Politik och världsutveckling. Klimat och framtid. Konflikter och hopp om en friare och tryggare värld. Sexologi. Funkispolitik och socialförsäkringssystem. Juridiskt och folkrättsligt. Och mitt i allting ett författarskap och debattådra.
Jag tycker det är tur att vi som bor utmed tunnelbanans sträckning äntligen får något för oss själva och slipper känna att kreti och pleti faktiskt ska ha samma rätt som vi andra.
Det här är en otroligt viktig valfråga. Ska någon ha tillgång till RUT, så ska det fanimej vara en riktigt snygg ung karl med manér och som passar upp på oss kvinnor ordentligt. Själv känner jag absolut att jag kommer hålla mig till sossarna hädanefter. För att jag äntligen får chansen att känna mig unik och utvald.
(I dessa galna dagar är det bäst att jag tydligt påpekar att detta ovan är IRONI och ingenting annat. Igår hade vi vetat säkert. Efter det sista utspelet från Socialdemokraterna i Stockholm vet ingen riktigt säkert).
Visst går det att stoppa hemlösheten. Visst går det att göra något åt den situation som råder i Sverige idag och där det inte är en självklarhet att ha tak över huvudet. Frågan om de hemlösa är en fråga som många glömmer bort nu när det är rätt så varmt ute för det mesta, då solen skiner som idag och då sossarna helt svänger om rörande RUT-avdraget och helst vill se butlers stryka skjortor i tunnelbanan. Samtidigt är det en fråga som drivits av Folkpartiet en tid och som exempelvis partisekreteraren Erik Ullenhag har arbetat för.
Det är tusentals människor som spenderar varje given natt utan tak över huvudet. Oavsett väder eller årstid. Den extrema vintern och de häftiga skyfallen nu nyligen har varit förödande. Det anstår inte ett land som Sverige att inte ta tag i ett sådant problem. Vi har råd att lösa det. Vi har inte råd att inte göra det!
Inom Folkpartiet pratar vi ofta om det glömda Sverige. Med det menar vi vad som sker där ingen normalt sett kikar efter. Vi syftar på de människor som lever som hemlösa, som papperslösa, som sexsäljare, drogbrukare och på andra vis har en mycket hårdare tillvaro än de skulle behöva ha om samhället bara för en gångs skull kunde ställa sig på deras sida.
Detta är något jag brinner väldigt starkt för. Jag gav mig in i politiken med en stark vilja att påverka och att arbeta med mänskliga fri- och rättigheter. Det kommer alltid att stå över allt annat jag gör politiskt och därför är det för mig skönt att känna att Folkpartiet vill driva dessa saker med mig och alla andra som känner att de vill förändra på allvar.
Nu har jag fått en oerhörd massa kritik av sverigedemokrater efter att ha givit mig in i getingboet kring de papperslösa, men jag kan lova att vi kommer fortsätta driva den frågan inom såväl Folkpartiet som Liberala Ungdomsförbundet. För att medmänsklighet inte har en prislapp.
Hemlösheten i Sverige fördubblades mellan 1999-2005. År 2005 beräknades den berörda gruppen bestå av 3600 individer. Nästa mätning kommer först nästa år. Vi vet alltså att under socialdemokratiskt styre fördubblades gruppen hemlösa, trots högkonjunktur. Vi vet ännu inte resultatet efter fyra år med Alliansen i regeringsställning, men uppskattningar från de tre största städerna antyder en svag minskning. En svag minskning är bättre än en fördubbling, men det är fortfarande under inga omständigheter försvarbart att flera tusen människor ska sakna ett tryggt hem år 2010. Det får aldrig någonsin vara ok.
Många av de som saknar bostad idag och som lever på gatan gör det på grund av psykiska besvär eller missbruk. Kan vi börja arbeta tillsammans för att underlätta deras situation, tror jag att vi kan komma åt stora delar av grundproblemen till att verkligheten ser ut som den gör.
På sistone har attityden förändrats gentemot drogbrukare inte minst i Stockholm. Det sprutbytesprogram som nu införs är ett led i detta. Det minskar dödlighet i blodburna sjukdomar. Men det ger också möjligheter till sociala kontaktytor där samhället har en chans att komma i kontakt med de berörda. Något som inte funnits tidigare.
Jag själv skulle också gärna se ett totalt stopp för det som kallas "terapeutiska vräkningar". Det vill säga vräkningar av drogbrukare och deras familjer (även barn) för att lära dem att bo. För att man lär sig mycket bättre hur man ska klara av att bo om man bor under Västerbron? Och miljön ute på gatorna i Sveriges städer är kanske inte den bästa alla gånger för att motverka ett beroende av droger heller. Ändå förekommer terapeutiska vräkningar litet titt som tätt idag. Jag vill se ett omgående stopp för denna omänskliga hantering av utsatta människor omgående!
Ullenhag skriver såhär:
"Om vi kan ge bra stöd och vård åt personer med missbruk och psykiska besvär kommer färre bli hemlösa. Platsbristen i psykiatri måste byggas bort. Det behövs även fler platser i missbruksvård. Samtidigt ska fokus ligga på att alla vårdbehövande så fort det är möjligt ska flyttas över till gruppbostäder eller egna lägenheter med stöd.
Det måste finnas behandlingar tillgängliga i hela landet där vård och socialtjänst klarar att hantera personer med mycket komplexa problem, till exempel missbruk, psykiska problem och hemlöshet samtidigt. Vi vill också sluta en uppgörelse mellan staten och kommunerna om en månads vårdgaranti till missbruksvård, och fortsätta utvecklingen mot en missbruksvård som bygger på de senaste forskningsrönen."
"Det har med åren vuxit fram bra metoder som kraftigt skulle kunna minska hemlösheten. Det gäller bara att vi alla samarbetar. Vi liberaler tror att det inom en snar framtid skulle gå att minska hemlösheten till i alla fall en fjärdedel. De hemlösa är en del av "det glömda Sverige" - några av samhällets mest sårbara, som dessutom har svårt att göra sina röster hörda. Därför kommer vi i Folkpartiet inte glömma bort dessa, mitt i en valrörelse. Vi måste föra deras talan och satsa på att lyfta upp dem i samhället. Alla ska vara delaktiga i ett liberalt samhälle."
Det här är helt enkelt för fantastiskt för att vara sant. Det är bara så skrattretande att alla omkring mig står som totala fågelholkar, kliar sig i huvudet och undrar vad det är frågan om. Vad det var som slog dem i huvudet. Jag får be om tillgift, men jag kan inte låta bli att skriva om det. Fågelholk eller inte fågelholk.
Kvinna städar. Inte ok.
Socialdemokraterna har länge drivit linjen att RUT innebär förnedring då fattiga människor ska passa upp på rika i deras hem. Vilket visserligen inte är riktigt sant. Många jag känner har skaffat hjälp hemma för att få ordning på sina liv, trots att de är tämligen vanliga människor utan några enorma inkomster.
Att man från vänsterblockets sida envisats med att fördomsfullt se ned på arbetare, vilka man säger sig stå upp för, är tyvärr inget jag lyckats få en tillfredsställande förklaring på. Det motsäger all logik.
Uppmärksammar också att nu pratar vi inte längre kvinnor, utan ett medvetet ordval som säger att det ska vara en butler som agerar allt i allo för att våra livspussel ska gå ihop. Ordet butler förknippas i regel med en manlig tjänsteutövare. Jag antar att det blir mycket smidigare att döpa om Rut till en gutt, så var problemet med socialdemokraternas motstånd som bortblåst. För att om män gör samma samma som man hävdar att enbart kvinnor gör till följd av RUT, så blir det helt plötsligt inte några problem. Tänker litet grann på hur man i samma läger brukar låta om lättklädda kvinnor samtidigt som man själv gärna går på sena kvällar med Chippendales. Hur man hävdar att kvinnor som säljer sex blir förnedrade, men inte män som säljer sex. Återigen är konsekvensen slående. Symboliken i det hela är smärtsamt talande.
Med andra ord... Drängar är ok. Pigor är det inte. Precis som kvinnors sexualitet inte är lika fin och lika ren som manlig. Socialdemokraternas kvinnosyn suger. Hårt!
Detta är ytterligare ett tydligt exempel på det.
Manlig butler passar upp på stressade sossar, helst i tunnelbana. Mer än helt ok.
För mig som könsbytare är det annars verkligen skönt att jag nu vet att vi i min lilla grupp också har en plats i tillvaron tillslut. Men vad ska nu jag själv göra som gjorde det dumma valet att byta från man till kvinna? Snacka om misslyckat ställningstagande. Jag är ju nu en typisk Rut och därmed inte en typisk Kalle butler. Måste jag nu byta tillbaka för att få söka arbete som tunnelbanebutler i det framtida socialdemokratiska Stockholm? Hörrni! Jag vill ångra mitt könsbyte! Vart finns återköpsdisken?
Jag kan ju annars outa det att jag i allra högsta grad är ute efter ett nytt arbete, då min nuvarande anställning tar slut kort efter valdagen. Och förutsatt att jag inte kommer in i riksdagen, så kan jag mycket väl komma att vara intresserad av att vara butler och arbeta för finsossefolket under en tid. Borde jag ansöka om hormonterapibehandling för att öka på dosen av testosteron igen för säkerhets skull?
Och går vi ett steg längre, ser vi ytterligare en halsbrytande inkonsekvens i detta. Samtidigt som privata skolor inte är tilltåtna, ska tydligen pendlardagisen vara det. Har blivit litet lätt ifrågasatt över mina åsikter om de rödgrönas syn på friskolor och inte minst vänsterns idéer om att inga företag ska få gå med vinst. Och samtidigt ska alltså sossarna flytta RUT från köket till tunnelbanan och gynna precis samma tjänsteföretag de tidigare klassat som förnedrande och som skamligt vinstdrivande. Och dessutom förutsätter man att det ska vara just privata företag. Ska de förresten betalas via skattsedeln eller via egenavgifter? Det har vi inte fått några svar på än.
Vet som sagt inte om jag ska skratta eller gråta, men Batjlan och Jämtin har gjort det igen. Snacka om att fälla krokben för sin egen retorik. =)
Nåväl. Jag vill ha kvar RUT. Jag vill ha kvar ROT också. Och jag kan mycket väl tänka mig en viss gnutta TUT eller Gutt också. Det skapar arbeten, det skapar vita jobb där vi tidigare mest sett svarta. Det skapar möjligheter att få ihop stressade liv, inte minst i storstaden. Det är superbra!
Men allvarligt talat. Om vi nu har originalet framför oss och det fungerar. Varför överhuvudtagetbry sig om att rösta på den mest förvirrade, snurriga, identitetslösa, ideologifattiga och bakvända kopian vi sett på många år i svensk politik? De rödgröna verkar inte ha någon som helst aning om vad de vill överhuvudtaget just nu, och det skrämmar mig litet. För att jag tror inte att vi har råd att lita på sådant velande och sådan brist på konsekvens under de fyra kommande åren. Jag kan inte hjälpa det, men jag blir faktiskt litet skrämd över den totala bristen på riktning hos oppositionen. Det måste vara ett dåligt skämt?
