag delvis också gör det för att jag är smickrad över allt fint hon skrivit om mig själv tidigare... So, I'm a sucker for compliments! ;)
Men Isabel hoppas, liksom jag och många med mig, att jag ska kunna bli den första transsexuella riksdagsledamoten i Sveriges historia. Och den tredje öppet transsexuella riksdagsledamoten i världshistorien. Den du... Det om något skulle befästa Sveriges roll som en förebild för resten av världen på människorätts- och hbt-området. Och låta Sverige, och även Folkpartiet, med all rätt få en permanent plats i de globala historieböckerna.
Gänget kopplade till Unga Folkpartiet och Liberala Ungdomsförbundet går från klarhet till klarhet inom sociala medier just nu. Isabel är inget undantag. Det går inte att säga på något mer blygsamt vis än att vi rockar.
Intressant.
2010-08-06
Kort sammanställning av det genomslag Luf och Fp haft rörande tvångssteriliseringarna
Det blir en ganska diger lista om man lägger ihop alla de artiklar som skrivits. Och då har jag säkert missat en hel del av dem (vilket innebär att den som känner sig manad gärna får höra av sig med tips på fler ställen där vi eller vårt arbete rörande tvångssteriliseringarna uppmärksammas).
Jag har även inkluderat, nertill, en liten kort sammanställning av relaterade länkar. Men uppetill ligger Folkpartiet, Luf och våra medarbetare med. Det är en liten del i det arbete vi gjort för att förändra lagen så att tvångssterilisering av transsexuella tillslut kan upphöra. För att nog är det väl dags att lämna det förflutna bakom oss ändå?
Utöver det har förstås Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati, RFSL och Föreningen KIM varit delaktiga och ska absolut ha en stor eloge för sitt engagemang.
Fyrtio års kamp är snart över. 16 års aktiv kamp för min del. Nu börjar nästa kamp. Nu ska vi se till att de drabbade av steriliseringarna får upprättelse, ekonomisk ersättning samt möjligheten att bilda familj ändå. Trots att det egentligen, så att säga, redan är försent.
För att den nya lagen kommer inte att beröra mig eller hjälpa mig. Den kommer dock att hjälpa många tusen andra som kommer efter mig.
Jag tänker dock inte ge upp drömmen om en familj. Jag anser att möjligheten stals ifrån mig. Jag får ofta höra att det inte är en mänsklig rättighet att få barn. Det är sant. Men det är en mänsklig rättighet att slippa att staten gräver sig ner i människors trosor (95% av alla nästan 64000 steriliserade mellan 1934-2010 har varit kvinnor eller transpersoner) och stjäl möjligheten genom påtvingad sterilisering eller kastrering.
Ett stort steg har vi tagit genom detta. Nu ska vi driva följande frågor:
1. Fungerande adoptioner för alla HBT-personer. En lag som ger homosexuella rätten att adoptera har funnits i nio år. Inte en enda adoption har genomförts, på grund av de avtal och den praxis som råder idag. Transsexuella och intersexuella är inte i praktiken inkluderade alls, i vilket fall som helst.
2. Inhemska adoptioner. Det skulle underlätta oerhört för många HBT-personer om vi tillät inhemsk adoption. Att slussa runt barn till än det ena familjehemmet och än det andra och ibland flera stycken på ett år är inte en välfungerande lösning. Inte heller de gruppboenden som finns idag. Adoptionsmöjligheten i Sverige av svenska barn måste ses över.
3. Värdmödraskap eller surrogatmödraskap. Det kan hända att detta är känsligt för de grupper i samhället som hävdar att allt som har med en kvinnas sexualitet och barnafödande är extremt känsligt och laddat. Det finns de som hävdar att det handlar om förnedring och slaveri. Jag har mycket svårt att föreställa mig att särskilt många kvinnor som ställer upp upplever det så. Självklart kan man se över reglering, men ett totalt förbud är absurt! Och det skulle kunna vara en fungerande lösning för många människor som idag lider av ofrivillig barnlöshet. Inklusive de grupper som redan är steriliserade idag.
Som sagt. Första steget är taget. Nu tar vi nästa steg.
Vårt arbete hittills finns redovisat här nedtill. Förhoppningsvis kanske jag får tips på ytterligare ett par ställen där våra ansträngningar givit genomslag.
Fortsätt att driva kampen tillsammans med oss även i framtiden. Jag hoppas på ett eller ett par kryss för våra liberala hjältar i samband med valet om en dryg månad. Vi förtjänar det. Men det gör också de som i slutändan blir berörda av vad vi lyckas med att åstadkomma.
Intressant.
Länkningar:
Kvinnor, kvinnor, kvinnor - i Prideparaden
QX 1 Augusti 2010
40 000 gick i Prideparaden
QX 31 Juli 2010
Transsexuella: Kanske ett svenskt rekord i synliggörande
Dagens Nyheter Ledare 31 Juli 2010
Nyheterna 22:00
TV4 Nyheterna 30 Juli 2010
Har samhället sagt ja till könsbyte, måste man ställa upp på allt
Expressen 29 Juli 2010
Aftonbladet TV
Aftonbladet 28 Juli 2010
Folkpartiet: Tio punkter för att stärka HBT-personers rättigheter
Politikerbloggen 28 Juli 2010
FP lovar ökat skydd för transpersoner
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Krönika: Mänskliga rättigheter går inte och lägger sig
Aftonbladet Wendela 27 Juli 2010
RFSL:s utmaning: Att bli fler, för att kunna göra mer
Makthavare 27 Juli 2010
Jag fick heta Trollhare, men inte Immanuel...
Makthavare 27 Juli 2010
Sveket mot de transsexuella
Expressen Ledare 27 Juli 2010
Makten över din integritet
Stockholm Pride 26 Juli 2010
Intervju med Amanda Brihed
Malmö Gay Radio 14 Juli 2010
Årets lobbyist
Liberala Nyhetsbyrån 2 Juli 2010
Per Pettersson: Det är dags för Lex Amanda
Newsmill 1 Juli 2010
Folkpartiet Liberalerna: Nu river vi lagen om tvångssterilisering!
Kyrkpressen 1 Juli 2010
FP: Vi river lagen om tvångssteriliseringar
Aftonbladet Debatt 1 Juli 2010
Amanda tvångssteriliserades: "En otrolig sorg"
Dagens Nyheter 30 Juni 2010
Villkorad vård är oförsvarbart
Aftonbladet Debatt 30 Juni 2010
Alliansen sviker transpersoner
Aftonbladet Debatt 18 Juni 2010
Lisa Olsson: När livet blir bättre förlorar vissa rätten till barn
Newsmill 17 Juni 2010
Transpersoner ska bemötas bättre
Aftonbladet Debatt 17 Juni 2010
Staten låter mig inte bli mamma
Aftonbladet Debatt 13 Juni 2010
Relaterat:
Tvångssteriliseringar kan slopas
Expressen 30 Juli 2010
Tvångssterilisering kan slopas
Dagens Nyheter 30 Juli 2010
Göran Hägglund öppnar för slopat krav på skilsmässa
Dagens Nyheter 30 Juli 2010
KD öppet för stopp av sterilisering vid könsbyte
Sveriges Radio Ekot 30 Juli 2010
Att behöva sterilisera sig känns väldigt fel
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Rapport
SVT 28 Juli 2010
Föråldrad tvångslag ifrågasätts
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Politiker vill slopa krav på sterilisering vid könsbyte
Dagens Medicin 28 Juli 2010
Hbt-personer får inte den vård de har rätt till
Dagens Nyheter Debatt 26 Juli 2010
Ett omskrivet Pride
Makthavare.se 26 Juli 2010
Könsbyte: Låt pappa få rätt att bli mamma
Dagens Nyheter 2 Juli 2010
Könsbytare måste steriliseras
SvD 30 Juni 2010
Transsexuella ska inte tvingas sterilisera sig
Dagens Nyheter 30 Juni 2010
Förslag: Könsbytare bör slippa sterilisering
Dagen 30 Juni 2010
RFSL: Hägglund, här är din chans att stoppa tvångssteriliseringarna
Aftonbladet Debatt 30 Juni 2010
Jag har även inkluderat, nertill, en liten kort sammanställning av relaterade länkar. Men uppetill ligger Folkpartiet, Luf och våra medarbetare med. Det är en liten del i det arbete vi gjort för att förändra lagen så att tvångssterilisering av transsexuella tillslut kan upphöra. För att nog är det väl dags att lämna det förflutna bakom oss ändå?
Utöver det har förstås Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati, RFSL och Föreningen KIM varit delaktiga och ska absolut ha en stor eloge för sitt engagemang.
Fyrtio års kamp är snart över. 16 års aktiv kamp för min del. Nu börjar nästa kamp. Nu ska vi se till att de drabbade av steriliseringarna får upprättelse, ekonomisk ersättning samt möjligheten att bilda familj ändå. Trots att det egentligen, så att säga, redan är försent.
För att den nya lagen kommer inte att beröra mig eller hjälpa mig. Den kommer dock att hjälpa många tusen andra som kommer efter mig.
Jag tänker dock inte ge upp drömmen om en familj. Jag anser att möjligheten stals ifrån mig. Jag får ofta höra att det inte är en mänsklig rättighet att få barn. Det är sant. Men det är en mänsklig rättighet att slippa att staten gräver sig ner i människors trosor (95% av alla nästan 64000 steriliserade mellan 1934-2010 har varit kvinnor eller transpersoner) och stjäl möjligheten genom påtvingad sterilisering eller kastrering.
Ett stort steg har vi tagit genom detta. Nu ska vi driva följande frågor:
1. Fungerande adoptioner för alla HBT-personer. En lag som ger homosexuella rätten att adoptera har funnits i nio år. Inte en enda adoption har genomförts, på grund av de avtal och den praxis som råder idag. Transsexuella och intersexuella är inte i praktiken inkluderade alls, i vilket fall som helst.
2. Inhemska adoptioner. Det skulle underlätta oerhört för många HBT-personer om vi tillät inhemsk adoption. Att slussa runt barn till än det ena familjehemmet och än det andra och ibland flera stycken på ett år är inte en välfungerande lösning. Inte heller de gruppboenden som finns idag. Adoptionsmöjligheten i Sverige av svenska barn måste ses över.
3. Värdmödraskap eller surrogatmödraskap. Det kan hända att detta är känsligt för de grupper i samhället som hävdar att allt som har med en kvinnas sexualitet och barnafödande är extremt känsligt och laddat. Det finns de som hävdar att det handlar om förnedring och slaveri. Jag har mycket svårt att föreställa mig att särskilt många kvinnor som ställer upp upplever det så. Självklart kan man se över reglering, men ett totalt förbud är absurt! Och det skulle kunna vara en fungerande lösning för många människor som idag lider av ofrivillig barnlöshet. Inklusive de grupper som redan är steriliserade idag.
Som sagt. Första steget är taget. Nu tar vi nästa steg.
Vårt arbete hittills finns redovisat här nedtill. Förhoppningsvis kanske jag får tips på ytterligare ett par ställen där våra ansträngningar givit genomslag.
Fortsätt att driva kampen tillsammans med oss även i framtiden. Jag hoppas på ett eller ett par kryss för våra liberala hjältar i samband med valet om en dryg månad. Vi förtjänar det. Men det gör också de som i slutändan blir berörda av vad vi lyckas med att åstadkomma.
Intressant.
Länkningar:
Kvinnor, kvinnor, kvinnor - i Prideparaden
QX 1 Augusti 2010
40 000 gick i Prideparaden
QX 31 Juli 2010
Transsexuella: Kanske ett svenskt rekord i synliggörande
Dagens Nyheter Ledare 31 Juli 2010
Nyheterna 22:00
TV4 Nyheterna 30 Juli 2010
Har samhället sagt ja till könsbyte, måste man ställa upp på allt
Expressen 29 Juli 2010
Aftonbladet TV
Aftonbladet 28 Juli 2010
Folkpartiet: Tio punkter för att stärka HBT-personers rättigheter
Politikerbloggen 28 Juli 2010
FP lovar ökat skydd för transpersoner
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Krönika: Mänskliga rättigheter går inte och lägger sig
Aftonbladet Wendela 27 Juli 2010
RFSL:s utmaning: Att bli fler, för att kunna göra mer
Makthavare 27 Juli 2010
Jag fick heta Trollhare, men inte Immanuel...
Makthavare 27 Juli 2010
Sveket mot de transsexuella
Expressen Ledare 27 Juli 2010
Makten över din integritet
Stockholm Pride 26 Juli 2010
Intervju med Amanda Brihed
Malmö Gay Radio 14 Juli 2010
Liberati 6 Juli 2010
Årets lobbyist
Liberala Nyhetsbyrån 2 Juli 2010
Per Pettersson: Det är dags för Lex Amanda
Newsmill 1 Juli 2010
Folkpartiet Liberalerna: Nu river vi lagen om tvångssterilisering!
Kyrkpressen 1 Juli 2010
FP: Vi river lagen om tvångssteriliseringar
Aftonbladet Debatt 1 Juli 2010
Amanda tvångssteriliserades: "En otrolig sorg"
Dagens Nyheter 30 Juni 2010
Villkorad vård är oförsvarbart
Aftonbladet Debatt 30 Juni 2010
Alliansen sviker transpersoner
Aftonbladet Debatt 18 Juni 2010
Lisa Olsson: När livet blir bättre förlorar vissa rätten till barn
Newsmill 17 Juni 2010
Transpersoner ska bemötas bättre
Aftonbladet Debatt 17 Juni 2010
Staten låter mig inte bli mamma
Aftonbladet Debatt 13 Juni 2010
Relaterat:
Tvångssteriliseringar kan slopas
Expressen 30 Juli 2010
Tvångssterilisering kan slopas
Dagens Nyheter 30 Juli 2010
Göran Hägglund öppnar för slopat krav på skilsmässa
Dagens Nyheter 30 Juli 2010
KD öppet för stopp av sterilisering vid könsbyte
Sveriges Radio Ekot 30 Juli 2010
Att behöva sterilisera sig känns väldigt fel
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Rapport
SVT 28 Juli 2010
Föråldrad tvångslag ifrågasätts
Dagens Nyheter 28 Juli 2010
Politiker vill slopa krav på sterilisering vid könsbyte
Dagens Medicin 28 Juli 2010
Hbt-personer får inte den vård de har rätt till
Dagens Nyheter Debatt 26 Juli 2010
Ett omskrivet Pride
Makthavare.se 26 Juli 2010
Könsbyte: Låt pappa få rätt att bli mamma
Dagens Nyheter 2 Juli 2010
Könsbytare måste steriliseras
SvD 30 Juni 2010
Transsexuella ska inte tvingas sterilisera sig
Dagens Nyheter 30 Juni 2010
Förslag: Könsbytare bör slippa sterilisering
Dagen 30 Juni 2010
RFSL: Hägglund, här är din chans att stoppa tvångssteriliseringarna
Aftonbladet Debatt 30 Juni 2010
2010-08-04
Utan kärnkraft stannar Sverige, starring Liberala Ungdomsförbundet
Och så en vacker dag stannar Sverige upp. Ingen kärnkraft? Och ändå ingen rätt att totalförstöra landet genom användning av fossila bränslen? Tänk om allting bara stannar upp... Tänk om...
Tisdagen den 3 augusti genomförde LUF Storstockholm kampanjen Utan kärnkraft stannar Sverige
Idag står kärnkraften för närmare hälften av Sveriges elproduktion. Av ålderskäl kommer de tio existerande reaktorerna att tas ur bruk någon gång mellan 2022 och 2040. Då tillgången från vindkraftverk är otillräcklig och oförutsägbar så skulle ett Sverige utan kärnkraft innebära att vi kan drabbas av både mörkläggning och höjda elpriser. Detta skulle betyda attvi till exempel inte kan ladda mobilen, använda datorn och titta på TV.
För att Sverige i framtiden ska kunna minska vår klimatpåverkan så måste Sverige satsa på energi som inte generar växthusgaser. Folkpartiet anser att det går att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi har en god ekonomisk utveckling. Vår historia visar att det är möjligt, men då behövs kärnkraften i vår energimix tillsammans med förnybara energislag som till exempel vatten-, sol-, vind- och vågkraft.
Folkpartiet vill att nya moderna kärnkraftsverk byggs. Utan kärnkraft stannar Sverige!
Vill du veta mer? Läs då mer om Folkpartiet och kärnkraft här.
Plats: Stockholm
Deltagare: Liberala Ungdomsförbundet
Kandidat42-halt: 100%
Intressant.
Unga Folkpartiet, Zetterman, Fagerberg,
2010-07-29
Stolta och väldigt känslodrypande tankar
Vet ni att då jag stod och lyssnade på invigningstalet som hölls av Lars-Erik Holm (Generaldirektör på Socialstyrelsen) i Pride Park igår, så började jag faktiskt gråta.
Det var en djävulsk massa känslor som bubblade upp i mig på en och samma gång. Lättnad, glädje, jubel, sorg, vemod, ångest, ilska...
Jag tycker Lars-Erik är fantastisk! Det bara kändes så jäkligt starkt inombords då han talade och då han fördömde behandlingen av transsexuella i dagens samhälle, hatbrotten och allt det där som liksom är min vardag idag. Att någon bara vill lyssna. Att någon vill förändra. Det betyder så otroligt mycket för mig i min egen lilla personliga sfär. Det betyder en hel värld.
Liksom förra generaldirektören Barbro Westerholms arbete betytt massor. Och även så många andras. Agneta Berliner, Erik Ullenhag, Birgitta Ohlsson, Camilla Lindberg i egna partiet.
Och så Luf, förstås. Inte minst mina ordföranden Adam Cwejman och Christoffer Fagerberg som gått loss hårt nu på tvångssteriliseringarna. Och så Catrine, Christoffer och Rebecca som speciellt värmer mitt hjärta bland alla de fantastiska människorna i HBT-liberalerna. Och alla kollegorna på Luf fattar inte ett smack av vad de ställer till med genom sina kampanjer, plakat och banderoller som får mig att vilja gråta varje gång jag ser dem, för att åsynen av tvångssteriliseringskampanjen fortfarande får min mage att vända sig ut och in av smärta. Men också av glädje för att de uppmärksammar. Per, Andreas, Karl, Victor... Alla! För att de säger ifrån. För att de tar ställning. Och därigenom visar mig ett sådant starkt stöd, dels i min kamp för förändring, men också för vem jag är och vad jag är. Att de inte bara vågar stå upp för mig och de som lider av transsexualismen tillsammans med mig, utan också slåss för mig och oss är något som jag knappt klarar av att hantera. Det är faktiskt helt sanslöst!
Jag har också fått ett helt otroligt stöd från RFSL, med människor som Ulrika Westerlund (förbundsordförande) och Felix König (ordförande, RFSL Ungdom) i spetsen. Skönt!
Just nu känns det som om RFSL faktiskt gör allt rätt. Inklusive det att man bjuder in till samtal i någon slags framtidsspanaranda för att ta reda på vad som funkar bra och dåligt, vad som behöver göras och vart världen nära och bortom dem vill och är på väg. Ett sätt att börja staka ut en färdriktning för de kommande decenniernas arbete, kan man säga. Om Ulrika är riktigt smart, så ser hon till att göra det till en återkommande och tidsmässigt omfattande punkt på varje Pride hädanefter. För att det behövs. För att vi som satt i panelen tyckte det var så värt att vara där, börja nysta, börja ta diskussionerna och verkligen sitta ner och prata om det. Verkligen värt!
Men vi hann ju verkligen knappt ens börja prata. Vi hade kunnat fortsätta i all evighets evighet! Därför att det finns så mycket att tala om. Är HBT-rörelsen mätt? Har vi uppnått våra mål? Har vi blivit klara och färdiga? Nej, knappast. Det skulle kunna skrivas hyllkilometer om det, men det skulle förmodligen ändå inte räcka. Och därför behövs RFSL. Därför behövs Pride. Därför behövs också den liberala HBT-rörelsen och därför behövs även människor som jag, säger folk, ännu ett tag till. Jag antar jag får stanna kvar i det egentligen rätt hatade rampljuset en stund till, även om det är obehagligt också. Det har i alla fall blivit betydligt enklare idag. När jag får det stöd jag får, när jag får så mycket positiva knuffar i ryggen i medierna. Då jag får så mycket uppskattning, kramar och varma och uppskattande kommentarer. Jag är bara ett ägg och kan knappast flyga så vidare bra än. Men jag jobbar på det. Och jag är förundrad över att allt bara har exploderat så dant och att jag lyckats hamna mitt i den berömda smeten bara helt plötsligt.
Att mediebevakningen varit i stort sett odelat positivt inställd är verkligen också helt fenomenalt. Det är verkligen något drastiskt som hänt på sistone.Något helt otroligt annorlunda mot tidigare har inträffat. Jag vet inte vad det är, egentligen. Men det är en känsla i luften. Helt plötsligt är det ok att vara trans, för att nu kan vi prata om det, nu finns en känsla av att samhället för första gången inte enbart stigmatiserar, tabubelägger, skuld- och skambelägger och försöker att lägga någon slags perverterande freakshowstämpel över oss.
Det är anmärkningsvärt. På så otroligt många vis är det anmärkningsvärt. Jag är skakad. Helt enkelt för att jag inte trodde jag skulle få uppleva det under min livstid. Men något har faktiskt hänt. Något har börjat förändras. Det verkar som att ett litet blogginlägg på mors dag, och som jag trodde kanske skulle få max ett tiotal ointresserade läsare, har lyckats med att sätta en gigantisk boll i rullning. Med hjälp av att dessutom rapporten från Socialstyrelsen dök upp har detta blivit inte bara något litet uppmärksammat, utan rentav en valfråga. Hur i hela friden gick det till? Lars-Erik Holm, Karin Lindell och Linda Almqvist på Socialstyrelsen har gjort ett jättejobb. Inte bara i sina efterforskningar och sammanställningar. Utan genom modet att så tydligt bryta med gällande praxis, lagar, tabun och stigmatiseringsprocesser. Att överhuvudtaget våga göra något sådant är stort och det ska stora människor till för att göra en sådan sak. Verkligen.
Jag torkade tillslut tårarna efter det där talet, skrattade med Magdalena Ribbing och de många många andra som lyssnade på henne. Sög in de varma leendena från människorna omkring mig och de positiva ord jag fick från jämställdhetsministern Nyamko Sabuni som jag just talat med innan och som kikade på invigningstalet bara någon meter bort. Fick ett par mycket positiva antydningar under det samtalet, och det gladde mig mycket. Det kan hända saker under nästa mandatperiod. Där i kvällsljuset stannade jag upp och blundade. Grävde mig in i min mans famn och bara andades. Det var magiskt. Det var obeskrivligt. Det var Pride!
Det var Pride!
(och i år var till och med jag inkluderad)
intressant
Det var en djävulsk massa känslor som bubblade upp i mig på en och samma gång. Lättnad, glädje, jubel, sorg, vemod, ångest, ilska...
Jag tycker Lars-Erik är fantastisk! Det bara kändes så jäkligt starkt inombords då han talade och då han fördömde behandlingen av transsexuella i dagens samhälle, hatbrotten och allt det där som liksom är min vardag idag. Att någon bara vill lyssna. Att någon vill förändra. Det betyder så otroligt mycket för mig i min egen lilla personliga sfär. Det betyder en hel värld.
Liksom förra generaldirektören Barbro Westerholms arbete betytt massor. Och även så många andras. Agneta Berliner, Erik Ullenhag, Birgitta Ohlsson, Camilla Lindberg i egna partiet.
Och så Luf, förstås. Inte minst mina ordföranden Adam Cwejman och Christoffer Fagerberg som gått loss hårt nu på tvångssteriliseringarna. Och så Catrine, Christoffer och Rebecca som speciellt värmer mitt hjärta bland alla de fantastiska människorna i HBT-liberalerna. Och alla kollegorna på Luf fattar inte ett smack av vad de ställer till med genom sina kampanjer, plakat och banderoller som får mig att vilja gråta varje gång jag ser dem, för att åsynen av tvångssteriliseringskampanjen fortfarande får min mage att vända sig ut och in av smärta. Men också av glädje för att de uppmärksammar. Per, Andreas, Karl, Victor... Alla! För att de säger ifrån. För att de tar ställning. Och därigenom visar mig ett sådant starkt stöd, dels i min kamp för förändring, men också för vem jag är och vad jag är. Att de inte bara vågar stå upp för mig och de som lider av transsexualismen tillsammans med mig, utan också slåss för mig och oss är något som jag knappt klarar av att hantera. Det är faktiskt helt sanslöst!
Jag har också fått ett helt otroligt stöd från RFSL, med människor som Ulrika Westerlund (förbundsordförande) och Felix König (ordförande, RFSL Ungdom) i spetsen. Skönt!
Just nu känns det som om RFSL faktiskt gör allt rätt. Inklusive det att man bjuder in till samtal i någon slags framtidsspanaranda för att ta reda på vad som funkar bra och dåligt, vad som behöver göras och vart världen nära och bortom dem vill och är på väg. Ett sätt att börja staka ut en färdriktning för de kommande decenniernas arbete, kan man säga. Om Ulrika är riktigt smart, så ser hon till att göra det till en återkommande och tidsmässigt omfattande punkt på varje Pride hädanefter. För att det behövs. För att vi som satt i panelen tyckte det var så värt att vara där, börja nysta, börja ta diskussionerna och verkligen sitta ner och prata om det. Verkligen värt!
Men vi hann ju verkligen knappt ens börja prata. Vi hade kunnat fortsätta i all evighets evighet! Därför att det finns så mycket att tala om. Är HBT-rörelsen mätt? Har vi uppnått våra mål? Har vi blivit klara och färdiga? Nej, knappast. Det skulle kunna skrivas hyllkilometer om det, men det skulle förmodligen ändå inte räcka. Och därför behövs RFSL. Därför behövs Pride. Därför behövs också den liberala HBT-rörelsen och därför behövs även människor som jag, säger folk, ännu ett tag till. Jag antar jag får stanna kvar i det egentligen rätt hatade rampljuset en stund till, även om det är obehagligt också. Det har i alla fall blivit betydligt enklare idag. När jag får det stöd jag får, när jag får så mycket positiva knuffar i ryggen i medierna. Då jag får så mycket uppskattning, kramar och varma och uppskattande kommentarer. Jag är bara ett ägg och kan knappast flyga så vidare bra än. Men jag jobbar på det. Och jag är förundrad över att allt bara har exploderat så dant och att jag lyckats hamna mitt i den berömda smeten bara helt plötsligt.
Att mediebevakningen varit i stort sett odelat positivt inställd är verkligen också helt fenomenalt. Det är verkligen något drastiskt som hänt på sistone.Något helt otroligt annorlunda mot tidigare har inträffat. Jag vet inte vad det är, egentligen. Men det är en känsla i luften. Helt plötsligt är det ok att vara trans, för att nu kan vi prata om det, nu finns en känsla av att samhället för första gången inte enbart stigmatiserar, tabubelägger, skuld- och skambelägger och försöker att lägga någon slags perverterande freakshowstämpel över oss.
Det är anmärkningsvärt. På så otroligt många vis är det anmärkningsvärt. Jag är skakad. Helt enkelt för att jag inte trodde jag skulle få uppleva det under min livstid. Men något har faktiskt hänt. Något har börjat förändras. Det verkar som att ett litet blogginlägg på mors dag, och som jag trodde kanske skulle få max ett tiotal ointresserade läsare, har lyckats med att sätta en gigantisk boll i rullning. Med hjälp av att dessutom rapporten från Socialstyrelsen dök upp har detta blivit inte bara något litet uppmärksammat, utan rentav en valfråga. Hur i hela friden gick det till? Lars-Erik Holm, Karin Lindell och Linda Almqvist på Socialstyrelsen har gjort ett jättejobb. Inte bara i sina efterforskningar och sammanställningar. Utan genom modet att så tydligt bryta med gällande praxis, lagar, tabun och stigmatiseringsprocesser. Att överhuvudtaget våga göra något sådant är stort och det ska stora människor till för att göra en sådan sak. Verkligen.
Jag torkade tillslut tårarna efter det där talet, skrattade med Magdalena Ribbing och de många många andra som lyssnade på henne. Sög in de varma leendena från människorna omkring mig och de positiva ord jag fick från jämställdhetsministern Nyamko Sabuni som jag just talat med innan och som kikade på invigningstalet bara någon meter bort. Fick ett par mycket positiva antydningar under det samtalet, och det gladde mig mycket. Det kan hända saker under nästa mandatperiod. Där i kvällsljuset stannade jag upp och blundade. Grävde mig in i min mans famn och bara andades. Det var magiskt. Det var obeskrivligt. Det var Pride!
Det var Pride!
(och i år var till och med jag inkluderad)
intressant
2010-07-27
Men oj, vad jag har hunnit med, trots allt
Jag började kika för någon dag sedan på allt det där gamla som ligger bakom mig. Artiklar och hårt arbete och sånt. Det var rätt mycket jag hade hunnit med i alla fall, tycks det. Kul, nånstans. Men jag förstår verkligen inte hur jag har hunnit. Det har varit väldigt tumultartade år fram till nu.
Efter allt som hänt nu på sistone kan jag kanske bara konstatera att det inte ser ut att bli mindre den närmsta tiden heller.
En Amanda i media, och litet länkar.
Efter allt som hänt nu på sistone kan jag kanske bara konstatera att det inte ser ut att bli mindre den närmsta tiden heller.
En Amanda i media, och litet länkar.
2010-07-23
Birgitta Ohlsson berättar om Prides betydelse
Eu-minister Birgitta Ohlsson berättar om varför Pride är så himla viktigt. Det är ju snart dags nu. Det här är hennes hälsning inför den kommande veckan. Ses vi alla där?
2010-07-20
Transfrågan en framtida profilfråga för Liberala Ungdomsförbundet
Nu är det spikat. Det är klart. Liberala Ungdomsförbundet kommer börja driva transfrågan på bred front. Inte minst min egen lokalavdelning driver på hårt och kommer fortsätta ta frågan ut på gatorna och föra oväsen så länge det krävs. Om jag inte helt misstar mig har jag även ett väldigt fint löfte från min förbundsordförande om att Luf inte kommer vila förrän denna frågan är löst.
Tvångssteriliseringar och tvångsskilsmässor ska upphöra. Vården ska förbättras. Utbildningsinsatser ska till för att förbättra transpersoners mottagande inom vården, från myndigheter och i skolan. Det är grundläggande. Det finns många andra frågor som är lika viktiga för att transpersoner och inte minst transsexuella och intersexuella ska kunna leva värdiga liv och vara fullvärdiga medborgare i detta landet.
Det finns gott om andra frågor som måste tas upp också för att vi ska komma hela vägen fram. Vi är medvetna om det och vi kommer inte vila innan detta är löst och innan vi fått en fungerande lagstiftning och en fungerande livssituation för alla, även de som har en könsöverskridande bakgrund.
HBT-liberalerna kommer även att arbeta för möjligheten att utbilda samtliga riksdagsledamöter nog för att de ska kunna ta upplysta och rimliga beslut och stifta rätt lagar på rätt grunder. Bli inte förvånad om seminarier och temadagar rörande transfrågan sker under hösten. Mycket annat är på gång, förstås. Folkpartiet, HBT-liberalerna och Liberala Ungdomsförbundet ska dra en ny lagstiftning i hamn. Så enkelt är det.
Det ser ut som om jag kan säga det nu, utan att bara dagdrömma. Nu händer det. Nu har spärren lättat. Nu är glastaket krossat. Tröskeln är överträdd och de för så många livsnödvändiga förändringarna känns inte längre långt borta.
Nu är frågan... Vilka fler vill bidra till att skriva svensk historia? Vilka fler vill skapa förutsättningar för en radikal uppdatering rörande mänskliga fri- och rättigheter även för människor på transspektrat?
Självklart vill vi att fler ska driva detta med oss. Vill ni vara med? Vilka partier och vilka ungdomsförbund vill och vågar delta? Hur många av er ser detta som en självklar kamp?
Möt upp och gör detta till en parti- och blocköverskridande fråga. Se till att bygga förändring och att bygga framtid. Det är vad vi ber er om. Det är vad vi uppmanar till. Det är vad vi tror på och det är vad vi vill.
Vill ni?
Hör av er!
/Amanda Brihed
som aldrig varit så stolt över att kalla mig Liberal, Lufare och Folkpartist.
Idag tror jag på Lex Amanda. Gör du?
Intressant.
2010-06-24
Don't Panic! Kandidat 42 är här.
Don't panic! Kandidat 42 är här...
Kandidat 42 är svaret på livet, universum och allting. Helt enkelt.
Det är dags för valhäng nu. Litet grann en mindre och ganska gemytlig smyglaunch av personvalskampanjen. Kom och ställ frågor, diskutera, ställ till svars och signa upp för att hjälpa till.
Din Kandidat 42 kandiderar till Huddinge kommunfullmäktige, Stockholms Läns landstingsfullmäktige samt till Riksdagen för Folkpartiet i Stockholms Län.
Din Kandidat 42 är den unga kandidaten för de unga människorna som förstår integritet, som förstår digital rätt, som förstår rätten till sitt eget liv och en möjlighet att leva sitt liv på riktigt och med livskvalitet. Oavsett vart i livet du befinner dig just nu.
Detta är alltså det första valhänget, skulle man kunna säga. Det är en möjlighet att prata, fråga, ställa till svars och bara diskutera. Det är en möjlighet för dig som vill vara med och engagera dig i valkampanjen att anmäla dig, planera de närmsta tre månaderna fram till valet och komma med förslag om hur rörelsen bör drivas.
Tisdag 29 juni 2010 |
Klockan 17:00 - 21:00 |
Café Gråmunken, Gamla Stan |
Västerlånggatan 18, Stockholm |
Vi börjar med en lugn fika denna gången. Nästa gång kan det bli en öl eller ett glas vin. Nu börjar valrörelsen och vi hoppas se många av er på vägen.
Som ombudsman med ansvar för sociala medier och kampanjer på Luf Storstockholm blir det en fullbokad sommar och livegenskap med förhoppningsvis mer muntra individer än stackars Marvin. Kampen för en liberal värld post september 2010 har tagit sin början.
Tycker du att liberalism är en livsstil och inte ett ihåligt ord man klistrar på ett parti eller sin jacka och sedan glömmer bort vad det står för?
Tror du på unga kvinnliga politiker med ett starkt intresse för integritetskampen?
Tror du på en omfattande förbättring av möjligheterna att driva företag och tillgodogöra sig riktigt bra utbildning?
Tror du på att hjälpa människor istället för att straffa syndare?
Tror du på ett bättre samhälle även för psykiskt funktionshindrade?
Tror du på den feministiska rörelsen?
Vill du ha en modern biståndspolitik som värnar demokratiseringsprocesser och möjligheter för individer att bygga en egen framtid?
Vill du ha en fri arbetskraftsinvandring?
Tycker du att studenter också ska ha råd att leva?
Tror du på en modern arbetsmarknadspolitik som stärker Sverige i Världen och samtidigt ger människor en chans att komma tillbaka eller söka verkligt stöd vid behov?
Brinner du för hbtq-frågor som exempelvis ett stopp för tvångssteriliseringar av sexuella minoriteter?
Vill du ha ett varmare samhällsklimat som tar hand även om de som anses svagast i samhället idag genom en mänskligare socialförsäkringspolitik?
Är du med andra ord en liberal som fått nog av förföljelsepolitik, batonger, gredelina kuvert och högre murar?
Vill du ha en framtidsinriktad global världssyn och ett klimatsmart liberalt tänk som för oss in i framtiden och inte tillbaka till medeltiden?
Vill du se en bättre bostads- och infrastrukturpolitik som andas 2100-tal och inte 1950-tal?
Tycker du att det är sunkigt med datalagring och massövervakning av svenska medborgare?
Tror du att censur och begränsningar av internet är fel väg att gå?
Tror du på att Gud ska ut ur lagboken för att vi ska kunna åstadkomma riktig religionsfrihet för alla människor i Sverige?
Anser du att även äldre har rätten att dela sitt liv med sin partner nära till hands?
Anser du att Sverige behöver en tydligare utrikespolitik som sätter gränser då övergrepp begås?
Slutade du le på grund av Smile29?
Då vill du förmodligen stödja Amanda Brihed i kampen om en plats i den etablerade politiken.
Amanda är en totaltokig integritetsaktivist, transaktivist, styrelseledamot i HBT-liberalerna. Amanda är en science fiction-tokig bokmal Som också är besatt av film.
Amanda är tjejen som inte vet hur man gör för att inte stå för sina åsikter och som har mycket mer ryggrad än vad som är bra för en människa.
Hon är liberatisten som drog igång det partipolitiskt obundna Människorättsnätverket Svart Måndag som haft en stor inverkan på FRA-processen.
Hon lär också vinna med hästlängder över de flesta utmanare i Unreal Tournament och spelade en riktigt bra tank i World of Warcraft. Hon bygger också sina egna datorer och är engagerad i open sourcevärlden och en del annat kul.
Det finns intressanta alternativ...
Klart du ska stödja den verkliga framtiden. Klart du ska vara morgondagens folkpartist.
Var där eller var vogon.
(...och glöm inte handduken).
Twitter | Facebook Fan Page | Facebook Event Page
2010-05-28
Bara saker som hon gör...
Eftersom det är så himla mycket som händer hela tiden och som man liksom inte hinner med att blogga om eller berätta om, utan som bara liksom rinner iväg med tiden, så måste jag då och då göra en recap för mig själv. Så att jag minns att det var så det var och att det var så det blev.
Har lyckats samla på mig bilder från en liten bråkdel av allt som hänt nu under våren. Skickar vidare.
Nånstans mellan allting annat blev jag vald till ledamot i styrelsen för HBT-liberalerna under tiden snön fortfarande låg tjock och dan över landet. I samband med detta avtackades f.d. ordföranden Martin Andreasson av nya ordföranden Catrine Norrgård (ascool, självutnämnd borgarbohem och gucciflata) samt Lisbeth Kågö.
Passade på att besöka riksmötet Folkpartiet höll i Västerås. Var rätt coolt att se alla dessa folkisar där. Riktigt livat var det, här med underhållning av Wallmans scenartister.
Första kvällen spenderade jag dessutom med Svart Måndags eminente styrelseledamot och grävande juridikexpert Michael Gajditza, samt piraterna Jonas Nordgren och Johanna "Vidde" Julén. Litet whiskey och god kvällsresandeanpassad nattamat blev det nog alls. Har jag för mig i alla fall.
Och så var det ju dags för Alliansen att presentera en ny logga. Det skedde på ett café intill Sergels Torg i Stockholm. Min första reaktion var att... den är.... O-R-A-N-G-E!!! Det var den verkligen. Och det har ju många konstaterat tillsammans med mig efteråt. Men jag var först! Tillsammans med bland andra coola moderata bloggaren Mary X Jensen. Ett par glada partisekreterare poserar vid frigolitskapelsen om blivit tämligen omtalad vid det här laget. Snygg? Det vete fan. Men litet cool och dan ändå nånstans. Jag har lärt mig digga den trots allt.
Valgeneralen Erik Bratthall gör en Moby och ser ball ut med sin hood i motljuset. Litet urban popsnörekänsla ger det väl allt. Inte sant? Men jag får nog faktiskt erkänna att jag tror på att Moby fortfarande är en bättre DJ, konstnär och sångare. Men vad fasen vet jag. Bratthall kanske har oanade resurser?
Och då kanske han hamnar här nedan vartefter...
Det vill säga på en av Vikings finlandsfärjor. Här hängde jag i alla fall under en dag tillsammans med nya styrelsen för HBT-liberalerna. Vi måste ju få ordning på styrelsearbetet och planera glamour och partyn så att det räcker hela året. Eller åtminstone fram till Stockholm Pride och valet. Inte sant. Här Rebecca Bakszt och Christoffer Jönsson. Bägge två superballa luf-kollegor, förresten. Gillar skarpt!
Just det... samma dag blev jag också invald som ersättare i styrelsen för Liberal Mångfald i Stockholm. Många styrelseuppdrag blir det, men det är finhet så.
I samma veva steg jag också av som ordförande i Människorättsnätverket Svart Måndag för att kunna satsa på arbete och valrörelse. Så kom det sig att Jens Odsvall tog över.
På tal om Luf! Såhär kan det se ut då tjejtrupperna i Luf Storstockholm samlas. Då kallar vi oss Radikala Kvinnofronten. Åtminstone till dess den nästan litet knäppvänsterorienterade Kvinnofronten har bestämt sig för att stämma oss och kanske vunnit. De har nämligen hotat med det. I ett gäng mail av olika hotfull karaktär. Vi har tydligen tummat in oss på deras gamla namn som de använt för att sprida struntprat om (har jag för mig jag läste för någon månad sedan på deras hemsida, men hittar just nu inte länken) att liberaler är slavägare, att män som tror på feministiska idéer bara är onda infiltratörer som genom sin könsliga grupptillhörighet per definition i stort sett är våldtäktsmän och att transsexuella är litet grann som "lurendrejare" och gärna med en retorik som liknar den om untermensch (precis som kristdemokraterna och många frikyrkor brukar hävda). Minns en incident på Kvinnohuset för ett gäng år sedan bland annat. Hela det där ganska underhållande grälet mellan Kvinnofronten och RKF hade tydligen sin bas i detta. En artikel jag skrev tillsammans med ett gäng av de andra tjejerna i RKF och som inte uppskattades av Kvinnofronten, uppenbarligen. Tror inte det blir en stämning, men det vore ju faktiskt litet underhållande. Bring it on!
Och om de lyckas så kanske det är sjysst så. Bra med läromästare inom den feministiska rörelsen som verkligen förstår att stötta andra unga tjejer på väg fram inom politiken och livet och verkligen bryr sig om att systerskap bygger den sociala kampen.
Fram till dess vi alla sitter i kurran har vi "!A BLAST!". Här ovan illustrerat av fantastiska Johanna Sundberg.
När jag inte bråkar med den feministiska vänsterfåran, så umgås jag gärna med roliga och intressanta vänner som här Brit Stakston och Johan Lange.
Och förstås Mikumaria Gustafsson.
Kan ni gissa på vilken världsberömd jazzpub vi hängde? Grymmare musikaliska upplevelser och härligare blandning av människor får man leta efter. Inte bara i Stockholm utan i världen.
Annars kan det bli litet kul ibland när man ska ha möten med Luf Storstockholm. Vi har en ganska liberal hållning till det där med möteslokaler, skulle man kunna säga. Karl Axelsson, Susanne Hedberg, Johanna Sundberg och jag (bakom kameran) väntar på ordföranden Christoffer Fagerberg som säkert dyker in snart. Men jag tror inte att vi led just då, faktiskt.
Well... Är man nu Luf's egen transic goddess, så får man väl leva upp till namnet, tänkte jag och länsade skåpen i klubblokalen som också råkar vara mitt kontor. Dammit! Här försöker jag leva upp till ryktet som nästan druga och så misslyckas. Jag ser bara ut som en liten rund och glittrig kerub med taxichaufförsmössa.
Har lyckats samla på mig bilder från en liten bråkdel av allt som hänt nu under våren. Skickar vidare.
Nånstans mellan allting annat blev jag vald till ledamot i styrelsen för HBT-liberalerna under tiden snön fortfarande låg tjock och dan över landet. I samband med detta avtackades f.d. ordföranden Martin Andreasson av nya ordföranden Catrine Norrgård (ascool, självutnämnd borgarbohem och gucciflata) samt Lisbeth Kågö.
Passade på att besöka riksmötet Folkpartiet höll i Västerås. Var rätt coolt att se alla dessa folkisar där. Riktigt livat var det, här med underhållning av Wallmans scenartister.
Första kvällen spenderade jag dessutom med Svart Måndags eminente styrelseledamot och grävande juridikexpert Michael Gajditza, samt piraterna Jonas Nordgren och Johanna "Vidde" Julén. Litet whiskey och god kvällsresandeanpassad nattamat blev det nog alls. Har jag för mig i alla fall.
Och så var det ju dags för Alliansen att presentera en ny logga. Det skedde på ett café intill Sergels Torg i Stockholm. Min första reaktion var att... den är.... O-R-A-N-G-E!!! Det var den verkligen. Och det har ju många konstaterat tillsammans med mig efteråt. Men jag var först! Tillsammans med bland andra coola moderata bloggaren Mary X Jensen. Ett par glada partisekreterare poserar vid frigolitskapelsen om blivit tämligen omtalad vid det här laget. Snygg? Det vete fan. Men litet cool och dan ändå nånstans. Jag har lärt mig digga den trots allt.
Valgeneralen Erik Bratthall gör en Moby och ser ball ut med sin hood i motljuset. Litet urban popsnörekänsla ger det väl allt. Inte sant? Men jag får nog faktiskt erkänna att jag tror på att Moby fortfarande är en bättre DJ, konstnär och sångare. Men vad fasen vet jag. Bratthall kanske har oanade resurser?
Och då kanske han hamnar här nedan vartefter...
Det vill säga på en av Vikings finlandsfärjor. Här hängde jag i alla fall under en dag tillsammans med nya styrelsen för HBT-liberalerna. Vi måste ju få ordning på styrelsearbetet och planera glamour och partyn så att det räcker hela året. Eller åtminstone fram till Stockholm Pride och valet. Inte sant. Här Rebecca Bakszt och Christoffer Jönsson. Bägge två superballa luf-kollegor, förresten. Gillar skarpt!
Just det... samma dag blev jag också invald som ersättare i styrelsen för Liberal Mångfald i Stockholm. Många styrelseuppdrag blir det, men det är finhet så.
I samma veva steg jag också av som ordförande i Människorättsnätverket Svart Måndag för att kunna satsa på arbete och valrörelse. Så kom det sig att Jens Odsvall tog över.
På tal om Luf! Såhär kan det se ut då tjejtrupperna i Luf Storstockholm samlas. Då kallar vi oss Radikala Kvinnofronten. Åtminstone till dess den nästan litet knäppvänsterorienterade Kvinnofronten har bestämt sig för att stämma oss och kanske vunnit. De har nämligen hotat med det. I ett gäng mail av olika hotfull karaktär. Vi har tydligen tummat in oss på deras gamla namn som de använt för att sprida struntprat om (har jag för mig jag läste för någon månad sedan på deras hemsida, men hittar just nu inte länken) att liberaler är slavägare, att män som tror på feministiska idéer bara är onda infiltratörer som genom sin könsliga grupptillhörighet per definition i stort sett är våldtäktsmän och att transsexuella är litet grann som "lurendrejare" och gärna med en retorik som liknar den om untermensch (precis som kristdemokraterna och många frikyrkor brukar hävda). Minns en incident på Kvinnohuset för ett gäng år sedan bland annat. Hela det där ganska underhållande grälet mellan Kvinnofronten och RKF hade tydligen sin bas i detta. En artikel jag skrev tillsammans med ett gäng av de andra tjejerna i RKF och som inte uppskattades av Kvinnofronten, uppenbarligen. Tror inte det blir en stämning, men det vore ju faktiskt litet underhållande. Bring it on!
Och om de lyckas så kanske det är sjysst så. Bra med läromästare inom den feministiska rörelsen som verkligen förstår att stötta andra unga tjejer på väg fram inom politiken och livet och verkligen bryr sig om att systerskap bygger den sociala kampen.
Fram till dess vi alla sitter i kurran har vi "!A BLAST!". Här ovan illustrerat av fantastiska Johanna Sundberg.
När jag inte bråkar med den feministiska vänsterfåran, så umgås jag gärna med roliga och intressanta vänner som här Brit Stakston och Johan Lange.
Och förstås Mikumaria Gustafsson.
Kan ni gissa på vilken världsberömd jazzpub vi hängde? Grymmare musikaliska upplevelser och härligare blandning av människor får man leta efter. Inte bara i Stockholm utan i världen.
Annars kan det bli litet kul ibland när man ska ha möten med Luf Storstockholm. Vi har en ganska liberal hållning till det där med möteslokaler, skulle man kunna säga. Karl Axelsson, Susanne Hedberg, Johanna Sundberg och jag (bakom kameran) väntar på ordföranden Christoffer Fagerberg som säkert dyker in snart. Men jag tror inte att vi led just då, faktiskt.
Well... Är man nu Luf's egen transic goddess, så får man väl leva upp till namnet, tänkte jag och länsade skåpen i klubblokalen som också råkar vara mitt kontor. Dammit! Här försöker jag leva upp till ryktet som nästan druga och så misslyckas. Jag ser bara ut som en liten rund och glittrig kerub med taxichaufförsmössa.
2010-05-10
Unga folkpartister får rockande mottagande
Jag skrev tidigare idag om Folkpartiets nya satsning för att lyfta de unga kandidaterna inför årets valrörelse. Det är inte någon vidare ordning hos de andra partierna, utan det hänvisas till ungdomsförbunden. Vilket i och för sig är fint, men ändå kan det vara bra med en sådan här satsning. Därför känns det litet extra kul att det är just Folkpartiet som gör den här satsningen. Och att jag själv får möjligheten att dra nytta av det, förstås. Litet jäkla självisk måste jag ju få vara.
Vi har ju tydligen fler förstagångsväljare än någonsin i år, så varför inte satsa på att de ska kunna finna unga kandidater som talar deras språk och satsar på just deras frågor.
Grymt jobbat av Luf och av partiet att fixa denna sidan. Det är efterlängtat och förhoppningsvis något som sätter modellen även i andra partier vartefter. Åtminstone till nästa val.
Och tack till alla som uppmärksammar, förstås. Ni är skitbra!
Även här:
Mikael Wendt, Andreas Froby, Eric Wahlberg, Adam Cwejman, Benny Lindholm, Pär Gustafsson, Per Pettersson, Victor Zetterman, Fredrik Sneijberg, Lotta Edholm, Christoffer Jönsson, Sebastian Hallén, Seved Monke, Mark Klamberg,
Vi har ju tydligen fler förstagångsväljare än någonsin i år, så varför inte satsa på att de ska kunna finna unga kandidater som talar deras språk och satsar på just deras frågor.
Grymt jobbat av Luf och av partiet att fixa denna sidan. Det är efterlängtat och förhoppningsvis något som sätter modellen även i andra partier vartefter. Åtminstone till nästa val.
Och tack till alla som uppmärksammar, förstås. Ni är skitbra!
Även här:
Mikael Wendt, Andreas Froby, Eric Wahlberg, Adam Cwejman, Benny Lindholm, Pär Gustafsson, Per Pettersson, Victor Zetterman, Fredrik Sneijberg, Lotta Edholm, Christoffer Jönsson, Sebastian Hallén, Seved Monke, Mark Klamberg,
Unga folkpartister
Nu när det ändå börjar närma sig valrörelse och så många pratar om vem man kan rösta på eller inte rösta på, vem man tror på och vem man inte tror på...
Nog skulle det vara kul att se partierna våga litet mer. Fler unga och taggade politiker behövs för att försöka komma åt den där traditionella bilden av politiken som gubbgöra och "så-har-det-alltid-sett-ut-förr-land". Inte för att det inte finns många äldre manliga politiker som gör ett bra jobb eller så. Klart det gör. Men visst vore det litet kul att få bättre koll på den unga generationen politiker som inte syns så mycket än, inte har tjugo eller fler år inom toppolitiken att luta sig på och liksom redan är självklara på de satta listornas övre halva.
Var är alla ungdomarna? Var är framtidens ideologer? Var är de människor som kommer att mer eller mindre bo på riksdagen de kommande tjugo åren? De där som vill in och påverka och som inte nått hela vägen fram än, men som satsar hårt nu när valet äntligen närmar sig.
Folkpartiet har valt att tillsammans med Luf ta fram en egen ung valwebb för att lyfta de yngre kandidaterna runtom i landet. Snart ska jag tydligen också stå med på listan där, sägs det. Vilket alltid är lika kul. Jag hickar fortfarande till varje gång jag inser att jag ställt till det på det viset för mig själv. Men ändå.
Det är litet grann värt att hylla den nya sidan ändå. Sidan som talar om det vi unga politiker bryr oss mest om. Jobben. Skolan. Friheten och integriteten. Integrationen. Sånt som verkligen handlar om oss och om vår vardag.
Själv kandiderar jag förstås för fler jobb, men väljer att göra det utifrån ett globalt perspektiv. På grund av att jag vet att vi i Sverige påverkas av vad som händer i övriga Europa, i USA, i Kina, Indien, Ryssland, Thailand och på många andra håll. Vi är del i en global värld och för att kunna hävda oss, växa och ta tillvara på framtidens globala möjligheter måste vi tänka jobb i en global värld. Utöver det måste vi förstås öka möjligheterna till eget företagande och entreprenörskap, vi måste prata om möjligheter att få in unga på arbetsmarknaden och om vilka vägar vi måste gå för att förhindra att vissa grupper ställs utanför arbetsmarknaden utan egen förskyllan.
Jag går även till vård för vår rätt till högoktanig, riktigt vass utbildning för alla. Utan kunskap och utan möjlighet att se och tänka nytt har vi inget. Vi kan inte konkurrera med omvärlden om vi inte kan stå för de vassa, nya idéerna. Vi måste med hjälp av utbildningsväsendet i landet arbeta för en hög kunskapsnivå som gör att de nya idéerna och de riktigt grymma exportföretagen föds här. Hos oss. För att det är också där arbetena finns. Och där arbetena finns, där finns välfärden.
Jag kandiderar också, förstås, för integritetsrörelsen. Det vore konstigt annars. Efter mina år som grundare, ordförande och språkrör för Människorättsnätverket Svart Måndag, efter mina år i Liberati och inom hela den svenska och globala frihets- och integritetsrörelsen finns inget annat jag kan göra. Jag lever frihetlighet. Jag andas den. Jag behöver den för att fungera numera. Jag går till val på samma politik jag valt att föra under alla år. Vi har rätt att slippa bli övervakade. Vi har rätt att slippa statliga övergrepp. Vi har rätt till våra egna liv. Vi har rätt till en rättssäker värld och till att själva bestämma över vem som vet vad om vårt allra mest privata.
Jag går till val för klimatet. Det vore konstigt annars. Efter många år av ständigt läsande på temat klimat och miljö känns det fortfarande som om jag lärt mig ingenting alls. För att detta är så otroligt stort och så allomfattande. Vi behöver hjälpas åt, vi behöver tänka nytt och vi behöver tänka radikalt. Jag tror inte på en framtid där vi går tillbaka till att leva på stenåldern för att skydda vår omvärld. Jag tror på att vi kan finna fantastiska lösningar miljötekniskt och infrastrukturmässigt för att skapa en värld i vilken vi kan leva i harmoni med klotet vi bor på. För det kämpar jag dagligen, och jag vill hemskt gärna ha ett starkt stöd för mig och andra unga folkpartister att göra just det.
Och det finns så många fler sidor av politiken som måste lyftas och som vi verkligen måste prata om. Men nu har jag babblat alldeles för länge. Jag fortsätter gärna strax igen...
Vi kanske ses på unga.folkpartiet.se. Gå in och se vad mina andra unga medkandidater tänker och tycker.
Vi ses på barrikaderna, vänner! Vi ses i kampen för frihet och framtid!
Även här:
Froby, Eric W,
Nog skulle det vara kul att se partierna våga litet mer. Fler unga och taggade politiker behövs för att försöka komma åt den där traditionella bilden av politiken som gubbgöra och "så-har-det-alltid-sett-ut-förr-land". Inte för att det inte finns många äldre manliga politiker som gör ett bra jobb eller så. Klart det gör. Men visst vore det litet kul att få bättre koll på den unga generationen politiker som inte syns så mycket än, inte har tjugo eller fler år inom toppolitiken att luta sig på och liksom redan är självklara på de satta listornas övre halva.
Var är alla ungdomarna? Var är framtidens ideologer? Var är de människor som kommer att mer eller mindre bo på riksdagen de kommande tjugo åren? De där som vill in och påverka och som inte nått hela vägen fram än, men som satsar hårt nu när valet äntligen närmar sig.
Folkpartiet har valt att tillsammans med Luf ta fram en egen ung valwebb för att lyfta de yngre kandidaterna runtom i landet. Snart ska jag tydligen också stå med på listan där, sägs det. Vilket alltid är lika kul. Jag hickar fortfarande till varje gång jag inser att jag ställt till det på det viset för mig själv. Men ändå.
Det är litet grann värt att hylla den nya sidan ändå. Sidan som talar om det vi unga politiker bryr oss mest om. Jobben. Skolan. Friheten och integriteten. Integrationen. Sånt som verkligen handlar om oss och om vår vardag.
Själv kandiderar jag förstås för fler jobb, men väljer att göra det utifrån ett globalt perspektiv. På grund av att jag vet att vi i Sverige påverkas av vad som händer i övriga Europa, i USA, i Kina, Indien, Ryssland, Thailand och på många andra håll. Vi är del i en global värld och för att kunna hävda oss, växa och ta tillvara på framtidens globala möjligheter måste vi tänka jobb i en global värld. Utöver det måste vi förstås öka möjligheterna till eget företagande och entreprenörskap, vi måste prata om möjligheter att få in unga på arbetsmarknaden och om vilka vägar vi måste gå för att förhindra att vissa grupper ställs utanför arbetsmarknaden utan egen förskyllan.
Jag går även till vård för vår rätt till högoktanig, riktigt vass utbildning för alla. Utan kunskap och utan möjlighet att se och tänka nytt har vi inget. Vi kan inte konkurrera med omvärlden om vi inte kan stå för de vassa, nya idéerna. Vi måste med hjälp av utbildningsväsendet i landet arbeta för en hög kunskapsnivå som gör att de nya idéerna och de riktigt grymma exportföretagen föds här. Hos oss. För att det är också där arbetena finns. Och där arbetena finns, där finns välfärden.
Jag kandiderar också, förstås, för integritetsrörelsen. Det vore konstigt annars. Efter mina år som grundare, ordförande och språkrör för Människorättsnätverket Svart Måndag, efter mina år i Liberati och inom hela den svenska och globala frihets- och integritetsrörelsen finns inget annat jag kan göra. Jag lever frihetlighet. Jag andas den. Jag behöver den för att fungera numera. Jag går till val på samma politik jag valt att föra under alla år. Vi har rätt att slippa bli övervakade. Vi har rätt att slippa statliga övergrepp. Vi har rätt till våra egna liv. Vi har rätt till en rättssäker värld och till att själva bestämma över vem som vet vad om vårt allra mest privata.
Jag går till val för klimatet. Det vore konstigt annars. Efter många år av ständigt läsande på temat klimat och miljö känns det fortfarande som om jag lärt mig ingenting alls. För att detta är så otroligt stort och så allomfattande. Vi behöver hjälpas åt, vi behöver tänka nytt och vi behöver tänka radikalt. Jag tror inte på en framtid där vi går tillbaka till att leva på stenåldern för att skydda vår omvärld. Jag tror på att vi kan finna fantastiska lösningar miljötekniskt och infrastrukturmässigt för att skapa en värld i vilken vi kan leva i harmoni med klotet vi bor på. För det kämpar jag dagligen, och jag vill hemskt gärna ha ett starkt stöd för mig och andra unga folkpartister att göra just det.
Och det finns så många fler sidor av politiken som måste lyftas och som vi verkligen måste prata om. Men nu har jag babblat alldeles för länge. Jag fortsätter gärna strax igen...
Vi kanske ses på unga.folkpartiet.se. Gå in och se vad mina andra unga medkandidater tänker och tycker.
Vi ses på barrikaderna, vänner! Vi ses i kampen för frihet och framtid!
Även här:
Froby, Eric W,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
