Ett ord för de hemlösa

Visst går det att stoppa hemlösheten. Visst går det att göra något åt den situation som råder i Sverige idag och där det inte är en självklarhet att ha tak över huvudet. Frågan om de hemlösa är en fråga som många glömmer bort nu när det är rätt så varmt ute för det mesta, då solen skiner som idag och då sossarna helt svänger om rörande RUT-avdraget och helst vill se butlers stryka skjortor i tunnelbanan. Samtidigt är det en fråga som drivits av Folkpartiet en tid och som exempelvis partisekreteraren Erik Ullenhag har arbetat för.

Det är tusentals människor som spenderar varje given natt utan tak över huvudet. Oavsett väder eller årstid. Den extrema vintern och de häftiga skyfallen nu nyligen har varit förödande. Det anstår inte ett land som Sverige att inte ta tag i ett sådant problem. Vi har råd att lösa det. Vi har inte råd att inte göra det!

Inom Folkpartiet pratar vi ofta om det glömda Sverige. Med det menar vi vad som sker där ingen normalt sett kikar efter. Vi syftar på de människor som lever som hemlösa, som papperslösa, som sexsäljare, drogbrukare och på andra vis har en mycket hårdare tillvaro än de skulle behöva ha om samhället bara för en gångs skull kunde ställa sig på deras sida.

Detta är något jag brinner väldigt starkt för. Jag gav mig in i politiken med en stark vilja att påverka och att arbeta med mänskliga fri- och rättigheter. Det kommer alltid att stå över allt annat jag gör politiskt och därför är det för mig skönt att känna att Folkpartiet vill driva dessa saker med mig och alla andra som känner att de vill förändra på allvar.

Nu har jag fått en oerhörd massa kritik av sverigedemokrater efter att ha givit mig in i getingboet kring de papperslösa, men jag kan lova att vi kommer fortsätta driva den frågan inom såväl Folkpartiet som Liberala Ungdomsförbundet. För att medmänsklighet inte har en prislapp.

Hemlösheten i Sverige fördubblades mellan 1999-2005. År 2005 beräknades den berörda gruppen bestå av 3600 individer. Nästa mätning kommer först nästa år. Vi vet alltså att under socialdemokratiskt styre fördubblades gruppen hemlösa, trots högkonjunktur. Vi vet ännu inte resultatet efter fyra år med Alliansen i regeringsställning, men uppskattningar från de tre största städerna antyder en svag minskning. En svag minskning är bättre än en fördubbling, men det är fortfarande under inga omständigheter försvarbart att flera tusen människor ska sakna ett tryggt hem år 2010. Det får aldrig någonsin vara ok.

Många av de som saknar bostad idag och som lever på gatan gör det på grund av psykiska besvär eller missbruk. Kan vi börja arbeta tillsammans för att underlätta deras situation, tror jag att vi kan komma åt stora delar av grundproblemen till att verkligheten ser ut som den gör.

På sistone har attityden förändrats gentemot drogbrukare inte minst i Stockholm. Det sprutbytesprogram som nu införs är ett led i detta. Det minskar dödlighet i blodburna sjukdomar. Men det ger också möjligheter till sociala kontaktytor där samhället har en chans att komma i kontakt med de berörda. Något som inte funnits tidigare.

Jag själv skulle också gärna se ett totalt stopp för det som kallas "terapeutiska vräkningar". Det vill säga vräkningar av drogbrukare och deras familjer (även barn) för att lära dem att bo. För att man lär sig mycket bättre hur man ska klara av att bo om man bor under Västerbron? Och miljön ute på gatorna i Sveriges städer är kanske inte den bästa alla gånger för att motverka ett beroende av droger heller. Ändå förekommer terapeutiska vräkningar litet titt som tätt idag. Jag vill se ett omgående stopp för denna omänskliga hantering av utsatta människor omgående!

Ullenhag skriver såhär:

"Om vi kan ge bra stöd och vård åt personer med missbruk och psykiska besvär kommer färre bli hemlösa. Platsbristen i psykiatri måste byggas bort. Det behövs även fler platser i missbruksvård. Samtidigt ska fokus ligga på att alla vårdbehövande så fort det är möjligt ska flyttas över till gruppbostäder eller egna lägenheter med stöd.

Det måste finnas behandlingar tillgängliga i hela landet där vård och socialtjänst klarar att hantera personer med mycket komplexa problem, till exempel missbruk, psykiska problem och hemlöshet samtidigt. Vi vill också sluta en uppgörelse mellan staten och kommunerna om en månads vårdgaranti till missbruksvård, och fortsätta utvecklingen mot en missbruksvård som bygger på de senaste forskningsrönen."

Isabel Sommerfeld skriver såhär:

"Det har med åren vuxit fram bra metoder som kraftigt skulle kunna minska hemlösheten. Det gäller bara att vi alla samarbetar. Vi liberaler tror att det inom en snar framtid skulle gå att minska hemlösheten till i alla fall en fjärdedel. De hemlösa är en del av "det glömda Sverige" - några av samhällets mest sårbara, som dessutom har svårt att göra sina röster hörda. Därför kommer vi i Folkpartiet inte glömma bort dessa, mitt i en valrörelse. Vi måste föra deras talan och satsa på att lyfta upp dem i samhället. Alla ska vara delaktiga i ett liberalt samhälle."

Word!

Intressant.

Rut flyttar till tunnelbanan, byter kön och blir helt plötsligt ok

Det här är helt enkelt för fantastiskt för att vara sant. Det är bara så skrattretande att alla omkring mig står som totala fågelholkar, kliar sig i huvudet och undrar vad det är frågan om. Vad det var som slog dem i huvudet. Jag får be om tillgift, men jag kan inte låta bli att skriva om det. Fågelholk eller inte fågelholk.

Kvinna städar. Inte ok.

Socialdemokraterna har länge drivit linjen att RUT innebär förnedring då fattiga människor ska passa upp på rika i deras hem. Vilket visserligen inte är riktigt sant. Många jag känner har skaffat hjälp hemma för att få ordning på sina liv, trots att de är tämligen vanliga människor utan några enorma inkomster.

Att man från vänsterblockets sida envisats med att fördomsfullt se ned på arbetare, vilka man säger sig stå upp för, är tyvärr inget jag lyckats få en tillfredsställande förklaring på. Det motsäger all logik.

Man städar. Helt ok.

Nu vill dock sossarna låta oss förstå att det har inte med klassamhället att göra alls, utan det har bara att göra med var dessa "tjänstehjon" håller hus. Om någon nu tvättar och stryker min blus i tunnelbanan så är det tydligen helt ok. Om någon handlar åt mig, hämtar ut min medicin på apoteket och postar mina brev, så är det ok. Så länge vi stämmer träff vid tunnelbanespärren och inte vid lägenhetsdörren. Och om de passar mina eventuella (jag är som bekant förbjuden att skaffa några) barn, så är det fult om de gör det hemma hos mig, men fint om de gör det på ett dagis bredvid pendeltågsstationen. En butler ska handla åt mig, tvätta mina kläder och ta hand om mina barn. Men bara om det sker i anslutning till kollektivtrafiken. För då blir det fullständigt ok och inte alls förnedrande enligt det socialdemokratiska kynnet. Konsekvent.





Uppmärksammar också att nu pratar vi inte längre kvinnor, utan ett medvetet ordval som säger att det ska vara en butler som agerar allt i allo för att våra livspussel ska gå ihop. Ordet butler förknippas i regel med en manlig tjänsteutövare. Jag antar att det blir mycket smidigare att döpa om Rut till en gutt, så var problemet med socialdemokraternas motstånd som bortblåst. För att om män gör samma samma som man hävdar att enbart kvinnor gör till följd av RUT, så blir det helt plötsligt inte några problem. Tänker litet grann på hur man i samma läger brukar låta om lättklädda kvinnor samtidigt som man själv gärna går på sena kvällar med Chippendales. Hur man hävdar att kvinnor som säljer sex blir förnedrade, men inte män som säljer sex. Återigen är konsekvensen slående. Symboliken i det hela är smärtsamt talande.

Med andra ord... Drängar är ok. Pigor är det inte. Precis som kvinnors sexualitet inte är lika fin och lika ren som manlig. Socialdemokraternas kvinnosyn suger. Hårt!

Detta är ytterligare ett tydligt exempel på det.

Manlig butler passar upp på stressade sossar, helst i tunnelbana. Mer än helt ok.

För mig som könsbytare är det annars verkligen skönt att jag nu vet att vi i min lilla grupp också har en plats i tillvaron tillslut. Men vad ska nu jag själv göra som gjorde det dumma valet att byta från man till kvinna? Snacka om misslyckat ställningstagande. Jag är ju nu en typisk Rut och därmed inte en typisk Kalle butler. Måste jag nu byta tillbaka för att få söka arbete som tunnelbanebutler i det framtida socialdemokratiska Stockholm? Hörrni! Jag vill ångra mitt könsbyte! Vart finns återköpsdisken?

Jag kan ju annars outa det att jag i allra högsta grad är ute efter ett nytt arbete, då min nuvarande anställning tar slut kort efter valdagen. Och förutsatt att jag inte kommer in i riksdagen, så kan jag mycket väl komma att vara intresserad av att vara butler och arbeta för finsossefolket under en tid. Borde jag ansöka om hormonterapibehandling för att öka på dosen av testosteron igen för säkerhets skull?

Det är intressant, detta, också. Att nu pratar vi helt plötsligt om privata företag som ska stå till buds med dessa tjänster. Men förmodligen utan en vettig finansiering, som så mycket annat av det sossarna hittar på. Själv kanske jag skulle satsa mer pengar på att få kollektivtrafiken att fungera tillfredsställande i allmänhet istället, och därutöver behålla RUT som det ser ut idag eller med smärre förbättringar.

Och går vi ett steg längre, ser vi ytterligare en halsbrytande inkonsekvens i detta. Samtidigt som privata skolor inte är tilltåtna, ska tydligen pendlardagisen vara det. Har blivit litet lätt ifrågasatt över mina åsikter om de rödgrönas syn på friskolor och inte minst vänsterns idéer om att inga företag ska få gå med vinst. Och samtidigt ska alltså sossarna flytta RUT från köket till tunnelbanan och gynna precis samma tjänsteföretag de tidigare klassat som förnedrande och som skamligt vinstdrivande. Och dessutom förutsätter man att det ska vara just privata företag. Ska de förresten betalas via skattsedeln eller via egenavgifter? Det har vi inte fått några svar på än.

Vet som sagt inte om jag ska skratta eller gråta, men Batjlan och Jämtin har gjort det igen. Snacka om att fälla krokben för sin egen retorik. =)

Nåväl. Jag vill ha kvar RUT. Jag vill ha kvar ROT också. Och jag kan mycket väl tänka mig en viss gnutta TUT eller Gutt också. Det skapar arbeten, det skapar vita jobb där vi tidigare mest sett svarta. Det skapar möjligheter att få ihop stressade liv, inte minst i storstaden. Det är superbra!

Men allvarligt talat. Om vi nu har originalet framför oss och det fungerar. Varför överhuvudtaget bry sig om att rösta på den mest förvirrade, snurriga, identitetslösa, ideologifattiga och bakvända kopian vi sett på många år i svensk politik? De rödgröna verkar inte ha någon som helst aning om vad de vill överhuvudtaget just nu, och det skrämmar mig litet. För att jag tror inte att vi har råd att lita på sådant velande och sådan brist på konsekvens under de fyra kommande åren. Jag kan inte hjälpa det, men jag blir faktiskt litet skrämd över den totala bristen på riktning hos oppositionen. Det måste vara ett dåligt skämt?

Intressant.

Broderskapsrörelsen inte något vidare på sociala medier

Skulle ha varit på distriktskongress med Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm idag och imorgon, men sitter istället hemma med bomull i ögonen och en väldigt jobbig och rinnande näsa. Förkylningar är aldrig underhållande.

Hade istället tänkt mig att jag skulle kika på den utsända streamen som Broderskapsrörelsen utlovat från Julian Assanges seminarium, påföljande den häftiga debatten om Wikileaks. Min man, som också är ordförande i Svart Måndag, hade en inbjudan som helt plötsligt, sent igår kväll visade sig vara ogiltig. Han var litet pissed redan igår och imorse över det.

Varken jag eller Jens blev särskilt glada då vi insåg att man helt sumpat bild från seminariet och dessutom under långa perioder ljud. När väl ljud fanns, var det helt omöjligt att alls höra ett dugg av vad som faktiskt sades. Sitter människan med en mobiltelefonmikrofon allra längst bak i lokalen, eller vad är problemet?

Det finns bara ett ord för detta. Sumpar man inbjudningar och totalt misslyckas med en sådan här broadcast rörande något sådant som ett seminarium med Julian Assange, så har man verkligen åstadkommit tidernas EPIC FAIL.

Det är nästan samma nivå som då NEO i somras sumpade hela Almedalsseminariet mellan Maria Wetterstrand och Johan Norberg genom att få för sig att tittarna inte ville höra debatten utan två blabbande människor som försökte leka sportkommentatorer genom hela utsändningen. Total idioti och så mycket fail att det gör ont i hjärttrakten och är föremål för svettiga mardrömmar än idag.

Jag förstår inte för mitt liv hur människor kan misslyckas så abnormt med sociala medier till att börja med, men jag konstaterar ljuvt och med ett vagt leende att stora delar av Sverige har mycket långt kvar att gå innan vi kan påstå att det här är en gren vi överhuvudtaget alls kommer i närheten av att behärska.


Intressant.

If the Internet was #StarWars

If the Internet was #StarWars, then I think we just lost @Google to the "dark side".

Ibland har amerikanerna en förmåga att verkligen uttrycka sig "to the point". I detta fallet alltid charmige Jason Pollock.

Tidstypisk lobbyistbloggare - Kandidat42 utsatt för Peer Review

"tidstypisk lobbyistbloggare som under våren lyckats driva på och aktualisera frågan om tvångssterilisering av transsexuella – visar hur aktiva bloggare kan skugga och påverka politiker".

Det här med erkännande genom Peer Review. Den allra största äran inom de nya medierna.

Blir stolt över att läsa om hur Brit Stakston hävdar att jag skulle tillhöra de där viktiga förebilderna bland politiskt aktiva inom politiken. Oavsett om folk ser mig som lobbyist/aktivist eller som någon slags politiker i mer traditionell mening, så har jag kommit in i detta med politiken via mitt intresse för människorättsfrågor och jämställdhet. Jag vill att det ska vara en sammanhängande röd tråd genom hela samhällsväven och arbetar aktivt för att det ska kunna bli verklighet. Oavsett om det gäller nätdemokrati, rätten till sin egen kropp eller kommunikation. Hamnade nu inte på SvD's stora sammansatta lista, men det hade jag inte räknat med. Däremot väger Stakstons ord väldigt tungt i min egen värld då hon är en inspiration och förebild på många vis.

Det är förstås otroligt smickrande, även om jag också håller med Brit om att det är väldigt vanskligt med den här formen av listor. Speciellt som de skapas av experterna på området, vilka redan är insatta och har stenkoll på sfären. Det vore förstås mer intressant att se en lista skapad av politiker själva, eller av väljarna därute i samhället. Utifrån faktisk synlighet och resultat snarare än bara antalet tweets eller inlänkningar.

Fram till dess de listorna dyker upp, vilket inte borde dröja alltför länge, så är jag fortfarande jätteglad. Det innebär framför allt att jag känner att jag kanske gör något rätt ändå, att jag har skäl att fortsätta arbeta som jag gör och utveckla mitt arbete med sociala medier ytterligare. Det är en positiv och uppmuntrande knuff i ryggen, förstås. Och jag kan inte annat än gilla det.

Tack till alla andra som lyfter mig och alla andra som jobbat med mig under de sista åren. Med FRA, med tvångssteriliseringarna och transpersoners rättigheter. Och allt annat vi varit involverade i tillsammans. Det är ju så med sociala medier att det ändå handlar om peer acceptance. Att det är omvärlden, de andra användarna, de andra aktiva, som skapar en storhet på grund av att de ser värdet av vad man gör. På grund av att de anser att man gör rätt saker, har kloka åsikter eller vad det nu kan vara. Utan att bli accepterad och uppburen av de andra inom branschen kommer man helt enkelt ingenstans. Meritokrati, helt enkelt.

Hör jag hemma på Brits lista över inflytelserika politiskt aktiva inom sociala medie-världen, så beror det på att jag fått ett förtroende och en massa kärlek från min SM-omvärld. Och för det är jag tacksam. Och stolt.

Förstår att Brit inte är jätteladdad inför att skriva liknande listor, men har själv ändå blivit litet extra motiverad nu inför framtiden. Genom att få ta del av någon slags erkännande från omgivningen och sfären som arbetar med de nya medierna ändå.

Bakåt eller framåt?

Backa bandet eller fortsätta framåt? Den 19 september är valet ditt.

PLC, 

Så mycket gnäll om "illegala" människor

Jag har fått en del kommentarer på mitt sista blogginlägg rörande artikeln om att Folkpartiet och Luf vill se vård även för papperslösa. Stämningen har varit rå men hjärtlös och principen är att om man är en sådan där illegal figur, så ska man ut ur landet. För att man ska fasen inte komma och tro att man är någon. Jante har så många skepnader och han är alltid lika osöt. Svarar litet grann på tilltalet här nedanför.

Grejen är den att... till att börja med så jobbar de allra flesta av de berörda personerna. Sliter häcken av sig för det mesta. Men de får ju inte PUT heller, för att kunna arbeta. Och därmed är de tvingade att arbeta svart. Alltså inga skattepengar.

Min lösning på det problemet är att eftersom dessa människor ändå är en livsviktig del av den svenska ekonomin och har varit det sedan någonstans på den tiden Gustav Vasa styrde landet, så kanske det är på tiden att vi visar att vi uppskattar dem.

Fri arbetskraftsinvandring, fungerande arbetstillstånd, mer skattepengar och därmed råd att betala deras vård. Simpelt.

Problemet löst och alla glada. Eller hur? ;-)

För övrigt lutar det starkt åt att vi kommer kunna sänka pensionärernas skatter en del under den kommande mandatperioden, vilket är rätt trevligt för deras inkomster och plånböcker. Vi har från Alliansens sida pumpat in flera miljarder i vården under de sista åren och vi har minskat köerna på många områden. Vi är inte klara än, men det börjar se bra ut. Nu ska vi också införa fritt vårdval i hela landet och för alla vårdformer, så kan det här bli riktigt bra.

Gillart!

Fagerberg, Rydberg, Froby, Isabel Sommerfeld, Kristina Palmgren, Unga Folkpartiet, Grimmefalk,

Intressant.

Vården ingen migrationsmyndighet!

Idag skriver Christoffer Fagerberg (ordförande, Liberala Ungdomsförbundet i Storstockholm) och Birgitta Rydberg (sjukvårdslandstingsråd i Stockholms Läns Landsting, Fp) på DN Debatt om att i deras värld, i deras samhälle, ska ingen behöva riskera att nekas vård på grund av att papper saknas. Byråkrati ska inte inskränka en människas rättigheter till vård och därmed heller inte kunna inskränka på en människas värde.

Idag har vi en situation där människor som lever utan dokumentation inte har rätt till vård. Det leder till att de ofta nekas för att lagen ska följas, men med resultatet att berörd vårdpersonal blir tvungna att bryta mot den ed de avlagt om att hjälpa alla människor som är i behov av hjälp och vård. Eller så följer de sin ed, sin övertygelse och sitt kall, vilket får till följd att de bryter mot lagen. Det är fullständigt orimligt!

De papperslösa må sakna dokumentation, men de är fortfarande människor och jag känner väldigt starkt att ska jag som medmänniska kunna se mig själv i spegeln eller för den delen möta en papperslös människas blick, så måste jag stå för en grundläggande och simpel empati och omvårdnadstanke som talar om för mig att varje människa har rätten att må bra, få hjälp och få vård. Ingen människa ska lida. Ingen människa ska gå så länge med sjukdom eller skada att denna förvärras och personens hälsa eller liv allvarligt riskeras.


I min värld finns ingen åtskillnad mellan människa och människa. Vi har alla samma värde. Vi ska alla ha samma möjligheter. Vi ska alla ha samma förutsättningar. Hur ska vi annars kunna uppfylla våra drömmar?

En människa i behov av vård ska självklart ha vård. Något Liberala Ungdomsförbundet har uppmärksammat under lång tid. Det gör även Folkpartiet. Det gläder mig. För att medmänsklighet har inget pris, det är inte förhandlingsbart och det är ingenting vi någonsin har rätten att glömma bort.

Sverige är idag världens sämsta land rörande vård till papperslösa, tillsammans med Österrike. Det är skrämmande, oförsvarbart, kränkande och rent ut sagt förjävligt. Det är dags för Sverige att skärpa till sig en smula och inse att vi lever på 2010-talet. Det är dags att inse att vi inte har några ursäkter som är bra nog för att spela det omänskliga spel vi spelar med människors liv. Det är dags för oss att skaffa oss ett samvete och börja bete oss som de människor vi ändå är. Det är dags att vi gör skäl för devisen "världens mest jämställda land". För att det är vi uppenbarligen inte idag.

Låt mig och andra som bryr oss om mänskliga fri- och rättigheter slippa skämmas över Sverige. Gör gemensam sak med Folkpartiet och med Liberala Ungdomsförbundet och kräv vård för alla behövande.

Det är det minsta vi kan begära av en demokratisk och jämställd rättstat under 2000-talet.

Intressant.

Fagerberg, Rydberg, Froby, Isabel Sommerfeld.

Dags sätta Ohly i skolan?

Har med intresse tagit del av skoldebatten på sistone. Det har varit en del kallsupar för min egen del, vilket jag valt att skriva om för att markera vart mina egna gränser går. Men det har också varit spännande att med höjda ögonbryn ta del av vänsterledarens Lars Ohly argument kring friskolor och privata företag.

Det är litet otäckt att föreställa sig att snart kommer ett parti eventuellt sitta i regeringsställning som är så negativt inställt till privat företagande att det ska mer eller mindre ska förbjudas. Åtminstone vinsterna ska förbjudas, vilket ju förstås kommer leda till en tämligen märklig situation för många företagare i framtiden. Första steget ser ut att slå mot alla privata friskolor.

Vinstintresse, i min värld, behöver inte vara något fult. Det kan leda till en stimulans som skapar förutsättningar för en kvalitetssäkring på väldigt många vis som saknats i offentligt drivna skolor. En friskola som missköter sig och som inte erbjuder bra service, bra lärande och en bra skolmiljö kommer att tappa elever. Det vill säga, det underlag som vinsten bygger på. Därmed finns det ingen en friskola värnar så mycket som just eleven och vilka vitsord eleven, dess vänner och föräldrar förmedlar. Mediala skandaler slår hårt mot ett privat företag, varför de i regel ser till att sköta sig bättre än motsvarande statligt ägd verksamhet. Rapporter från bland annat Skolverket visar att detta fungerar. Konkurrensen kan även fungera kvalitetshöjande på de kommunala skolorna.

Inga lösningar är emellertid perfekta och jag kan mycket väl tänka mig en situation där man ser över vilka rättigheter en viss skola har att neka vissa elever, exempelvis. Och att ha någon slags kontroll över läroplan känns som en bra sak också.

Jag ställer mig själv relativt skeptisk till religiösa friskolor, då risken finns att utbildningen inte i alla lägen är helt och hållet byggd på en objektiv världssyn. Vilket jag tror är viktigt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig alternativa synsätt på omvärlden, et c.

Men att inte tillåta en modell som innebär välfungerande skolor till bra ekonomi och med hög kvalitet bara för att man ogillar privat verksamhet är oansvarigt. Och jag är rädd att de idéerna ska sprida sig. Vi har inte råd med det, med tanke på hur världen utanför Sverige idag ser ut. Vi har en oerhört konkurrenskraftig omvärld att möta och som är väldigt verklig redan idag. Det innebär att vi måste kunna erbjuda bra utbildning på en nivå vi tidigare inte varit förmögna till. Vi måste göra det för att våra elever efter avslutad utbildning ska kunna ge sig in i näringslivet och verkligen se till att Sverige kan konkurrera bland de allra främsta nationerna i världen rörande produktion, tjänstesamhälle, forskning och utveckling. Att införa vad som riskerar sluta som en slags indirekt näringsförbud för en, flera eller alla branscher i Sverige i framtiden vore en dödsstöt för hela det svenska samhället. Att driva ett företag utan möjlighet att gå med vinst är helt enkelt inte möjligt idag. Varför inte kika på resultaten först? Sitter det verkligen så hårt åt?


Ohly mot Björklund i debatt i Gomorron Sverige imorse.


Per Pettersson skriver idag om hur Vänsterpartiet hycklar på ett nästan charmerande osmidigt vis och verkligen lyckas ställa till det för sig självt genom sin totala brist på ideologisk konsekvens. Seved är förbryllad över de höga rösterna från den rödgröna koalitionen. Helen Törnqvist biter ifrån och Christoffer Fagerberg är litet grann inne på samma väg. Johan Folin konstaterar kort vad jag som vanligt tar en halv bok för att konstatera och Kent Persson har rentav utlyst veckans bloggdebatt på temat för att utröna hur vi ska skapa en skola där alla lyckas i framtiden.

Intressant.

CBS: No harm from Same Sex Marriage

CBS.

Intressant.

Isabel Sommerfeld representerar Fp i Finests bloggsatsning

Nu börjar det kännas att valtemperaturen höjs ett snäpp till. Idag börjar Finests valsatsning där samtliga riksdagspartier kommer att representeras av en på Finest etablerad bloggare. För Folkpartiet tar Isabel Sommerfeld upp utmaningen och kör stenhård kampanj fram till valet.

Isabel är en människorättskämpe i grunden. Engagerad i bland annat Vitryssland, men även i andra delar av världen. Orsaken är, skriver hon själv, att hon kommer från en familj som upplevt såväl förintelsen som kommunismen och att det präglat miljön hon växt upp i. Utifrån det föddes en av Folkpartiets vassaste unga liberaler.

Jag ser själv fram emot att följa henne, förstås, under satsningen. Även om jag måste erkänna att jag delvis också gör det för att jag är smickrad över allt fint hon skrivit om mig själv tidigare... So, I'm a sucker for compliments! ;)

Men Isabel hoppas, liksom jag och många med mig, att jag ska kunna bli den första transsexuella riksdagsledamoten i Sveriges historia. Och den tredje öppet transsexuella riksdagsledamoten i världshistorien. Den du... Det om något skulle befästa Sveriges roll som en förebild för resten av världen på människorätts- och hbt-området. Och låta Sverige, och även Folkpartiet, med all rätt få en permanent plats i de globala historieböckerna.

Gänget kopplade till Unga Folkpartiet och Liberala Ungdomsförbundet går från klarhet till klarhet inom sociala medier just nu. Isabel är inget undantag. Det går inte att säga på något mer blygsamt vis än att vi rockar.

Intressant.

Hjälp mig bli världens tredje transsexuella parlamentariker!

Världens första transsexuella parlamentariker:

1. Georgina Beyer, Nya Zeeland från 1999 till 2007. Labour.

2. Vladimir Luxuria, Italien från 2006 till 2008. Communist Refoundation Party, del av L'Unione.

3. Amanda Brihed (?), Sverige från 2010- . Folkpartiet Liberalerna, del i Alliansen.


Hjälp mig bli världens tredje öppet transsexuella parlamentariker och Sveriges första. Det finns en liten chans att det kan bli verklighet. Jag vill gärna försöka. Har jag ert förtroende att åstadkomma det? Vill ni hjälpa mig att nå hela vägen fram? Om 42 dagar är det val i Sverige. För första gången finns en relativt tung kandidat från den transsexuella communityn som kan komma att vara en seriös medtävlare om platserna i riksdagen.

På tisdag klockan 19.00 träffas vi på Café Sten Sture i Gamla Stan i Stockholm för mingel och planeringsmöte. Ni är hemskt välkomna.

Det går också att stötta min kampanj genom att delta aktivt i kampanjarbetet, debattera, dra lasset inom sociala medier och så vidare.

Numera finns även ett paypal-konto kopplat till kampanjen. Du finner donationsknappen här på min blogg alldeles uppe till vänster under bannern. Lägg ditt bidrag och se till att ge mig en chans.

Det är dags att göra Sverige historiskt! Det är dags att skapa historia för alla transpersoner därute i världen. Låt oss kämpa hem detta! Det är viktigt och det är något vi skulle kunna vara otroligt stolta över om det visar sig vara möjligt.

Intressant.

Froby,

Diversity = beauty and strength

RT @Hammarstrand "It is time for parents to teach young people early on that in diversity there is beauty and there is strength." #quote: Maya Angelou

42

Idag är det 42 dagar kvar till valet.

Jag har 42 inbjudningar till events på facebook. 42 Page suggestions också. Och 42 följare av min blogg enligt Googles lilla rss-tjänst.

Jag har sällan varit särdeles jättevidskeplig. Bara litet. Men nu måste ni hålla med om att det känns litet grann som att någon vill säga mig något... ;-)

If the fetus you save is gay, will you still fight for its rights?

Uppgörelse med kreationisterna, pro choice-folket och alla de religiösa fanatiker som vägrar att acceptera homosexuella, bisexuella och transpersoner sådär till vardags.

Ni kan köpa tröjan här:

Zazzle.com