Visar inlägg med etikett Städföretag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Städföretag. Visa alla inlägg

2010-08-16

Rut flyttar till tunnelbanan, byter kön och blir helt plötsligt ok

Det här är helt enkelt för fantastiskt för att vara sant. Det är bara så skrattretande att alla omkring mig står som totala fågelholkar, kliar sig i huvudet och undrar vad det är frågan om. Vad det var som slog dem i huvudet. Jag får be om tillgift, men jag kan inte låta bli att skriva om det. Fågelholk eller inte fågelholk.

Kvinna städar. Inte ok.

Socialdemokraterna har länge drivit linjen att RUT innebär förnedring då fattiga människor ska passa upp på rika i deras hem. Vilket visserligen inte är riktigt sant. Många jag känner har skaffat hjälp hemma för att få ordning på sina liv, trots att de är tämligen vanliga människor utan några enorma inkomster.

Att man från vänsterblockets sida envisats med att fördomsfullt se ned på arbetare, vilka man säger sig stå upp för, är tyvärr inget jag lyckats få en tillfredsställande förklaring på. Det motsäger all logik.

Man städar. Helt ok.

Nu vill dock sossarna låta oss förstå att det har inte med klassamhället att göra alls, utan det har bara att göra med var dessa "tjänstehjon" håller hus. Om någon nu tvättar och stryker min blus i tunnelbanan så är det tydligen helt ok. Om någon handlar åt mig, hämtar ut min medicin på apoteket och postar mina brev, så är det ok. Så länge vi stämmer träff vid tunnelbanespärren och inte vid lägenhetsdörren. Och om de passar mina eventuella (jag är som bekant förbjuden att skaffa några) barn, så är det fult om de gör det hemma hos mig, men fint om de gör det på ett dagis bredvid pendeltågsstationen. En butler ska handla åt mig, tvätta mina kläder och ta hand om mina barn. Men bara om det sker i anslutning till kollektivtrafiken. För då blir det fullständigt ok och inte alls förnedrande enligt det socialdemokratiska kynnet. Konsekvent.





Uppmärksammar också att nu pratar vi inte längre kvinnor, utan ett medvetet ordval som säger att det ska vara en butler som agerar allt i allo för att våra livspussel ska gå ihop. Ordet butler förknippas i regel med en manlig tjänsteutövare. Jag antar att det blir mycket smidigare att döpa om Rut till en gutt, så var problemet med socialdemokraternas motstånd som bortblåst. För att om män gör samma samma som man hävdar att enbart kvinnor gör till följd av RUT, så blir det helt plötsligt inte några problem. Tänker litet grann på hur man i samma läger brukar låta om lättklädda kvinnor samtidigt som man själv gärna går på sena kvällar med Chippendales. Hur man hävdar att kvinnor som säljer sex blir förnedrade, men inte män som säljer sex. Återigen är konsekvensen slående. Symboliken i det hela är smärtsamt talande.

Med andra ord... Drängar är ok. Pigor är det inte. Precis som kvinnors sexualitet inte är lika fin och lika ren som manlig. Socialdemokraternas kvinnosyn suger. Hårt!

Detta är ytterligare ett tydligt exempel på det.
Manlig butler passar upp på stressade sossar, helst i tunnelbana. Mer än helt ok.
För mig som könsbytare är det annars verkligen skönt att jag nu vet att vi i min lilla grupp också har en plats i tillvaron tillslut. Men vad ska nu jag själv göra som gjorde det dumma valet att byta från man till kvinna? Snacka om misslyckat ställningstagande. Jag är ju nu en typisk Rut och därmed inte en typisk Kalle butler. Måste jag nu byta tillbaka för att få söka arbete som tunnelbanebutler i det framtida socialdemokratiska Stockholm? Hörrni! Jag vill ångra mitt könsbyte! Vart finns återköpsdisken?

Jag kan ju annars outa det att jag i allra högsta grad är ute efter ett nytt arbete, då min nuvarande anställning tar slut kort efter valdagen. Och förutsatt att jag inte kommer in i riksdagen, så kan jag mycket väl komma att vara intresserad av att vara butler och arbeta för finsossefolket under en tid. Borde jag ansöka om hormonterapibehandling för att öka på dosen av testosteron igen för säkerhets skull?

Det är intressant, detta, också. Att nu pratar vi helt plötsligt om privata företag som ska stå till buds med dessa tjänster. Men förmodligen utan en vettig finansiering, som så mycket annat av det sossarna hittar på. Själv kanske jag skulle satsa mer pengar på att få kollektivtrafiken att fungera tillfredsställande i allmänhet istället, och därutöver behålla RUT som det ser ut idag eller med smärre förbättringar.

Och går vi ett steg längre, ser vi ytterligare en halsbrytande inkonsekvens i detta. Samtidigt som privata skolor inte är tilltåtna, ska tydligen pendlardagisen vara det. Har blivit litet lätt ifrågasatt över mina åsikter om de rödgrönas syn på friskolor och inte minst vänsterns idéer om att inga företag ska få gå med vinst. Och samtidigt ska alltså sossarna flytta RUT från köket till tunnelbanan och gynna precis samma tjänsteföretag de tidigare klassat som förnedrande och som skamligt vinstdrivande. Och dessutom förutsätter man att det ska vara just privata företag. Ska de förresten betalas via skattsedeln eller via egenavgifter? Det har vi inte fått några svar på än.

Vet som sagt inte om jag ska skratta eller gråta, men Batjlan och Jämtin har gjort det igen. Snacka om att fälla krokben för sin egen retorik. =)

Nåväl. Jag vill ha kvar RUT. Jag vill ha kvar ROT också. Och jag kan mycket väl tänka mig en viss gnutta TUT eller Gutt också. Det skapar arbeten, det skapar vita jobb där vi tidigare mest sett svarta. Det skapar möjligheter att få ihop stressade liv, inte minst i storstaden. Det är superbra!

Men allvarligt talat. Om vi nu har originalet framför oss och det fungerar. Varför överhuvudtaget bry sig om att rösta på den mest förvirrade, snurriga, identitetslösa, ideologifattiga och bakvända kopian vi sett på många år i svensk politik? De rödgröna verkar inte ha någon som helst aning om vad de vill överhuvudtaget just nu, och det skrämmar mig litet. För att jag tror inte att vi har råd att lita på sådant velande och sådan brist på konsekvens under de fyra kommande åren. Jag kan inte hjälpa det, men jag blir faktiskt litet skrämd över den totala bristen på riktning hos oppositionen. Det måste vara ett dåligt skämt?

Intressant.

2010-01-12

Inte varje dag jag vill örfila någon


Men idag gör jag måhända ett undantag. Om Fredrik Reinfeldts pressekreterare Edvard Unsgaard känner för att kika över, så kan vi säkert komma överens om en bra vinkel och hårdhetsgrad på en riktigt väl tilltagen örfil. Menar det förstås mest skämtsamt och bildligt, men nog är det väl så att det är på sin plats att bli aningens jäkla upprörd över vad härket nu har hittat på. Jag tycker - nästan - synd om honom.

Jo, jag antar att det är arbetslinjen modell Unsgaard att det passar sig mindre väl för en viktig vit, snart medelålders man med ett viktigt jobb i regeringen att torka bajs, men att det fungerar alldeles utmärkt (tackar som frågar) för en ryska och ett invandrarägt städbolag att göra detsamma. Jag kan bli så trött på sånt. Den där totala ovetskapen om hur världen och samhället fungerar. Samtidigt blir jag litet trött på att det övertolkas också. Inte minst med syfte att trycka ner personalen på det städbolag som anlitades för att göra jobbet häromsistens. Jag blir lätt ganska så upprörd då den grupp som allra helst vill trycka ner och tillintetgöra städerskan i fråga råkar vara socialister. Ni vet... sådana där som brukar springa runt och trycka upp i människors ansikten att de är de enda som _ser_ arbetaren och som _bryr sig om_ och _arbetar för_ arbetaren.

Att ett städbolag i sig utför en tjänst som de är specialiserade på är kanske inte konstigt i sig. Attityden Unsgaard visar upp och det föraktet för andra människor i allmänhet och invandrare i synnerhet som han visat prov på är under all kritik och värdighet. Granted. Men gå inte vägen runt om och hela vägen till den andra extremen så att ni börjar förtrycka den andra parten istället och använder en annan människa som ett förbaskat slagträ i er ideologiska härdsmälta till klasskamp. Jag vågar lova att landets alla städare allt annat än vill bli betraktade som totala offer bara för att någon vill slå till verbalt mot en tyvärr ouppfostrad slyngel till moderat.

Stackars Unsgaard är förstås väldigt ledsen i ögat, för övrigt, över att omvärlden är så elak och väljer att vantolka honom. Jag tycker inte ett dugg synd om honom. Ett par gånger varje år tycker jag att vi får tydliga exempel på när Darwinismen verkligen är som allra bäst. Det här är ett sådant tillfälle.

Är man så otroligt bortblåst som Unsgaard nu visar sig vara och är man så van vid att mamma eller någon ryska städar upp efter en så att man agerar på och uttrycker sig på ett sådant vis, ja då har man tappat rätt mycket. Men så har jag aldrig varit mycket för unga, heta broilers som aldrig sett livet överhuvudtaget heller. Det är inte beställandet av en tjänst från ett tjänsteföretag som är frågan i detta, utan det otroligt klumpiga uttalandet Unsgaard gjort och som säger mer än litet om vad som förssiggår i huvudet på karln till att börja med.

Att Unsgaard blir slaktad tycker jag gott att han kan ta. Är man inte smartare och mer välorienterad än så, så kan man faktiskt behöva en näsbränna då och då. Det är bara nyttigt. Och dessutom är jag övertygad om att Edvard kommer att hämta sig tämligen snabbt och klarar av att få en liten smäll här och där. Man får, litet grann, ta det för vad det är. Det är nyttigt för karaktären och för det egna lärandet, så att säga. Lek inte med elden om du inte är beredd att bränna dig, litet grann. Man brukar lära sig ett och annat av att slicka på lyktstolpar mitt i vintern och någonstans hoppas jag att Edvard Unsgaard inte är helt obekant med Rousseaus Émile.

Samtidigt blir jag alltså mer än litet förbannad över att så många försöker utnyttja detta till att svartmåla dels arbetslinjen i sig och dels moderaterna som parti. Det här handlade en privatpersons uppdatering av en Facebookstatus och inget annat. Det är inget pressmeddelande från moderaterna senast jag kikade.
Och det finns dessutom ingen vits, sans och reson i att som många socialister gör idag försöka utmåla städaryrket till någon sorts lägre stående yrke. Det är det inte.

Samhället behöver människor som håller ordning på våra fastigheter och i infrastrukturen. De allra flesta som arbetar inom branschen är väl utbildade för det de gör och arbetar hårt. En städare är sällan någon lodis som inte kan ett jäkla smack om varken det ena eller det andra, utan en kvalificerad specialist som råkar ha just rengöring som yrke.

Vart kommer den där socialistiska jäkla martyr- och offerskapsrollen ifrån som de är så jäkla duktiga på att klistra på alla som alls arbetar inom ett tjänsteyrke? Och vad menar man att man vill uppnå med det? Hjälper det tjänsteleverantörer och deras arbetare att få mer självkänsla och yrkesstolthet om man hela tiden målar upp bilden av dem som viljelösa och sorgliga jon och totala offer? Vinner de något på att bli martyriserade av en hel arbetarrörelse och använda som slagträn i en debatt jag tvivlar på att de själva ens vill delta i?

Jag tror inte, men rätta mig gärna om jag har fel, att någon städare i det här landet känner sig hjälpt av att kommunister, vänsterpartister och socialdemokrater springer omkull sig själva i sin iver att få trycka ner en hel yrkeskategori och göra dem till själlösa offer och våp!
Kalla det för arbetarvänliga partier?

Det är inget jag kan säga att jag vill förknippa mig med, i alla fall, och jag blir bara mer och mer skogstokig då blogg efter blogg och uttalande efter uttalande slåss om att tycka synd om en arbetare eller en yrkesgrupp för att de gör sitt jobb.

Visst var det i detta fallet ett riktigt skitjobb att göra, och visst var det snarare skit än skönt ljudande tvålsång som damp ur Unsgaards mun, men att fortsätta göra som socialisterna så gärna gör och trycka på människor offerrollsetiketten så snart man alls får chansen... det får mig bara att må riktigt fruktansvärt illa. En fadd smak som sitter kvar länge och som absolut inte vinner någon som helst respekt från min sida. Det gör mig betydligt mer illa än jag skulle må av att gå ut i trapphuset och torka bajs för egen del, vågar jag påstå. Kanske för att jag inte själv är främmande för att utföra tjänsteyrken och städjobb för egen del. Kanske för att jag själv inte har en karriär bakom mig som började i Unga Örnar och som fortsatte vidare via ungdomsförbund och partiapparat på en så rak bana att jag inte har arbetat en dag i hela mitt liv utanför politiken själv.

Att partimänniskor utan någon som helst erfarenhet av livet och den allmäna arbetsmarknaden har mage att komma och trycka ner arbetare på ett så systematiskt vis som många yrkespolitiker gör inom inte minst den socialistiska sfären (men uppenbarligen här och var annars också) tycker jag är skamligt. Att inbilla sig att man vet mer om livet utanför politiken än människorna som faktiskt lever det tycker jag blir aningen absurt, särskilt då i en situation då man själv inte har några som helst verkliga referensramar att härleda sina skeva idéer till.

Någonstans måste även socialister vara förmögna till självkritik och en förmåga att förstå, respektera och ta ansvar inför de grupper i samhället de så gärna säger sig vilja representera.

Unsgaard förtjänar smisk och det kan han säkert leva med. Det är en vuxen karl vi pratar om och han kan säkert hantera det alldeles utmärkt. Jag vägrar tycka ett dugg synd om honom för detta och tänker att han säkert lär sig.

Hur det blir med alla de där proffstyckarna i de röda partierna är något helt annat, dock. När ska ni vakna och när ska ni sluta att se ner på människorna ni säger er vara experter på att förstå, respektera och arbeta för?

Är det inte dags att sluta nicka till bakom ratten innan ni kör av vägen?


Mer här:
AB, AB, DN, Ex, SSv, Kent Persson, Emilias Tankerum, Kommunisternas blogg, I hell-mans värld, F! Västra Götaland, Blaj & Sjabbel, Högbergs tankar, Min klon är snyggare, Rasmus Lenefors, Kaj Raving, Livbåten, Alf Norberg, Strandh Digital PR, Otroligt viktiga betraktelser, Mymlan, Mad World, Say it with me, Ulf Bjereld, By á Bladet, The Hell of Hannastacia, L-O Pettersson, Lidingö - Sverige - Världen, Jinge, Tokmoderaten, In Your Face, Alltid rött alltid rätt, John Johansson, SUNE.. the girl, Pezster Whatsupsthlm, Gester...med ord.




Statistik