Det är rätt trevligt att vakna upp till Tobias Krantz och debattartikeln på DN, där han berättar att den "positiva" särbehandlingen på högskolorna ska slopas.
Visst kan jag förstå hur man tänkt en gång i tiden då man ville att högskolorna skulle ha jämnt fördelade utbildningar. Men det är ett tänk jag bara inte kan köpa.
Kanske beror det på mina erfarenheter från Linköpings Universitet på 1990-talet, då jag själv kom dit som motiverad och jätteintresserad förhoppningsvis blivand medieproducent men fick inse att jag redan hade en del kunnande från mitt tidigare yrkesliv som sågs som meriterande. Inte fick jag en chans att utvecklas då, utan jag sattes utanför grupparbetena och fick under 1,5 års tid höra att jag borde lämna mer utrymme till de andra i klassen. Det var viktigt att de fick en chans att hinna ikapp. Efter det där ett och ett halvt året kände jag att jag fått nog och beslutade mig för att be om extra tid i de annars låsta lab-salarna och så vidare. Jag tog ju lån och ville också få en chans att utvecklas. Jag ville ha valuta för min tid och mina pengar.
Att få ett besked från en studierektor på ett av landets främsta universitet om att det är omöjligt att jag ska få lägga ner extra tid är skrämmande i sig. Orsaken var nästan än mer skrämmande. "Vi vill inte ha någon elit på den här skolan".
Om ett universitets uppgift är att bara prioritera likriktning och exakt likvärdiga kunskaper kommer snart landet Sverige att gå i putten. Om det viktiga är en perfekt könsfördelning snarare än vassa studenter som kan föra forskning, utveckling och svenskt näringsliv framåt så kan vi lika gärna lägga ner.
Det är otroligt viktigt att om vi nu har en drös unga blivande studenter som är motiverade, fulla av idéer och har en framtidstro som även på olika vis kan kopplas till förmågan att föra Sveriges utveckling framåt, så ska vi ta den möjligheten. Inte hålla den tillbaka. Om det innebär att det blir en viss snedfördelning mellan könen på den ena eller den andra utbildningen, så fine. Det handlar om utbildning, kunnande, idéer, forskning, utveckling och det svenska framtida näringslivet. Det är ändå inte fråga om någon sorts cis-heteronormativ parmiddag.
Det vore fantastiskt om vi kunde satsa på de som verkligen har ansträngt sig för att vara värda att satsa på för en gångs skull och sluta larva oss med osunda så kallade jämställdhetsideal som bara finns där för att vi ska ha en ursäkt att systematiskt skjuta oss i foten.
Den som ansträngt sig sönder och samman under de inledande tolv skolåren för att få höga betyg och en framtid inom sitt drömda yrke ska inte behöva känna sig snuvad på all den arbetsinsatsen bara för att staten ska försöka vara snäll mot någon annan som kan och egentligen vill betydligt mindre. Högskolor och universitet är inga vuxendagis. Och ska heller inte vara det. Snarare är de vår framtid och vårt hopp på en alltmer globaliserad och utvecklingsfixerad marknad. Om vi inte kan inse det, så har vi förlorat striden om framtidens marknad helt och hållet och det tråkiga som sker med exempelvis SAAB idag kommer bara att vara en början på det förfallet.
Därmed inte sagt att SAAB skulle vara ett företag av medelmåttor. Snarare är det tvärtom, även om de haft en oerhört dåligt styrning under alltför många år. Men dålig styrning och dåligt kunnande kan gå hand i hand väldigt ofta och uppenbarligen har ägaren GM kunnat uppvisa en oerhört bristande förmåga och ett väldigt skralt kunnande om hur man säljer en produkt som SAAB. Fet vill vi inte vara med om i framtiden och därför är det viktigt att vi inser att kunnande i framtiden inte kan vara medelmåttigt om vi ska kunna toppa marknaden med produkter som kunderna också köper. Faktum är att med den utveckling vi hittills sett på våra högskolor är risken att det är vad vi har att se fram emot om ingenting görs snart. Vi vill inte dit. Vi behöver spetskompetenserna. Vi behöver vara bäst på forskning och utveckling.
Vi kan inte konkurrera med de enormt mycket större länder som slår sig in på marknad efter marknad runtom i världen genom att bara försöka vara rena medelmåttor. Ska lilla Sverige klara sig i konkurrensen från 6,8 miljarder människor, så måste vi inse att det vi kan konkurrera med är kunskap filtrerat till nyskapande och banbrytande idéer. Se exempelvis mina tidigare postningar om Fredrik Härén.
Ett alltmer bisarrt uttryck för den svenska lagompolitiken och det snedvridna folkhemsidealet från alltför länge sedan får nu tillslut rycka på foten och jag är övertygad om att det här är ett stort steg i rätt riktning för att vi ska kunna möta framtiden med tillförsikt och på bästa vis även från högskolor och från svenska företag.
Mer här:
Karin Olsson, Centrum för rättvisa, Svensson, Daytrading, Nattis 2.0, Jinge, Jinge (igen), Bitchslap Barbie, Annie Johansson, Den hälsosamme ekonomisten, En objektiv sanning, Motpol, Per Altenberg, Tysta tankar, Göran Pettersson, Seved Monke, Stefan Olsson, Anders S Lindbäck, UNT, By á Bladet, Mats Perspektiv, Klamberg, Mårten Schultz, Tommys Tankar, Hanna Wagenius, Trollhare.
Intressant.
Visar inlägg med etikett Fredrik Härén. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fredrik Härén. Visa alla inlägg
2010-01-12
2009-11-19
En ny väg för Sverige och Väst?
Och återigen visar det sig att mina olyckskorpsfunderingar kring Sverige och vår plats i den globaliserade världen får ytterligare vatten på sin kvarn. Ibland är jag rädd att jag framstår som en alldeles för dyster fågelskrämma för mitt eget bästa eller att jag helt enkelt bara är ytterligare en av alla dessa lustiga foliehattar med långtgående och rätt obskyra teorier om det ena och det andra.
Jag är dock tämligen övertygad om att min syn på västvärlden som frånåkt av resten av världen blir mer och mer sann för varje dag som går. Jag har tidigare hänvisat till bland andra Globaliseringsrådet, Hans Rosling och Fredrik Härén. Nu kan jag även lägga Lars Magnusson (professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet) till listan.
I Aftonbladet idag kan vi läsa om hur det svenska samhället mer och mer urbaniseras och att även medelstora städer och orter idag är för små och helt enkelt blir avfolkningsbygd när arbetena flyttar in till de riktigt stora städerna. Städer som Motala, Eskilstuna, Trollhättan och Motala krymper och får enorma balansproblem ekonomiskt när skatterna minskar och kostnaderna för försörjningsstöd ökar.
Men vad är då orsaken?
Orsaken är att vi har snöat in oss i en världsbild som är 60 år gammal och som är i desperat behov av att uppdateras. Vi inbillar oss idag att vi driver den teknologiska och kvalitetsmässiga utvecklingen - inte minst inom industrin. Det stämmer inte längre idag. Magnusson hävdar i AB att vi kanske inte blivit sämre, men att resten av världen blivit otroligt mycket bättre och därmed rusat förbi oss. Vi kan inte erbjuda samma kvalitet och tekniska spetskompetens som vi en gång klarade av att leverera - och dessutom producerar vi alldeles för många produkter som helt enkelt är alldeles för dyra.
Vem betalar många hundra kronor i timmen för en KTH-utbildad ingenjör när samma kunskap kostar 17 kronor i Indien, Thailand eller Kina?
Att Saab, Volvo och många andra tunga industriföretag går på knäna idag är faktiskt inte alls konstigt. Det är en effekt av den globala ekonomin.
Men samtidigt hävdar jag att det inte skulle behöva vara så. Vad är då boten?
Jag hävdar bestämt att vi i Sverige och i Västvärlden måste börja diskutera vår syn på omvärlden idag och aktivt arbeta för att uppdatera vår syn på hur resten av världen ser ut.
Vi är inte herrar på täppan längre. Vi är inte de som kan bäst och vet allt. Faktum är att vi ligger fasligt mycket efter för att kunna ta så mycket betalt som vi vill för det vi producerar.
Vi kan inte gärna gå ner i lön i Sverige till en nivå där vi kunde förväntas ligga om vi ska konkurrera på samma villkor som Kina. Vi vill heller inte ta de enorma steg bakåt inom arbetsrätt, arbetstid, förmåner, trygghetssystem och likande som skulle bli tvungna om vi ska konkurrera på samma villkor. Självklart vill vi inte det.
Ska vi då kunna konkurrera i framtiden och fortsätta ta ett globalt sett högt pris för våra produkter, måste vi öka kostnaderna för forskning och utveckling enormt i Sverige och i Europa nu. Det behövs omgående och rekordhöga satsningar för att verkligen skapa det extra försprång som vår prisbild trots allt motiverar.
Vi måste fundera på huruvida vi har råd med enorma prishöjningar inom produktionen idag.
Vi måste skapa utrymme för ett mer tjänsteinriktat samhälle när industrin sviker.
Vi måste skapa MYCKET bättre förutsättningar för nyföretagande och småföretagande för att se till att vi kan konkurrera med idéer, tankar, drömmar och visioner snarare än med teknik som ofta ligger flera år efter våra främsta industriella konkurrenter.
Vi måste satsa än mer på nya marknader där vi idag är långt framme eller på god väg. Musik-, medie- och spelindustrin exempelvis. Där handlar marknaden om en viss individuell produkt och vi har ett enormt kunnande för att skapa produkter som håller en mycket hög klass internationellt. Vi måste bygga vidare på detta.
Internetbaserad medieindustri på många plan kan ge fler möjligheter till en ekonomisk expansion. För att kunna åstadkomma en tillväxt inom denna sfären måste dock regeringen sluta straffa och förfölja den unga generationen datoranvändare.
Vi lever våra liv mer och mer på nätet idag. Vi sparar våra semesterbilder där. Vi betalar våra räkningar, spelar spel, diskuterar privatliv, hälsa och relationer. Stora delar av vårt arbetsliv flyttar varje dag ut på nätet idag. Liksom våra kortköp, kollektivtrafikresor och liknande.
Vi måste förstås utvidga samhällets regler och lagar till att gälla även i den virtuella fortsättningen på samhället, men den repressiva och moralistiska politik som förs idag gentemot den virtuella verkligheten skapar rädslor och aversioner mot användande av internet. Att FRA nu ska få nya arbetsuppgifter och få än större makt över oss och all information över våra liv bara förstärker bilden av att vi är på väg riktigt otroligt mycket ner i skiten. Ändamålsglidningen som inte skulle ske? Snacka om att bygga sitt eget fördärv...!
Då resten av världen mer och mer ser internet som ett verktyg för framtiden, som en kanal för högre utbildning på distans och som en möjlighet att styrka sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och kunskapsinsamling, samt som en bas för ett nätverksinriktat inspirationsarbete lyckas Europa, USA och deras övriga västliga allianspartners att totalt stoppa hela den nätbaserade utvecklingen. Ska vi kunna bryta den ekonomiska trenden i Europa, ta oss ur den nuvarande krisen och den ökade arbetslösheten behöver vi ett fritt internet. Vi behöver en värld fri från förföljelser, åsiktsregistrering, censur och statligt sanktionerad moralism.
Lyckas vi inte bryta denna trenden, så kommer vi att fortsätta befinna oss enormt långt efter resten av världen. Vi måste bryta denna trenden nu!
Ett annat område där vi verkligen har möjlighet att konkurrera är den gröna sektorn. Elbilar, miljövänliga bränslen, en fortsatt satsning på elbesparingar, återvinning och andra redan påbörjade projekt är livsviktigt.
Idag är det dyrt att satsa på egenproducerad el. Bor du i lägenhet är det i praktiken omöjligt eftersom de boende inte har rätten att sätta upp solcellspaneler på exempelvis balkonger och terasser. Detta är avhängigt den numera antika debatten om parabolantenner inte minst i förorterna, där allmännyttan vägrade tillåta diskar på balkongerna av periodvis rätt fåniga och udda skäl.
Vi har också enorma problem med nätleverantörer som fortfarande vägrar tillåta inleverans från privata källor i sina nät, vilket också förstås ställer till problem. Vad orsaken till det motståndet skulle vara, annat än rent formellt motstånd av typen "så har vi aldrig gjort förr" och en eventuellt ökad administrativ apparat vet jag inte, men detta måste lösas nu.
En solcellsanläggning inköpt idag räknar man med håller i minst 30 år. Den kan i stora delar av landet producera nog med el för att kunna producera ett litet överskott vid sidan av att driva all den el som går åt under tiden vi befinner oss på arbetet. Inklusive kylskåp, tv och liknande. Besparingarna vid satsningar på sådana lösningar skulle kunna vara enorma.
Om vi dessutom tillät oss att klä in tak och fasader på våra byggnader runtom i landet (nej, det behöver varken vara fult, farligt eller absurt dyrt), skulle enorma mängder fossil och kärnkraftsproducerad el kunna sparas in.
Det skulle också vara en otrolig kick för den inhemska miljö- och energiindustrin som faktiskt är relativt välutvecklad inom Sverige och vårt närområde. En framtidsbransch som har svårt att växa sig tillräckligt stark utan inhemskt stöd och med en helt tilltäppt och uråldrig hemmamarknad.
Vi behöver idéer. Vi behöver tänka nytt. Vi behöver lära oss att tänka "outside of the box". En samhälleligt och idémässigt väldigt trång låda vars inre väggar drar sig allt närmre varann och som riskerar att fullkomligt implodera om vi inte agerar aktivt, kraftfullt, smart och snabbt.
En annan märklig sak med Sverige och den berömda lådan är att vi fortfarande inte har lärt oss att använda de resurser vi faktiskt har tillgång till. Iranska forskare, ingenjörer, läkare och liknande som på sin höjd tillåts köra taxi här i landet, men som många andra länder har lärt sig att uppskatta dessto mer. Många av våra mest kompetenta yrkesmänniskor flyttar idag utomlands för att få arbeta med det de är utbildade till. De är inte välkomna i Sverige idag.
Ett pseudoundantag är att Ericsson sedan många år flyger hit utländska ingenjörer och supporttekniker från Asien för att utbilda dem i företagets teknik, så att de kan arbeta på plats i Asien.
De som redan lever här är dock inte intressanta. Och så undrar vi över varför klyftorna ser ut som de gör och den svenska integrationspolitiken inte fungerar. I många kommuner är ju förstås inte ensamkommande barn välkomna. Xenofobi eller bara förbannad jäkla snålhet?
De senaste opinionsmätningarna har varit allt annat än kul. SD når hela 7,2% och det till stor del på sossarnas bekostnad. I en konjunktursituation och i opposition - något som borde vara en stund då Socialdemokraterna verkligen står i sitt esse. Vad hände? Mona, vad hände?
Själv hoppas jag på att det fortsatta strulet kan stärka Piratpartiet igen och att de lyckas med alla omstruktureringar som de verkligen är i stort behov av så att de är starka nog att konkurrera ut SD nästa år. Det känns så sjukt annars på sååå himla många vis.
Och jag hoppas förstås på en Vellinge-effekt efter allt strul kring de ensamkommande flyktingbarnen sista veckan. Det är dags för svenska folket att vakna upp, känna doften av kaffet och inse att vi är på väg åt helt fel håll. Dags att öppna bägge ögonen!
I exempelvis USA har även många företag, inte minst inom den högteknologiska världen, börjat headhunta personer med exempelvis en könsöverskridande identitet eller uttryck. Varför då?
Jo, för att de ofta - i likhet med många utlandsfödda - i vissa fall kan ha förvärvat ett annat sätt att se på saker och ting, har andra kulturella tillgångar och helt enkelt kan tänka utanför lådan.
Idag betalar inte företagen för ett statiskt kunnande från en teknologisk högskola. Det köper den smarta företagsledaren på den globala marknaden till reapris per rutin idag. Men idag premierar företagsledarna snarare idéer och skapande. En administratör eller förvaltare kostar 17 kronor i stora delar av Asien, Afrika eller Sydamerika idag. För en människa med idéer, nyskapande och visioner är företagen berädda att betala hur mycket som helst.
Samtidigt visar nu nya röd att låg utbildning ofta är direkt kopplad till risken att dö i exempelvis hjärt- och kärlsjukdom. Kan vi göra något drastiskt för att öka utbildningsnivån i landet och vinna dubbelt på att faktiskt genomföra satsningen?
I SvD läser jag om att det är alldeles för få kvinnor i bolagsstyrelser - fortfarande. Inget skämt längre. Detta är allvarligt. Det är farligt därför att det även riskerar att snedvrida företagens satsningar på nya produkter och tjänster om kvinnor inte kan vara med och styra utveckling, inriktning och satsningar till att även inkludera slutprodukter som är skapade för kvinnor. Och kvinnorna är fortfarande halva marknaden. Är det inte dags för oss att lära oss det snart?
Och så återigen det här med LAS och dess förmåga att slå mot de som är svagast i samhället. Det var väl ändå inte riktigt meningen? Är det inte dags att på fullt allvar kika på detta och skapa en förutsättningslös diskussion om hur vi faktiskt vill och ska göra med LAS i framtiden?
När ska vi börja ta tillvara nyskapande, kreativitet, spetskunskaper och visioner i detta landet? När ska vi börja se våra kvinnor, utlandsfödda svenskar, vår hbt-community, våra arbetslösa och våra sjukskrivna som en verklig tillgång snarare än en black om foten? När ska vi börja tänka grönt på allvar? När ska vi börja flirta med resten av världen? När ska vi börja drömma, tänka och skapa igen? När ska vi börja satsa på framtiden?
Tidigare inlägg:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15
AB, DN, DN 2, DN 3, SvD, SvD 2, Under den lugna korkeken, Claes Krantz, Scaber Nestor, Scaber Nestor 2, Scaber Nestor 3, Stefans Konspirationer, Länstidningen i Östersund, In Your Face, Dexion, Kent Persson, Ingerö, Peace, Love and Capitalism, Axess, Dick Erixon, Svensk Historia, Jonas Morian, Johan Westerholm, jj.n, Polispatrullen, Morgonsur, Peter Karlberg, Per Pettersson, ADL, Mohammed Svensson, Bloggarna.se, Tokmoderaten, Bjerke, Lilli Severin, Röda Malmö, Angie Roger, P-O Kjellberg, Åsikter om allt, Mårtensson, Opassande, Opassande 2, Techrisk, Copyriot, Mattias Bjärnemalm, Anders S Lindbäck, Harald Åberg, Locutus, JMW, Webbstrategi.se, Reklam 2.0, Hax, Sossar mot Storebror, Tankar från Rooten, Mary, Tvivlar, Integritet och frihet, Isak Gerson, Ett hjärta rött, Röda Berget, Alliansfritt Sverige, Maria Byström, Rabiatfeminism, Marknadsliberalen, Peter Andersson, Högerkonspiration, Kvinnor i Karriären, Zaramis, Zaramis 2, Badlands Hyena, Kent Persson, Kommunledningen, Christermagister, Leffe45, Malin-Trygg.
Intressant.
Jag är dock tämligen övertygad om att min syn på västvärlden som frånåkt av resten av världen blir mer och mer sann för varje dag som går. Jag har tidigare hänvisat till bland andra Globaliseringsrådet, Hans Rosling och Fredrik Härén. Nu kan jag även lägga Lars Magnusson (professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet) till listan.
I Aftonbladet idag kan vi läsa om hur det svenska samhället mer och mer urbaniseras och att även medelstora städer och orter idag är för små och helt enkelt blir avfolkningsbygd när arbetena flyttar in till de riktigt stora städerna. Städer som Motala, Eskilstuna, Trollhättan och Motala krymper och får enorma balansproblem ekonomiskt när skatterna minskar och kostnaderna för försörjningsstöd ökar.
Men vad är då orsaken?
Orsaken är att vi har snöat in oss i en världsbild som är 60 år gammal och som är i desperat behov av att uppdateras. Vi inbillar oss idag att vi driver den teknologiska och kvalitetsmässiga utvecklingen - inte minst inom industrin. Det stämmer inte längre idag. Magnusson hävdar i AB att vi kanske inte blivit sämre, men att resten av världen blivit otroligt mycket bättre och därmed rusat förbi oss. Vi kan inte erbjuda samma kvalitet och tekniska spetskompetens som vi en gång klarade av att leverera - och dessutom producerar vi alldeles för många produkter som helt enkelt är alldeles för dyra.
Vem betalar många hundra kronor i timmen för en KTH-utbildad ingenjör när samma kunskap kostar 17 kronor i Indien, Thailand eller Kina?
Att Saab, Volvo och många andra tunga industriföretag går på knäna idag är faktiskt inte alls konstigt. Det är en effekt av den globala ekonomin.
Men samtidigt hävdar jag att det inte skulle behöva vara så. Vad är då boten?
Jag hävdar bestämt att vi i Sverige och i Västvärlden måste börja diskutera vår syn på omvärlden idag och aktivt arbeta för att uppdatera vår syn på hur resten av världen ser ut.
Vi är inte herrar på täppan längre. Vi är inte de som kan bäst och vet allt. Faktum är att vi ligger fasligt mycket efter för att kunna ta så mycket betalt som vi vill för det vi producerar.
Vi kan inte gärna gå ner i lön i Sverige till en nivå där vi kunde förväntas ligga om vi ska konkurrera på samma villkor som Kina. Vi vill heller inte ta de enorma steg bakåt inom arbetsrätt, arbetstid, förmåner, trygghetssystem och likande som skulle bli tvungna om vi ska konkurrera på samma villkor. Självklart vill vi inte det.
Ska vi då kunna konkurrera i framtiden och fortsätta ta ett globalt sett högt pris för våra produkter, måste vi öka kostnaderna för forskning och utveckling enormt i Sverige och i Europa nu. Det behövs omgående och rekordhöga satsningar för att verkligen skapa det extra försprång som vår prisbild trots allt motiverar.
Vi måste fundera på huruvida vi har råd med enorma prishöjningar inom produktionen idag.
Vi måste skapa utrymme för ett mer tjänsteinriktat samhälle när industrin sviker.
Vi måste skapa MYCKET bättre förutsättningar för nyföretagande och småföretagande för att se till att vi kan konkurrera med idéer, tankar, drömmar och visioner snarare än med teknik som ofta ligger flera år efter våra främsta industriella konkurrenter.
Vi måste satsa än mer på nya marknader där vi idag är långt framme eller på god väg. Musik-, medie- och spelindustrin exempelvis. Där handlar marknaden om en viss individuell produkt och vi har ett enormt kunnande för att skapa produkter som håller en mycket hög klass internationellt. Vi måste bygga vidare på detta.
Internetbaserad medieindustri på många plan kan ge fler möjligheter till en ekonomisk expansion. För att kunna åstadkomma en tillväxt inom denna sfären måste dock regeringen sluta straffa och förfölja den unga generationen datoranvändare.
Vi lever våra liv mer och mer på nätet idag. Vi sparar våra semesterbilder där. Vi betalar våra räkningar, spelar spel, diskuterar privatliv, hälsa och relationer. Stora delar av vårt arbetsliv flyttar varje dag ut på nätet idag. Liksom våra kortköp, kollektivtrafikresor och liknande.
Vi måste förstås utvidga samhällets regler och lagar till att gälla även i den virtuella fortsättningen på samhället, men den repressiva och moralistiska politik som förs idag gentemot den virtuella verkligheten skapar rädslor och aversioner mot användande av internet. Att FRA nu ska få nya arbetsuppgifter och få än större makt över oss och all information över våra liv bara förstärker bilden av att vi är på väg riktigt otroligt mycket ner i skiten. Ändamålsglidningen som inte skulle ske? Snacka om att bygga sitt eget fördärv...!
Då resten av världen mer och mer ser internet som ett verktyg för framtiden, som en kanal för högre utbildning på distans och som en möjlighet att styrka sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och kunskapsinsamling, samt som en bas för ett nätverksinriktat inspirationsarbete lyckas Europa, USA och deras övriga västliga allianspartners att totalt stoppa hela den nätbaserade utvecklingen. Ska vi kunna bryta den ekonomiska trenden i Europa, ta oss ur den nuvarande krisen och den ökade arbetslösheten behöver vi ett fritt internet. Vi behöver en värld fri från förföljelser, åsiktsregistrering, censur och statligt sanktionerad moralism.
Lyckas vi inte bryta denna trenden, så kommer vi att fortsätta befinna oss enormt långt efter resten av världen. Vi måste bryta denna trenden nu!
Ett annat område där vi verkligen har möjlighet att konkurrera är den gröna sektorn. Elbilar, miljövänliga bränslen, en fortsatt satsning på elbesparingar, återvinning och andra redan påbörjade projekt är livsviktigt.
Idag är det dyrt att satsa på egenproducerad el. Bor du i lägenhet är det i praktiken omöjligt eftersom de boende inte har rätten att sätta upp solcellspaneler på exempelvis balkonger och terasser. Detta är avhängigt den numera antika debatten om parabolantenner inte minst i förorterna, där allmännyttan vägrade tillåta diskar på balkongerna av periodvis rätt fåniga och udda skäl.
Vi har också enorma problem med nätleverantörer som fortfarande vägrar tillåta inleverans från privata källor i sina nät, vilket också förstås ställer till problem. Vad orsaken till det motståndet skulle vara, annat än rent formellt motstånd av typen "så har vi aldrig gjort förr" och en eventuellt ökad administrativ apparat vet jag inte, men detta måste lösas nu.
En solcellsanläggning inköpt idag räknar man med håller i minst 30 år. Den kan i stora delar av landet producera nog med el för att kunna producera ett litet överskott vid sidan av att driva all den el som går åt under tiden vi befinner oss på arbetet. Inklusive kylskåp, tv och liknande. Besparingarna vid satsningar på sådana lösningar skulle kunna vara enorma.
Om vi dessutom tillät oss att klä in tak och fasader på våra byggnader runtom i landet (nej, det behöver varken vara fult, farligt eller absurt dyrt), skulle enorma mängder fossil och kärnkraftsproducerad el kunna sparas in.
Det skulle också vara en otrolig kick för den inhemska miljö- och energiindustrin som faktiskt är relativt välutvecklad inom Sverige och vårt närområde. En framtidsbransch som har svårt att växa sig tillräckligt stark utan inhemskt stöd och med en helt tilltäppt och uråldrig hemmamarknad.
Vi behöver idéer. Vi behöver tänka nytt. Vi behöver lära oss att tänka "outside of the box". En samhälleligt och idémässigt väldigt trång låda vars inre väggar drar sig allt närmre varann och som riskerar att fullkomligt implodera om vi inte agerar aktivt, kraftfullt, smart och snabbt.
En annan märklig sak med Sverige och den berömda lådan är att vi fortfarande inte har lärt oss att använda de resurser vi faktiskt har tillgång till. Iranska forskare, ingenjörer, läkare och liknande som på sin höjd tillåts köra taxi här i landet, men som många andra länder har lärt sig att uppskatta dessto mer. Många av våra mest kompetenta yrkesmänniskor flyttar idag utomlands för att få arbeta med det de är utbildade till. De är inte välkomna i Sverige idag.
Ett pseudoundantag är att Ericsson sedan många år flyger hit utländska ingenjörer och supporttekniker från Asien för att utbilda dem i företagets teknik, så att de kan arbeta på plats i Asien.
De som redan lever här är dock inte intressanta. Och så undrar vi över varför klyftorna ser ut som de gör och den svenska integrationspolitiken inte fungerar. I många kommuner är ju förstås inte ensamkommande barn välkomna. Xenofobi eller bara förbannad jäkla snålhet?
De senaste opinionsmätningarna har varit allt annat än kul. SD når hela 7,2% och det till stor del på sossarnas bekostnad. I en konjunktursituation och i opposition - något som borde vara en stund då Socialdemokraterna verkligen står i sitt esse. Vad hände? Mona, vad hände?
Själv hoppas jag på att det fortsatta strulet kan stärka Piratpartiet igen och att de lyckas med alla omstruktureringar som de verkligen är i stort behov av så att de är starka nog att konkurrera ut SD nästa år. Det känns så sjukt annars på sååå himla många vis.
Och jag hoppas förstås på en Vellinge-effekt efter allt strul kring de ensamkommande flyktingbarnen sista veckan. Det är dags för svenska folket att vakna upp, känna doften av kaffet och inse att vi är på väg åt helt fel håll. Dags att öppna bägge ögonen!
I exempelvis USA har även många företag, inte minst inom den högteknologiska världen, börjat headhunta personer med exempelvis en könsöverskridande identitet eller uttryck. Varför då?
Jo, för att de ofta - i likhet med många utlandsfödda - i vissa fall kan ha förvärvat ett annat sätt att se på saker och ting, har andra kulturella tillgångar och helt enkelt kan tänka utanför lådan.
Idag betalar inte företagen för ett statiskt kunnande från en teknologisk högskola. Det köper den smarta företagsledaren på den globala marknaden till reapris per rutin idag. Men idag premierar företagsledarna snarare idéer och skapande. En administratör eller förvaltare kostar 17 kronor i stora delar av Asien, Afrika eller Sydamerika idag. För en människa med idéer, nyskapande och visioner är företagen berädda att betala hur mycket som helst.
Samtidigt visar nu nya röd att låg utbildning ofta är direkt kopplad till risken att dö i exempelvis hjärt- och kärlsjukdom. Kan vi göra något drastiskt för att öka utbildningsnivån i landet och vinna dubbelt på att faktiskt genomföra satsningen?
I SvD läser jag om att det är alldeles för få kvinnor i bolagsstyrelser - fortfarande. Inget skämt längre. Detta är allvarligt. Det är farligt därför att det även riskerar att snedvrida företagens satsningar på nya produkter och tjänster om kvinnor inte kan vara med och styra utveckling, inriktning och satsningar till att även inkludera slutprodukter som är skapade för kvinnor. Och kvinnorna är fortfarande halva marknaden. Är det inte dags för oss att lära oss det snart?
Och så återigen det här med LAS och dess förmåga att slå mot de som är svagast i samhället. Det var väl ändå inte riktigt meningen? Är det inte dags att på fullt allvar kika på detta och skapa en förutsättningslös diskussion om hur vi faktiskt vill och ska göra med LAS i framtiden?
När ska vi börja ta tillvara nyskapande, kreativitet, spetskunskaper och visioner i detta landet? När ska vi börja se våra kvinnor, utlandsfödda svenskar, vår hbt-community, våra arbetslösa och våra sjukskrivna som en verklig tillgång snarare än en black om foten? När ska vi börja tänka grönt på allvar? När ska vi börja flirta med resten av världen? När ska vi börja drömma, tänka och skapa igen? När ska vi börja satsa på framtiden?
Tidigare inlägg:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15
AB, DN, DN 2, DN 3, SvD, SvD 2, Under den lugna korkeken, Claes Krantz, Scaber Nestor, Scaber Nestor 2, Scaber Nestor 3, Stefans Konspirationer, Länstidningen i Östersund, In Your Face, Dexion, Kent Persson, Ingerö, Peace, Love and Capitalism, Axess, Dick Erixon, Svensk Historia, Jonas Morian, Johan Westerholm, jj.n, Polispatrullen, Morgonsur, Peter Karlberg, Per Pettersson, ADL, Mohammed Svensson, Bloggarna.se, Tokmoderaten, Bjerke, Lilli Severin, Röda Malmö, Angie Roger, P-O Kjellberg, Åsikter om allt, Mårtensson, Opassande, Opassande 2, Techrisk, Copyriot, Mattias Bjärnemalm, Anders S Lindbäck, Harald Åberg, Locutus, JMW, Webbstrategi.se, Reklam 2.0, Hax, Sossar mot Storebror, Tankar från Rooten, Mary, Tvivlar, Integritet och frihet, Isak Gerson, Ett hjärta rött, Röda Berget, Alliansfritt Sverige, Maria Byström, Rabiatfeminism, Marknadsliberalen, Peter Andersson, Högerkonspiration, Kvinnor i Karriären, Zaramis, Zaramis 2, Badlands Hyena, Kent Persson, Kommunledningen, Christermagister, Leffe45, Malin-Trygg.
Intressant.
2009-11-07
Kommer regeringen att lyssna på Globaliseringsrådet?
Bara för att...
Den här artikeln är gammal nu. Från sista september. Men temat är aktuellt och jag har tänkt att pusha för det hur länge som helst. Nu när jag är inne i en manisk skrivarperiod kan jag ju passa på att länka upp den åt er andra också.
Detta handlar om att regeringens Globaliseringsråd tydligen inte tas på allvar, till skillnad från dess danska motsvarighet, och att regeringen tycks ha svårt för att verkligen vilja släppa eller på annat vis ta i rådets slutrapport (som dock numera finns för nedladdning) och som handlar om att fördjupa kunskaperna kring Sveriges roll i den globala ekonomin och att ta fram strategier för att Sverige ska kunna hävda sig i framtidens ekonomiska verklighet.
Jag har tidigare diskuterat de här frågorna och hävdat att vi måste börja se över vår syn på utbildning, forskning, demokrati, produktion och handel inför framtiden. Inte minst har jag baserat det på uttalanden från Hans Rosling och Fredrik Härén. Men det finns uppenbarligen många ytterligare röster där ute.
"I den nya globala miljön är inte konkurrens begränsad till företag. Lika tungt för ett lands framgång väger att dess politiska system förmår agera framsynt och effektivt för att genomföra viktiga anpassningar och erövra nya möjligheter. Sverige, med sin långa tradition av rationell analys och gemensam handlingsförmåga, borde kunna hävda sig väl i den internationella konkurrensen mellan politiska beslutssystem. En första förutsättning är att nationen inte blundar för de nya realiteterna."
Problemet just nu är att regeringen tycks vara rädd för att ta i de problem Sverige och Västvärlden har rörande vår syn på resten av världen, på handeln, på produktion, ekonomi, utveckling och utbildningsfrågor. När ska regeringen vakna? När ska Sverige och Västvärlden vakna?
Ska vi slippa bli fullkomligt och totalt omsprungna i framtiden är det dags att ta tjuren vid hornen och börja diskutera de här frågorna på största allvar. Det kan vara läge för regeringen att sluta vara så himla rädd och att sticka huvudet i sanden. Det brukar trots allt inte vara en så vidare framgångsrik väg att gå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
