Den nya svenska frihetsrörelsen - Paneldebatt i Almedalen

Arrangeras av Människorättsnätverket Svart Måndag och Liberati. En paneldebatt med intressanta delagare, med en djup insyn på området.

DEN NYA SVENSKA FRIHETSRÖRELSEN

Finns det en sådan, och vart är den i så fall på väg? Vad finns det för kopplingar mellan kampen mot FRA och Datalagringsdirektivet och kampen mot sexköpslagen och för en avkriminalisering av narkotika?
Kommer den nya svenska frihetsrörelsen att påverka politiken inför valet 2014? Valet 2018? Är kampen för den personliga integriteten på nätet och kampen för den morfologiska friheten inte egentligen en och samma rörelse? Är den på väg mot ett enande eller mot splittring? Växer den fram inifrån piratrörelsen eller är det piratrörelsen som måste breddas och bli ideologiskt tydligare?

Panelen:
Mattias Bjärnemalm (Piratpartiet)
Amanda Brihed (Språkrör Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati, Luf)
Jens Odsvall (Ordf. Människorättsnätverket Svart Måndag, Liberati)
Rasmus Fleischer (Debattör, tidigare Piratbyrån)
Isobel Hadley-Kamptz (Debattör, Integritets- och nätkämpe, Författare)
Linnéa Tiarafeministen Sjögren (Feministiskt Initiativ)

Moderator:
Alexander Bard



Tisdag 6 juli 2010
Klockan 10:00 - 12:00
Gotlands Högskola, Aulan

Event, Facebook.

Liberati.

Intressant.

Ny styrelse i Svart Måndag

Igår, den 7 mars, höll Föreningen Svart Måndag årsmöte. Mötet hölls via Skype.

Vid årsmötet beslutades en hel del rörande föreningens och nätverkets framtid och över 50-talet motioner behandlades. Bland de frågor årsmötet beslutade om finns följande bitar:

Det beslutades bland annat att föreningen ska öppnas upp och att ansökan om medlemskap ska öppnas upp. Tidigare har medlemskap i Föreningen godkänts av styrelsen.

Årsmötet beslutade även om större transparens och öppenhet rörande möteshandlingar och dylikt, samt att en ny styrelseposition ska införas. Från och med det konstituerande mötet som den nya styrelsen förväntas hålla inom kort kommer föreningen att ha en förste och en andre vice ordförande.


Den nya styrelsen ser ut som nedan (1 och 2 vice ordförande, samt sekreterare väljes på det konstituerande första styrelsemötet inom kort):

Jens Odsvall - ordförande

Per Pettersson - kassör

Michael Gajditza - ledamot
Christine Sahlström - ledamot
Emina Karic - ledamot
Amanda Brihed - ledamot
Annika Beijbom - ledamot
Andreas Froby - ledamot
Amanda Söderberg - ledamot
Agnes Hedberg - ledamot
Louise Persson - ledamot
Jimmy Ferm - ledamot
Erik Hultin - ledamot
Klara Ellström - ledamot

Erik Laakso - suppleant
Olof Bjarnason - suppleant


Det kommande årets valberedning består av:

Niklas Starow
Linda Nordlund


Till revisorer valdes:

Patrik Standar
Runo Andersson


Därmed sätter jag punkt för mitt ordförandeskap i Nätverket Svart Måndag. Det är mitt lilla barn som jag skapat och som jag vårdat sedan dess. Det har varit en otroligt häftig upplevelse och en underbar tid, men det är dags att gå vidare. Jag vägrar sätta mig i en situation där jag hamnar i någon sorts founders syndrome och jag tycker att det är dags att lämna över nu. Svart Måndag har aldrig haft en så bra styrelse som i år och jag tycker det finns goda skäl att tro att Svart Måndag kommer att fortsätta utvecklas i en positiv riktning under ett nytt ordförandeskap och en ny styrelse.

Jag kommer att kvarstå i styrelsen som ledamot på begäran, även om jag själv är övertygad om att Svart Måndag skulle klara sig bra på egen hand. Jag avgår från ordförandeposten ett år i förtid dels för att skapa utrymme för en framtida vidareutveckling i organisationen (utveckling är positivt och ska inte hindras av gamla betongrötter). Och dels för att jag i år kandiderar till riksdagen för Folkpartiet, samt arbetar som ombudsman för Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm under valrörelsen. Det känns olämpligt, i mina ögon, att arbeta som ordförande i en partipolitiskt obunden organisation av Svart Måndags slag och samtidigt kandidera till en riksdagspost. Det känns inte trovärdigt, helt enkelt.

Så nu lämnar jag ifrån mig rodret, samtidigt som jag känner med mig att Svart Måndag aldrig varit starkare eller mer laddat. Jag är otroligt glad att presentera vår nya styrelse för verksamhetsåret 2010.


Jag vill härmed hälsa vår nye ordförande Jens Odsvall välkommen som ny ordförande.

Jag hälsar den nya styrelsen varmt välkommen. Jag är stolt över er alla och hoppas att ni alla ska trivas i Svart Måndag.

Jag vill också särskilt tacka Elizabeth Morseby, André Havsjö och Victoria Drefvenborg som lämnar sina uppdrag för Föreningen Svart Måndag och som valt att inte återkandidera.

Vi alla hoppas på ett fantastiskt kommande år och är väldigt taggade inför framtiden. Det är ett väldigt bra team vi fått ihop och vi tror att detta kan bli i stort sett hur bra som helst.

Ska vi behöva ta ansvar för USA's kollektiva PTSD?

Inte bara internet, utan hela det demokratiska och frihetliga västerländska samhället.

Tar mig friheten att klistra in från Mikael Nilssons blogg för att på ett bra vis beskriva vad som sker i Storbritannien idag. Mikael hämtar i sin tur information inte minst från IPtegrity och det rör sig för britternas del alltså om försök att införa three strikes.

Lagförslaget som heter Digital Economy Bill innehåller bland annat följande godbit:

“The Secretary of State may at any time by order impose a technical obligation on internet service providers if the Secretary of State considers it appropriate in view of—
(a) an assessment carried out or steps taken by OFCOM under section 124G or
(b) any other consideration. "

En fri översättning:

"Ministern kan när som helst genom ett beslut kräva att en ISP inför tekniska begränsningar [inklusive stänga av abbonemanget] baserat på
(a) en utvärdering av OFCOM eller
(b) vilket skäl som helst."

Händer detta verkligen i en västerländsk demokrati?

Micke skriver också att samme minister ges rätten att skriva om upphovsrättslagen om det behövs. Och utan att gå via parlamentet.

"(1) The Secretary of State may by order amend Part 1 or this Part for the purpose of preventing or reducing the infringement of copyright by means of the internet, if it appears to the Secretary of State appropriate to do so having regard to technological developments that have occurred or are likely to occur.

Mitt svar till Micke är att... Nej, det händer inte i en västerländsk demokrati. Västerlandet har redan offrat demokratin i sina försök att skydda densamma och har kysst såväl frihetlighet som demokrati och demokratiska värden farväl.

Att vi inbillar oss att vi idag lever i en demokrati och att västvärlden skulle vara alls så frihetliga som vi tror och varit vana vid är ett tankefel av gigantiska proportioner. Faktum är att jag vid flera tillfällen hävdat just att vi är på väg bakåt i utvecklingen och att vi i praktiken är på väg att skapa en ny västerländsk medeltid. Att utvecklingen i världen idag inte drivs av väst, utan av Mellanöstern och Asien i första hand. Det gäller demokratin i sig. Men även kultur, arkitektur, samhällsbyggnad och många andra frågor.

Mind you, jag är väl medveten om att många länder har en bra bit kvar innan dess att de når en verkligt bra nivå. Inte minst rörande mänskliga rättigheter. Men jösses, vad de stegar fram i högt tempo överallt i världen. Om vi i västvärlden envisas med att fortsätta rasa bakåt i utvecklingen kommer vi snart att vara frånåkta. På riktigt.

En stor anledning till att vi inte ser detta är att vi envisas med att hålla hårt om en världsbild som redan sedan länge bevisats vara över 60 år gammal. Vi har inte uppdaterat våra kunskaper om omvärlden sedan andra världskriget! Mycket har hänt sedan dess...

Vid sidan av Storbritannien har ju även Bulgarien hamnat i en digitaldemokratisk knipa.

Lästips:

Privacy and Secret Surveillance from a European Convention Perspective
Anders Lagerwall (pdf).

“Abstract: A growing number of states are adopting wide-ranging surveillance programs on the basis of new security policy agendas.
Concurrently, contemporary information technology has brought an increasing proportion of the private sphere under the global network umbrella.
These developments place the delicate balance between privacy and national security on the edge.
In this context, the European Convention has assumed a key role in the protection of privacy."

Jag har tidigare ställt frågan:

“När ska vi medborgare slippa ta ansvar för amerikanernas kollektiva PTSD efter de fruktansvärda händelserna i september 2001? Och är det verkligen vårt ansvar?”

Jag har också visat på statistiken för exempelvis risken att råka ut för ett terroristbrott, modell flygplansterrorism som varit så populärt på sistone.

Och här har vi problemet. Vi har av någon anledning gått med på att ta smällen av amerikanernas kollektiva anfall av posttraumatisk stress och inbillar oss att vi kan komma åt terrorism med hjälp av ännu mer terrorism. Vi försöker släcka elden med hjälp av en gigantisk majbrasa. Lycka till!

Stämmer det eller stämmer det inte? New York Times skriver om terroriststämplade Mikey Hicks, 8 år gammal:

“It is true that Mikey is not on the federal government’s “no-fly” list, which includes about 2,500 people, less than 10 percent of them from the United States. But his name appears to be among some 13,500 on the larger “selectee” list, which sets off a high level of security screening.”

Det måste till en förändring i samhällets attityder och vi måste bryta denna rädslan. Jag kallar det #Bitfear. Rädslan för terrorism som skapar enorma svallvågor i den digitala sfären och som skapar oerhörda bekymmer för många av oss i vår vardag. Bitfear. Rädslan som binder oss och förhindrar oss att leva. Bitfear. Rädslan för vart den totalitära övervakningen av internet kommer att leda oss och för vad det kommer att få för konsekvenser i allas våra liv.

Det är med utgångspunkt i detta man ska sätta i perspektiv det Carl Bildt säger då han gång på gång trampar i klaveret och vräker ur sig något dumt om att han inte förstår varför regeringen inte blir tagna på allvar då de kritiserar länder som Iran och Kina men samtidigt använder samma teknik själva för att övervaka den egna befolkningen. Regeringen har fortfarande en oerhörd förtroendekris på halsen. Jag kan gärna vara den första att påpeka det. Högljutt.

Sverige, EU, USA, Australien, Kanada och många andra länder som räknas till västvärlden idag har mycket att stå till ansvar för inför sina medborgare. Vi kan nog snällt konstatera att Spanien är på väg helt åt fel håll, vilket Engström också påpekar. Men vet ni vad? Det får räcka nu! Det är inte längre acceptabelt att stödja en utveckling som riskerar att sänka hela det moderna samhället.

På ett eller annat sätt ska de här dumheterna upphöra. Något annat kan ingen del av integritetsrörelsen acceptera. Varken här eller utomlands.

Mer här:

Syrrans granne, Syrrans granne, Staffan Danielsson, Människorättsnätverket Svart Måndag, SVT, JensO, JensO, New York Times, FarmorGun, FarmorGun, Berinder, Scaber Nestor, Christian Valtersson, Bogomil Shopov, HAX, HAX, HAX, Falkvinge, Falkvinge, Falkvinge, SvD: Falkvinge. Engström, Engström, Humblebee, Anna Troberg, Fullmentalstraightjacket, Opassande, Elmlund, Tianmi, HAX, Swartz, Livbåten, Livbåten, Opassande, m.fl.

Intressant.

Tre dagar till Studenternas dag i Iran - varför rapporterar inte svensk media?

Om tre dagar, den 7 december, är det den 16 azar eller Studenternas dag i Iran. Svenska mediers bevakning av konflikten i Iran har tystnat för länge sedan, men kampen mot den illegala regimen i Tehran fortgår.

Det finns andra medier som fortsätter bevaka de missförhållanden som finns i landet och det våld regimen riktar mot sin egen befolkning. Exempelvis bedriver CNN bevakning via iReport.


Den 7 december kommer studenterna i Iran tillsammans med stora grupper övriga medborgare att demonstrera mot diktaturen och målet är att driva kampen till sin spets. Man vill kämpa in i det sista och inte ge vika. Man pratar om "antingen död eller frihet!".

Under tiden förbereder sig regimen genom att blockera stora delar av internet och genom att dra tillbaka visum för utländska journalister. Revolten ska tigas ihjäl. Planen är att tysta rapporteringen om de fortsatta övergreppen på oppositionen och se till att omvärlden inte nås av samma mängd nyheter som sist. Frågan är om vi verkligen kan och har samvete nog att acceptera det. Jag känner inte, för min personliga del, att jag kan det.

Om du har tillgång till information om vad som händer i Iran - se till att sprida det. Via YouTube, Twitter, Facebook eller andra sociala medier. Se bara till att bevakningen inte upphör. Se till att folkets röst i Iran inte tystnar.

Kom ihåg att många redan har kämpat, skadats eller dödats i denna kampen och att det som fortgår än idag är fullkomligt oacceptabelt. Det ska aldrig vara ok att förtrycka sitt eget folk eller att sätta demokratins värden på undantag. Det som sker idag är närmast att likna vid ett veritabelt helvete. Den 7 december kan vi inte förvänta oss något annat än ett brinnande inferno och ett makabert lidande på en nivå vi svenskar normalt sett inte kan förstå.

Sprid gärna informationen och delta i JensO's upprop för att få ut mer information om Iran och för att få svenska medier att bevaka det vansinne som pågår i Iran:

"Vi kan inte låta det bara bero, rycka på axlarna och säga “det händer inte oss, vi har ju rent mjöl i påsen”. “Det är inte så farligt”. Det är just så farligt och ingen bestämmer själv, över vad som är det rena mjölet. Vi kan inte låta det bara bero, vara tysta, låta oss tystas ned när vi ser vad som håller på att hända. Nästa gång kan det vara vår tur, då behöver VI goda vänner. Goda vänner som ställer upp för oss, var inte passiv hjälp till att sprida, vad som håller på att inträffa."

Vännerna i Green Democracy skriver:

Texten är baserad på ett mail, från våra Iranska vänner.

Remember, remember, the 7th of December

Remember remember the 7th of December, the gunpowder treason and plot. There is no reason why the gunpowder treason should ever be forgot.

The 7th of December (16th of Azar) is the Students Day in Iran. The Student Day is the anniversary of the killing of three students from the University of Tehran on December 6, 1953. Since then students have been protesting against dictatorship every year and on the 7th of December this year the Iranian student movement will be accompanied by the rest of the people in massive protests against the repressive and illegitimate Iranian regime. Government forces have already arrested many students in advance in order to prevent them from organizing protests.

Help us spread awareness about this day and to show your support for the brave students and their actions.

1. Wear something green on this day and encourage two others to do the same.
2. If you are a student please host an event on your university and post the link to this page.
3. Broadcast yourself. Make a short video of yourself where you declare your support and invite others to join. Post the video on video on the video tab of this Facebook Group.If you don’t know what to say in your video, here is a suggestion:
   

   The 7th of December is Students Day in Iran. On this day the students will once again take to the streets in peaceful protest for freedom and democracy and against oppression. They need our support. I will show my support by wearing green. Wear green as well.

Download the poster here and please help out by putting it up everywhere.

Confidence Boost via Inflytande.se

Fick ett infall efter att ha läst Erik Hultins intryck då han varit inne på Inflytande.se. Inte för att jag är så himla sugen på att spekulera i hur sant eller osant det är, men det är mycket riktigt en boost för självförtroendet att se att jag tydligen har en mycket inflytelserik blogg och att endast fyra procent av alla bloggare har större inflytande än jag.

Inte i jämförelse med Hultin själv, eller för den delen Svart Måndags vice ordförande Jens Odsvall, men ändå. Det är litet charmigt i alla fall, tycker jag. Även om jag inte alls fattar hur i hela friden de mäter det här och är litet skeptisk till om det faktiskt fungerar.

Larvigt, kanske, men jag tänker suga i mig litet grann av den där kakan ändå och se glad ut. Kan jag behöva efter de senaste årens slit, inbillar jag mig.

Jag säger nej!

Bara för att jag måste... för att jag inte kan låta bli och aldrig skulle kunna drömma om att låta bli.



Jag tydliggör härmed min inställning rörande ett samarbete med det främlingsfientliga Sverigedemokraterna om de mot all förmodan tar sig in i riksdagen 2010 eller i framtiden.

Jag blev uppmanad av Trollhare att ställa upp i Fredrik Petterssons bloggkampanj som samlar alla som är beredda att sätta ner foten mot de där galningarna som springer runt och förkunnar rädsla som den nya tidens statsreligion.

Det gör jag därför att:

1. Jag står inte ut med den ökande islamofobin i världen idag. Varken inom SD, inom mitt eget parti (som traditionellt varit inne på den vägen rätt länge också) eller någon annanstans.

2. Jag vägrar stödja ett parti som propagerar för att sådana som jag inte ska få existera.

3. Jag gör det för att jag verkligen tror på kärleksbudskapet och för att det budskapet utsträcks till mina vänner, min familj, mina bekanta, mina kollegor, mina grannar och alla andra.

4. Jag gör det för att jag tror på demokrati.

5. Jag gör det för att jag vägrar glömma. För att vi inte har råd att glömma. Trettiotalet ska aldrig någonsin få komma tillbaka.

6. Jag gör det för att jag på denna punkten gärna följer min f.d. partiledare och reser mig ur soffan om jag på något vis blir förknippad med de där mentala kalhyggena - oavsett om de bär bomberjackor, brunskjortor, nationaldräkter, sunkiga kinesiska träningsbyxor med hål i eller kostymer gjorda av Hugo Boss eller för den delen något struntmärke sålt på Dressmann.


Som ett led i mitt ställningstagande och som ett led i Petterssons bloggkampanj sänder jag uppropet vidare. Jag uppmanar därför JensO, Tiarafeministen, Scaber Nestor, Liz Morseby och Annika Beijbom att ta upp handsken. Och som en bonus ber jag även Seved Monke och OlofB att göra detsamma.

Vill ni också ta ställning?

Säger du också nej till att vara beroende av Sverigedemokraterna?

Gör så här:
1. Publicera ett inlägg där du förkunnar att (och gärna varför) du aldrig, någonstans, någonsin, någon gång kommer att göra dig beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

2. Sätt etiketten JAG SÄGER NEJ på bloggen och länka till andra bloggare som gjort samma sak.

3. Lägg in knappen ”JAG SÄGER NEJ” på ett väl synligt ställe på din blogg.
Antingen genom att högerklicka på bilden och spara ner den på din egen dator eller genom att använda bildkoden:

4. Skicka vidare uppmaningen till fem andra bloggare.