Politik och världsutveckling. Klimat och framtid. Konflikter och hopp om en friare och tryggare värld. Sexologi. Funkispolitik och socialförsäkringssystem. Juridiskt och folkrättsligt. Och mitt i allting ett författarskap och debattådra.
It's Thursday, and Sakineh is still alive. A staggering 500,000 of us contacted leaders in one day -- and they're instantly making calls to Iran! Our pressure is working, but we need to ramp it up to keep her alive -- forward this email to everyone: Dear Friends,
Iran could execute Sakineh Ashtiani tomorrow. We saved her from stoning, now we have 24 hours to get key powers to take emergency action to stop this shameful killing.
Tomorrow, Iran could execute Sakineh Ashtiani. Our global outcry stopped her unjust stoningsentence in July. Now we have24 hours to save her life. Iran's allies and key UN powers are our best hope-- they could persuade Iran of the serious political cost of this high-profile killing.Click below to send them an urgent call to actionand send this to everyone -- it only takes three minutes andwe are her last chance: http://www.avaaz.org/en/24h_to_save_sakineh/?vl Sakineh's adultery case is a tragic shamstacked with human rights violations. First, she was to be stoned to death. But the Iranian government had to revoke the sentence after her children generated a worldwide outcry against the farcical trial -- she could not speak the language used in court, and the alleged incidents of adultery took place after her husband's death. Then her lawyer was forced into exile, and the prosecution conjured up a new trumped-up charge for which she would be executed -- the murder of her husband. Despite this being double jeopardy, as she is already serving time for alleged complicity in this crime,Sakineh was torturedand paraded on national television to 'confess', and was found guilty. Since then the regime has arrested two German journalists, her lawyer and her son, who has bravely led the international campaign to save his mother. All remain in prison andSakineh's son and lawyer have been also torturedand have no access to lawyers. Now Iranian human rights activists state an order has just been issued from Tehran to implement her killing immediately. She is on the list and tomorrow is execution day. Our persistent campaigning led Iran to drop Sakineh's stoning sentence and captured the attention of leaders in countries with influence on Iran, like Turkey and Brazil. Now let's urgently raise our voices to stop her killing and inhumane treatment and free her, her lawyer, her son and the jailed German journalists.Send a message and share this emergency call with friends and family: http://www.avaaz.org/en/24h_to_save_sakineh/?vl A massive public outcry has the moral authority to stop heinous crimes. Let's use these 24 hours to send a clear message -- the world is watching and we all stand together today to save Sakineh's life and against injustice everywhere. With hope and determination, Alice, Stephanie, Pascal, Giulia, Benjamin and the whole of the Avaaz team Sources: Iranian woman could be stoned Wednesday http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5hipKgm5UqJOxciOi1f07BwbfRgFg?docId=CNG.6ef6de7af5f33847d19e690e61087c73.811 Guardian article on Avaaz emergency campaign: http://www.guardian.co.uk/world/2010/nov/03/sakineh-mohammadi-ashtiani-execution Brazil President Elect speaks against Iran stoning http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/11/03/AR2010110305762.html Sarkozy threatens to suspend dialogue if Sakineh was executed. http://www.lefigaro.fr/international/2010/11/03/01003-20101103ARTFIG00419-sakineh-sarkozy-aurait-directement-menace-l-iran.php Canada condemns possible execution: http://www.theglobeandmail.com/news/politics/canada-calls-planned-execution-of-iranian-woman-completely-out-of-line/article1783290/ UK calls for halt of execution http://ukiniran.fco.gov.uk/en/news/?view=News&id=23139672 US demands no execution: http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5hXcWTNyR_NntWQMCKG3d9XxYBISw?docId=CNG.8a2d12eae1177874ba5a4a061cec5e53.231 Sakineh Mohammadi Ashtiani: A life in the Balance (Amnesty International) http://www.amnesty.org/en/library/asset/MDE13/089/2010/en/589bd56b-49ac-4028-8dc6-abd903ac9bac/mde130892010en.pdf Support the Avaaz community!We're entirely funded by donations and receive no money from governments or corporations. Our dedicated team ensures even the smallest contributions go a long way --donate here.
Avaaz.org is a 5.5-million-person global campaign network that works to ensure that the views and values of the world's people shape global decision-making. ("Avaaz" means "voice" or "song" in many languages.) Avaaz members live in every nation of the world; our team is spread across 13 countries on 4 continents and operates in 14 languages. Learn about some of Avaaz's biggest campaigns here, or follow us on Facebook or Twitter.
Purple socks, purple shirt, purple earrings, purple necklaces (two of them), purple and pink for the eyes and even purple undies just for the cause. Yep, it's the 27th. Wear purple to support LGBTQ youth and to show them we all care and that we're all on the same team. It WILL get better! We are SO many who can prove that and who shouldbetheretogivethatextrahand, thatspecialword, thatspecialthought.
Take care out there. And show your support!
Together, we are strong. Together, the (once) meek shall inherit the Earth!
Notice: This here blogger contains bisexuality, transsexualism, a tiny touch of intergenderism, even a slight case of intersexuality and a polyamorous lifestyle. So hit me with purple today. Me and everyone else. Show me love!
Det är skrämmande att världen ännu inte reagerat kraftfullt nog mot den sittande (falska) regimen i Iran. Det är skrämmande att människor i västvärlden inte tar sitt ansvar för det som pågår och tar ställning.
Mänskliga rättigheter och globalt ansvar är kanske inga valvinnande frågor, direkt. Men det är likförbannat det som får mig att gå igång. Det är det jag brinner för och det är vad jag inte klarar av att leva utan. Utan att ta ställning och utan att arbeta hårt för förändring, starka ställningstaganden och solidaritet kan jag inte sova. Det är inte mycket svårare än så.
Tänker nu idag inte minst på Sakine Mohammadi Ashtiani som inte bara dömts till döden genom stening för att hon ska ha haft sex utanför äktenskapet. Trots att hon redan straffats med 99 piskrapp. Nu ska hon dessutom ha dömts till 99 ytterligare piskrapp på grund av att hon tydligen har blandats ihop med en annan kvinna på ett foto i Times som gått utan slöja. En kvinna, för övrigt, som bor i Sverige. Känns inte helt fräscht. Men det är inga jätteprotester just nu för det. Varken för rätten att inte bära slöja i Sverige eller för att skydda en kvinna som i Iran utsätts för den mest omänskliga behandling en människa kan utsättas för. Detta trots att tidningen berättat om att de fått fotot av misstagoch att det alls inte alls föreställer Sakineh överhuvudtaget.
Inte ska väl en galen junta som den iranska vika sig för sådant som sanning och avsaknad av bevis? Det vore ju förmodligen rätt så tokfel. Speciellt då man kan misshandla och mörda starka kvinnor bara sådär. För att det är ju hemskt charmigt. Visst är det?
Och under tiden fortsätter människor att fara illa i Iran. Demokratirörelsen i Iran jagas än idag. De fängslas. De misshandlas. De utsätts för enorma övergrepp och avrättningar sker litet titt som tätt. Fortfarande. Kommer den iranska regimen undan med att prygla och stena Sakineh och ta hennes liv, finns det förmodligen inga gränser för vad de kan göra i framtiden. Därför behövs en starkare röst från Sverige och EU nu.
Förra sommarens vansinne efter det riggade valet är inte över än. Inte på långa vägar. På många vis kan man säga att även om övergreppen mot befolkningen har pågått länge nu, så har de kanske i värsta fall bara börjat. Särskilt mycket så om vi, omvärlden, sitter tysta och bara accepterar. Om vi blundar. Om vi i det tysta tillåter det som sker.
Samtidigt som antalet demonstrationer minskar, motståndet på gatorna har tonats ner och staten rustar hårt för framtida militära sammandrabbningar, råder fortfarande en upprorisk stämning bland många iranier. Både i hemlandet och i exil. Lidande och rädsla når enorma proportioner, men ändå pågår fortfarande kampen.
Hur kan det komma sig att en värld som gärna slår sig för bröstet över sina ställningstaganden för mänskliga rättigheter, demokrati och medmänsklighet fortfarande inte tar ens tillstymmelsen till aktiv ställning kring Iran? Varför står så få på det iranska folkets sida? Varför händer verkligen ingenting?
Jag tänker inte tystna. Det tänker inte den gröna demokratirörelsen göra heller.
Det finns mycket vi fortfarande måste och bör göra för att värna demokratisering och mänskliga fri- och rättigheter såväl här som utomlands. Iran är ett mycket tydligt exempel på det. Närmast i samband med Freedom Not Fear den 11 september kommer vi att mötas för att fortsätta driva kampen. Jag hoppas få se er där.
Enligt Sofia är alltså de pensionärer som ringer in fly förbannade över att Mona Sahlin och Ingvar Carlsson ljuger så det står härliga till. Det stämmer helt enkelt inte. Det är i alla fall vad folket säger som ringer in. Och nej, jag sitter inte här på Luf's valkontor och tvingar människor att ringa medelst hot om arkebusering heller. Jag är, i sådana fall, oftast aningen mer subtil. Fråga min chef. ;-)
Själv tänker jag på alla stora tv-apparater folk har köpt. Alla nya bilar. Alla iPhones som folk springer omkring med precis överallt, trots att det är en sjukt dyr telefon och trots att vi just gått igenom en kris som slagit mot världen som ingen kris sedan 1930-talets stora depression. I USA, till exempel, har folk fått flytta ut på gatorna och bor i fattigläger mitt i städerna. Och då pratar vi människor i tusental. Vi svenskar köper iPhones, netbooks och 50" tv-apparater. Och gnäller för att netbooken är långsam.
Sedan håller jag med om att det mycket väl kan vara på sin plats att se över pensionerna och pensionärernas skatter under kommande mandatperiod. Vilket också är utlovat av Alliansen sedan en tid innan valrörelsen, rent av. Snabbare hade det kanske gått om det nu inte varit så att vi alltså fått en enorm och fruktansvärt envis finanskris över oss. Den där som Socialdemokraterna för det mesta hävdar skapades av Allianspartierna för att vi skulle få en chans att straffa vanliga människor litet extra. Nu är det väl inte riktigt så det gick till. En stor del av världen har enorma problem ekonomiskt just nu. Och riktigt så stor makt har inte ens hundögat Reinfeldt.
Den socialdemokrat, miljöpartist eller vänsterpartist som hävdar att vi inte klarat oss bra igenom den här krisen och som inte har en aning om hur hårt resten av världen, utanför 50-skyltarna, drabbats har upplevt alldeles för få verkliga kriser. Jag själv är uppväxt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Under 1980-talet. Ni vet... Kommunistisk diktatur, inbördeskrig mellan regeringsstyrkor och det numera självständiga Eritrea och så förstås den där ökända förbannade torkan. Ni vet... nakna barn med uppsvälda magar under stekande sol och med flugor springandes in och ut genom deras ögon. Vandrande skelett som söker en liten gnutta skugga och som inte längre klarar av att dricka vatten. Där föddes min önskan om att förändra världen. Där fostrades jag av alla fält- och biståndsarbetare att alltid sätta människorätt och hela jordens bästa i fokus. Jag såg det. Jag var där. Minns ni den tiden? Live Aid (den första - originalet) med ledmotivet Do They Know It's Christmas och USA For Africa med ledmotivet We Are the World.
Under ett fåtal år var vi alla medmänniskor och vi var alla globala. Vi tog alla ett globalt ansvar. En kort stund. Idag anses det fult och idag är det hippaste vi har att se ner på muslimer och att skita på oss av rädsla för något som kallas islam. Och som en femtedel av jordens befolkning är en del av. Utan att jorden för den skull har sprängts i bitar. Konstigt, det. Och för alla de där människorna som inte är som vi måste vi alltså skydda oss. Men vem skyddar oss från oss själva...? Vem skyddar världen från oss...?
...
Konstigt nog slog inte den där finanskrisen lika hårt mot vissa länder i Asien. Även Australien klarade sig någorlunda, förhållandevis. De vet att producera och att satsa på teknik och kunnande. Och har producerat och exporterat sig ur krisen på ett sätt vi inte mäktat med i stora delar av västvärlden. Självklart smällde vissa länder även i Asien. Liksom i Europa. Det är en global kris som även byggts upp till stora delar globalt, även om den amerikanska bolånebubblan blev den utlösande faktorn.
Men Sverige tillhör samtidigt, i det stora hela, vinnarna. Det ska vi tacka våra lyckliga stjärnor för, för det var inte alls självklart egentligen. Skickligt styrd ekonomi höll oss flytande då resten av världen råkade ut för en ruff omgång av hela havet stormar. Att hävda att Alliansen misskött finanserna och att en något ökad arbetslöshet är Alliansens fel blir bara sorgligt missvisande. Att vi inte har en massarbetslöshet på gränsen till absurdum är snarare en stark regerings förtjänst. Även om också vi inom Alliansen vet med oss att utan kris hade det sett väldigt mycket bättre ut. Konstigt, det. När tiderna vänder kommer där också finnas mer pengar att använda för framtida investeringar och även för att stärka exempelvis pensionärernas ekonomier. Vilka tydligen inte raserats så illa, trots allt, som Sahlin och Carlsson nu hävdar. Inte ens enligt den berörda gruppen själva, om man nu ska tro journalisterna på Aftonbladet.
Men som sagt, det finns de länder som klarat sig hyfsat igenom detta. Och det är dem vi ska konkurrera med i framtiden. Så det gäller nog att vi fortsätter ta ansvar för ekonomin i landet, trots allt. Och för folkhälsan, och för utbildningen och för en framtidsoptimistisk globalism. Vi står bra rustade idag och det måste vi fortsätta vara även i framtiden. Vi lever trots allt i en global värld. Vilket egentligen inte är mycket annat än ett konstaterande om att vi alla människor sitter i samma båt, oavsett om vi bor i Kina, Australien, Chile eller Sverige. Tänk att det ska vara så fult att prata om global gemenskap och i förlängningen om globala marknader. Tänk att andra folk och andra nationer kan vara något som anses vara så fult.
Globala marknader, förresten. Har vi inte sett nog av strafftullar på afrikanska grödor och sydamerikanska grönsaker? Ni vet de där som gör att jordbruken inte klarar sig i stora delar av världen. Är det inte dags att vi slutar bestraffa resten av världen för att gynna våra franska bönder snart och avskaffa strafftullar och dylikt? Frihandel for the win. Jag ser gärna ett stopp för den vansinniga jordbruksprotektionismen, oavsett nationalseparatistiska eller gröna skäl. Det funkar helt enkelt inte och det skadar många. Adam Cwejman skriver exempelvis om grön jordbruksprotektionism här. Minns ni förresten för ett år sedan hur det lät med kris överallt. Australien fann en väg att slippa den värsta smällen även om de förstås inte var opåverkade. Hur gjorde de?
Hur som helst. Dags att slipa av naiviteten och inse att vi är en del av världen. Att vi är en pytteliten del av dessa miljarder människor som befolkar detta jordklot och att vi måste arbeta för att dels kunna få en plats i en värld som ständigt förändras och att vi dessutom måste arbeta hårt för att se till att andra inte tar skada av hur vi beter oss. Vi måste förstå att vi har det rätt jäkla bra ändå och att de där orättvishetskvädena som sossarna staplar på våra axlar faktiskt inte är sanna, men att om vi ska fortsätta ha det bra, så får vi banne mig lägga manken till en aning. Liberalism enligt Amanda.
Jag är otroligt glad över att vi nu ska få möjlighet att hjälpa drogberoende i Stockholm genom sprutbyten. Ett steg framåt för en seriös lösning på sjukdomsproblemen inom den här gruppen. Ett stort steg framåt för skademinimeringslinjen, vårdlinjen, den sansade medmänskliga linjen.
Ett skönt avbrott i den annars otäckt fascistiska och reaktionära linjen som annars råder i landet idag bland alla dessa moderater.
Tack, Stockholmare och SLL! Äntligen en gnutta värde, äntligen en gnutta hopp! Äntligen människovärde för ytterligare en av alla dessa grupper som vi alltför länge har försummat.
Hiss också till Sten Tolgfors som idag meddelar att stödet till svenska krigsveteraner ska öka. Fasen vet om jag alls tänker kommentera varken för eller emot själva insatsen, men faktum är att vi har gott om människor som har kommit hem och som kommer hem som har sett fruktansvärda saker under sina uppdrag. De mår inte sällan fruktansvärt dåligt och insatserna är hittills inte i närheten av att täcka upp behovet. Mer stöd, bättre tack för deras uppoffringar och en medmänskligare hållning i allmänhet kan vara på sin plats. Det är inte ofta jag hyllar Tolgfors, men idag känner jag att jag faktiskt kan göra det. Det behövs såväl bättre vård som ett antal insatser för att faktiskt visa vår uppskattning för vad de gjort och vad de genomlidit. Det borde vi alla kunna ställa upp på, oavsett om vi nu tror på kriget eller inte.
Blir litet småförvirrad över hur Mona Sahlin kan skrika och gapa över att vi kommer bli invaderade av underbetalda "låglöneslavar" från resten av världen om vi inte tar bort EU's utstationeringsdirektiv, samtidigt som hon hävdar att hon vill tala om solidaritet med inte bara svenska arbetare utan med arbetare i hela Europa och i världen. Hur går det ihop?
Internationell solidaritet och protektionism i samma andetag. Spännande.
Frågan är bara hur det går ihop. I min värld gör det inte det.
Att vi ska ha en fri rörlighet på den europeiska marknaden är för mig självklart. Att vi ska ha svenska kollektivavtal är inte heller särskilt kontroversiellt. Till och med statsministern säger ju att vi ska ha en svensk modell med tillgång till svenska kollektivavtal. Han är moderat. ;-)
Frågan gäller ju inte att vi ska tillåta att människor arbetar för mindre än minimilöner. Jag ser inte problemet. Men det kanske bara är jag...