Ju mer jag lär mig om mitt ursprung och om de människor som gått före mig, vilkas fotspår jag fortfarande vandrar i så inser jag att det jag periodvis råkat och råkar ut för idag följer samma mönster och samma värderingsgrunder. Visst har mycket förändrats och visst blir vissa saker bättre. Men historien sätter spår. Och nutiden sätter spår. Inför imorgon.
Ju mer jag lär mig av vårt förflutna och vårt ursprung, så inser jag också att vi alla är väldigt mycket summan av en lång historia som på olika vis påverkat oss genom de människor som gått före oss. Ingen kan helt och hållet förhålla sig helt och hållet neutral till historien. Till vad som skett genom tiderna. Till det som sker idag. Det är samma historia som återupprepas. Gång på gång på gång. Det är samma värderingar som lever kvar. Och människan förundrar genom sin förmåga att lära och samtidigt sin oförmåga att göra just detsamma.
Efter alla dessa år av funderingar och tankar kring vad som varit och kring vem jag är, efter alla år av att kämpa för en förståelse för de vis jag är annorlunda på och ber om rättigheter på samma villkor som alla andra omkring mig har mycket av mitt sökande handlat om att ersätta förluster nära mig med någon form av basal plattform i det som fanns där innan. Att lära mig mer om min släkthistoria och de gamla traditioner som funnits bland mina förfäder har blivit ett sätt att hantera ett utanförskap idag. Och har samtidigt kommit att stärka mig på sätt jag inte någonsin hade kunnat föreställa mig.
Att känna till historien och sitt ursprung kan i många fall fungera på så vis att det stärker min nutida identitet och därmed tryggheten i att bara vara jag. Det finns ett lugn där numera som jag inte haft förr. Det finns en självklarhet och en känsla av att ändå höra hemma. Att vara en del i allting. Att vara en del av samma värld, samma samling möjligheter, samma plats och samma jord. Det finns en helhet där. Och att bära en börda blir alltid lättare då man delar den med fler.
Under det sista årets skapade andrum, då jag hållit mig borta från partipolitiken till stor del, har jag kommit att lära mig väldigt mycket mer om de människor i vilkas fotspår jag går än idag. Teton och Oglala Sioux, stäppfolket av den rödbrända jorden i den nuvarande amerikanska mellanvästern. Den judiska gemenskapen en del av min familj en gång tillhörde. Det muslimska arv som jag numera kommit att bli en del av. Det samiska som på många vis återbinder väldigt starkt till det nordamerikanska prekolonistiska arvet. En hel värld emellan, men ändå så nära knutna. De östafrikanska band jag har genom mina syskon idag och som jag när med odelad stolthet. Och flera andra bitar av det som idag skapar en komplex sammansättning som kommit att bli mitt jag.
Det som är intressant i detta grävande efter en grogrund att växa i är kanske inte minst, för min egen del, de historier jag möter om människor som liksom jag utmanat könsbaserade normer på olika vis. Hur man inom Sioux, liksom på många andra håll, haft en helt annan öppenhet och förståelse för variationer kopplade till genus och identiteter. Hur det tycks vara något som går tillbaka genom årtusendena inom alla kulturer, etniska och religiösa grupper. Hur missförhållanden, förföljelser och oförståelse för könsrelaterade variationer är något historiskt förhållandevis nytt och allt annat än konsekvent.
Allt hänger ihop. Om vi bara vill lära oss av historien. Om vi bara vill lära oss av det förflutna.
Vi kan börja med att erkänna de oförrätter som varit och kanske sluta fira dem. Vi kan börja med att hylla de grenar av vår historia som vi själva utgör ett bladverk uppå. Och inse att ingen av oss är en ö. Vi är alla del av något mycket större. Vi har alla ett mycket bredare ursprung än vi ibland vill och vågar se. Vi är alla ett. Ett folk. En jord. En uppsjö av möjligheter.
Ibland kan det krävas återblickar för att förstå att vi behöver börja blicka framåt. Ibland behöver vi revidera och faktakolla vår historia för att kunna bygga en framtid. Ibland behövs en bas för att vi ska känna fast mark nog under fötterna för att våga ta sats mot stjärnorna.
Vi har alla sådana ursprung. Vi har alla de där märkliga kopplingarna som vi kanske inte alltid vet så mycket om. Men ingen människa en ö. Inget öde utan historia. Ingen framtid utan tillbakablick. Låt oss lära av historien. Och ta sats mot en annan och bättre framtid som skapar utrymme för oss alla.
Allra helst redan idag och imorgon.
Visar inlägg med etikett Islam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Islam. Visa alla inlägg
2011-10-10
2010-08-05
Det är så tragiskt...
Köper inte tygbitspolitiken alls. Ledsen, partikamrater, men detta är så oerhört fel och så oerhört korkat. Vi behövde inte det nu. Var nästan övertygad om att jag skulle få gå en hel valrörelse utan att skämmas, men tycker nog nu att vi måste göra upp med vår muslimskräck en gång för alla. För det är vad det handlar om och den här symbolpolitiken blir bara skrämmande och skrattretande.
Jag är så sjukt jävla besviken på demoniseringen, den islamofoba populismen och hårdaretagismen nu att jag allvarligt funderar på om det verkligen är värt det. Det här är ingenting jag under några som helst omständigheter kan stå för. Nu vet ni.
Jag vill ha det förklarat och utrett en gång för alla.
Adam Cwejman är inne på samma linje.
Jag förstår inte varför niqab och burka bör förbjudas som religiösa symboler om vi nu inte ska stoppa nunnor, munkar eller bara människor som jag som bär ett krucifix för att manifestera min egen tro.
På samma vis som jag inte heller tror på att förbjuda minareter om vi nu inte ska riva vartenda kyrktorn i landet också.
Jag köper inte att det skulle vara svårt att undervisa eller bli undervisad iklädd burka eller niqab. För att uppenbarligen fungerar det alldeles väldigt utmärkt med distansutbildning via internet, brev och dylikt. Och om man nu kan hjälpa patienter som lider av tunga depressioner, ångest och andra problem alldeles förträffligt via telefon- och mailkontakt, så vari ligger problemet med att man inte ser ansikte eller ögon på den som undervisar eller undervisas?
Man har även, i diskussioner på maillistor och på Facebook, tagit upp risken för att barn ska må dåligt av att de eller någon i omgivningen bär burka eller niqab. Och jo, barnargumentet har vi hört förr. Kristna rådet, Kristdemokraterna, somliga moderater och andra har använt det flitigt som ett argument för att behålla tvångssteriliseringarna av transsexuella i många år nu. Liksom Sverigedemokraterna, lustigt nog. Samma argument användes tidigare mot homosexuella och bisexuella. Och används även mot de individer som lever i flersamma förhållanden.
Barnen ska visst fara hemskt illa, sägs det. Bli förvirrade, ta skada mentalt och känslomässigt, och bli mobbade till döds så snart de lämnar hemmet för den kortaste exkursion.
Konstigt nog visar de rapporter som presenterats rörande forskning på området något helt annat. Och jag tror faktiskt inte att en tygbit lyckas ta livet av några barn heller. Faktiskt inte.
Jag kanske inte gillar vad niqab och burka står för i alla lägen och i samband med vissa yttringar inom islam. Men jag uppskattar heller inte heller alla varianter av kristendom (fastän jag själv är djupt troende kristen) och jag hävdar inte att allt hedersvåld har sitt ursprung i islam eftersom jag vet att det lika ofta sker även i kärnsvenska hem. Fastän då kallar vi det förstås inte för hedersvåld utan för familjetragedi, familjeangelägenhet eller min egen personliga favorit: annan orsak.
Hur som haver, så kan jag inte på några som helst vis köpa att man väljer att gå till attack mot bärare av de här plaggen, när det så uppenbart är en flirt med sverigedemokratiska väljare, när det så uppenbart handlar om ett sätt att komma åt en religion och en kultur som man avskyr, är oerhört livrädda för och inbillar sig ska krossa hela det västliga sättet att leva.
I've got news for you!
Det finns över en miljard människor i världen som bekänner sig till islam. Och Jorden finns fortfarande kvar.
Bara för att det tydligen är sjukt inne i Europa idag att hata muslimer och att springa runt och demonisera främmande kulturer som vore de en jäkla massa klonade manifestationer av Hin Håle själv, så tänker inte jag böja mig för det.
Det här handlar om ren populism, om rädsla för det som är främmande och om människor som är så himla rädda för allt de inte känner till och förstår att man kan undra om det verkligen är riktigt hälsosamt.
Senast vi ägnade oss på allvar åt den sortens populism och demonisering av religiösa och andra grupper, så gick det inget vidare bra. Eller hur? Och det ser vi fortfarande resultatet av genom inte minst de påtvingade steriliseringsprocesser som även jag drabbats av. Kopplingarna mellan dagens rädsla för det okända och vårt gamla folkhemsliga arv är otäcka och synnerligen påtagliga. Det är dags att vi gör upp med vårt fascistiska arv och det är dags att vi står upp för den frihetlighet och modernism vi säger oss vilja stå upp för. Ingen annan kommer göra det.
En reglering av vad som är okej att bära och vad som är praktiskt att bära ska vara upp till arbetsgivare och arbetstagare. I skolan ser jag inte att det hindrar undervisningen nämnvärt, med tanke på alla dessa distanskurser folk läser vareviga dag. Och på fritiden får vi fanimej låta människor bestämma över sina egna liv och låta dem ta sina egna beslut!
Vad gäller barn och ungdomar, så tycker jag nog att vi kan skapa ett samhälle där man själv får välja utan att någon annan lägger sig i - och göra det utan nya idiotiska rädslolagar. Om en ung kvinna vill slippa bära burka, så ska samhället uppmuntra henne och stötta henne i det beslutet. Om hon vill bära burka, så ska samhället uppmuntra henne och stötta henne i det beslutet. Valet ska tillfalla den berörda kvinnan själv.
Det här är inget väldigt utbrett fenomen. Det är inte ett gigantiskt problem. Jag ser inte meningen i att lyfta den här frågan så nära inpå valet överhuvudtaget. Och jag ser inte att det här är ett ställningstagande som alls hör hemma i ett liberalt parti. Jag skäms! Jag skäms så in i norden.
Jag har tidigare sagt att jag vill kasta ut GUD från lagboken. Jag står för det. Det är bland de bästa ställningstaganden jag någonsin gjort. För att hade det skett tidigare, så hade jag sluppit vara tvångssteriliserad idag!
GUD har ingenting i lagboken att göra! Det ställningstagandet har jag gjort för att jag själv är troende och för att jag anser mig ha rätten att definiera min tro och mina religiösa ställningstaganden alldeles på egen hand. Jag anser att om kyrkan ger själva tusan i att styra mig via lagboken, så kommer den heller inte åt att styra tillvaron för mina judiska, hindustiska, buddhistiska, muslimska eller zoroastriska vänner. Det ger frihet åt dem att leva sina liv och att styra sina liv som de finner gott för dem.
Att ensidigt förbjuda allt som påminner om en enda av alla dessa mängder av religioner för att man avskyr den och bär på en orimlig rädsla kopplad till den är skamligt! Vi borde veta bättre än så.
Jag kommer aldrig acceptera detta. Det här var att gå för långt och det var oerhört olyckligt.
Tänk att jag skulle behöva skämmas igenom en hel valrörelse till. Det hade jag hoppats så innerligt att jag skulle slippa! Det är med sorg, vänner och partikollegor, som jag blir tvungen att å det allra skarpaste ta avstånd från detta utspelet från min egen partiledare. Jag kan inte köpa det och det tänker jag stå för.
Nu har jag ätit av desserten. Jag är beredd att ta hand om disken. Men detta är vad jag står för och från det tänker jag inte backa.
Intressant.
26. Jesus said, "You see the sliver in your friend's eye, but you don't see the timber in your own eye. When you take the timber out of your own eye, then you will see well enough to remove the sliver from your friend's eye."
- The Gospel of St Thomas
Lotta, GP,
Jag är så sjukt jävla besviken på demoniseringen, den islamofoba populismen och hårdaretagismen nu att jag allvarligt funderar på om det verkligen är värt det. Det här är ingenting jag under några som helst omständigheter kan stå för. Nu vet ni.
Jag vill ha det förklarat och utrett en gång för alla.
Adam Cwejman är inne på samma linje.
Jag förstår inte varför niqab och burka bör förbjudas som religiösa symboler om vi nu inte ska stoppa nunnor, munkar eller bara människor som jag som bär ett krucifix för att manifestera min egen tro.
På samma vis som jag inte heller tror på att förbjuda minareter om vi nu inte ska riva vartenda kyrktorn i landet också.
Jag köper inte att det skulle vara svårt att undervisa eller bli undervisad iklädd burka eller niqab. För att uppenbarligen fungerar det alldeles väldigt utmärkt med distansutbildning via internet, brev och dylikt. Och om man nu kan hjälpa patienter som lider av tunga depressioner, ångest och andra problem alldeles förträffligt via telefon- och mailkontakt, så vari ligger problemet med att man inte ser ansikte eller ögon på den som undervisar eller undervisas?
Man har även, i diskussioner på maillistor och på Facebook, tagit upp risken för att barn ska må dåligt av att de eller någon i omgivningen bär burka eller niqab. Och jo, barnargumentet har vi hört förr. Kristna rådet, Kristdemokraterna, somliga moderater och andra har använt det flitigt som ett argument för att behålla tvångssteriliseringarna av transsexuella i många år nu. Liksom Sverigedemokraterna, lustigt nog. Samma argument användes tidigare mot homosexuella och bisexuella. Och används även mot de individer som lever i flersamma förhållanden.
Barnen ska visst fara hemskt illa, sägs det. Bli förvirrade, ta skada mentalt och känslomässigt, och bli mobbade till döds så snart de lämnar hemmet för den kortaste exkursion.
Konstigt nog visar de rapporter som presenterats rörande forskning på området något helt annat. Och jag tror faktiskt inte att en tygbit lyckas ta livet av några barn heller. Faktiskt inte.
Jag kanske inte gillar vad niqab och burka står för i alla lägen och i samband med vissa yttringar inom islam. Men jag uppskattar heller inte heller alla varianter av kristendom (fastän jag själv är djupt troende kristen) och jag hävdar inte att allt hedersvåld har sitt ursprung i islam eftersom jag vet att det lika ofta sker även i kärnsvenska hem. Fastän då kallar vi det förstås inte för hedersvåld utan för familjetragedi, familjeangelägenhet eller min egen personliga favorit: annan orsak.
Hur som haver, så kan jag inte på några som helst vis köpa att man väljer att gå till attack mot bärare av de här plaggen, när det så uppenbart är en flirt med sverigedemokratiska väljare, när det så uppenbart handlar om ett sätt att komma åt en religion och en kultur som man avskyr, är oerhört livrädda för och inbillar sig ska krossa hela det västliga sättet att leva.
I've got news for you!
Det finns över en miljard människor i världen som bekänner sig till islam. Och Jorden finns fortfarande kvar.
Bara för att det tydligen är sjukt inne i Europa idag att hata muslimer och att springa runt och demonisera främmande kulturer som vore de en jäkla massa klonade manifestationer av Hin Håle själv, så tänker inte jag böja mig för det.
Det här handlar om ren populism, om rädsla för det som är främmande och om människor som är så himla rädda för allt de inte känner till och förstår att man kan undra om det verkligen är riktigt hälsosamt.
Senast vi ägnade oss på allvar åt den sortens populism och demonisering av religiösa och andra grupper, så gick det inget vidare bra. Eller hur? Och det ser vi fortfarande resultatet av genom inte minst de påtvingade steriliseringsprocesser som även jag drabbats av. Kopplingarna mellan dagens rädsla för det okända och vårt gamla folkhemsliga arv är otäcka och synnerligen påtagliga. Det är dags att vi gör upp med vårt fascistiska arv och det är dags att vi står upp för den frihetlighet och modernism vi säger oss vilja stå upp för. Ingen annan kommer göra det.
En reglering av vad som är okej att bära och vad som är praktiskt att bära ska vara upp till arbetsgivare och arbetstagare. I skolan ser jag inte att det hindrar undervisningen nämnvärt, med tanke på alla dessa distanskurser folk läser vareviga dag. Och på fritiden får vi fanimej låta människor bestämma över sina egna liv och låta dem ta sina egna beslut!
Vad gäller barn och ungdomar, så tycker jag nog att vi kan skapa ett samhälle där man själv får välja utan att någon annan lägger sig i - och göra det utan nya idiotiska rädslolagar. Om en ung kvinna vill slippa bära burka, så ska samhället uppmuntra henne och stötta henne i det beslutet. Om hon vill bära burka, så ska samhället uppmuntra henne och stötta henne i det beslutet. Valet ska tillfalla den berörda kvinnan själv.
Det här är inget väldigt utbrett fenomen. Det är inte ett gigantiskt problem. Jag ser inte meningen i att lyfta den här frågan så nära inpå valet överhuvudtaget. Och jag ser inte att det här är ett ställningstagande som alls hör hemma i ett liberalt parti. Jag skäms! Jag skäms så in i norden.
Jag har tidigare sagt att jag vill kasta ut GUD från lagboken. Jag står för det. Det är bland de bästa ställningstaganden jag någonsin gjort. För att hade det skett tidigare, så hade jag sluppit vara tvångssteriliserad idag!
GUD har ingenting i lagboken att göra! Det ställningstagandet har jag gjort för att jag själv är troende och för att jag anser mig ha rätten att definiera min tro och mina religiösa ställningstaganden alldeles på egen hand. Jag anser att om kyrkan ger själva tusan i att styra mig via lagboken, så kommer den heller inte åt att styra tillvaron för mina judiska, hindustiska, buddhistiska, muslimska eller zoroastriska vänner. Det ger frihet åt dem att leva sina liv och att styra sina liv som de finner gott för dem.
Att ensidigt förbjuda allt som påminner om en enda av alla dessa mängder av religioner för att man avskyr den och bär på en orimlig rädsla kopplad till den är skamligt! Vi borde veta bättre än så.
Jag kommer aldrig acceptera detta. Det här var att gå för långt och det var oerhört olyckligt.
Tänk att jag skulle behöva skämmas igenom en hel valrörelse till. Det hade jag hoppats så innerligt att jag skulle slippa! Det är med sorg, vänner och partikollegor, som jag blir tvungen att å det allra skarpaste ta avstånd från detta utspelet från min egen partiledare. Jag kan inte köpa det och det tänker jag stå för.
Nu har jag ätit av desserten. Jag är beredd att ta hand om disken. Men detta är vad jag står för och från det tänker jag inte backa.
Intressant.
26. Jesus said, "You see the sliver in your friend's eye, but you don't see the timber in your own eye. When you take the timber out of your own eye, then you will see well enough to remove the sliver from your friend's eye."
- The Gospel of St Thomas
Lotta, GP,
2009-12-02
Ännu mera Schweiz
Det blir visst bara bättre och bättre. Nu har högerpopulisterna i Schweiz bestämt sig för att följa upp sin framgångsrika hatkampanj mot muslimer ytterligare och planerar för att åstadkomma en omröstning rörande slöjförbud på offentliga platser.
Och nu börjar effekterna av den nya lagen om minareter göra sig påminda.
SvD skriver bland annat att:
(...) de första konkreta följderna av folkomröstningen igår: muslimer i staden Wil släpper planerna att ansöka om bygglov för en minaret – medan muslimer som vill bygga en minaret i staden Langethal tänker driva saken till Europadomstolen.
Mer här:
Sänd mina fötter regn, Röda Berget
2009-11-30
Islamofobin och den globala demokratins förfall
Det är med sorg jag hör att en majoritet av de röstande i Schweiz har fått för sig att rösta för ett nej till minareter i landet i framtiden.
I ljuset av den framväxande islamofobin i Europa (och även i Sverige, som bekant) så är det här förstås oerhört skrämmande på så många vis. Jag känner verkligen en växande avsky mot den här kraftiga attitydförsämringen runtom i västvärlden idag och ser inte minst hur det slår mot en global utveckling som vi verkligen inte har råd att inte ta del av.
Då resten av världen utvecklas, har jag skrivit tidigare, tycks vi i västvärlden mest vilja luta oss tillbaka och njuta av det vi har samtidigt som vi blir rädda för resten av världen, stänger gränser, bygger murar och underbygger hat, fruktan och rädsla för allting och alla som inte är som vi.
Det riskerar att slå mot vår utveckling och mot vår demokrati på ett vis vi knappt kan föreställa oss i förlängningen. Det oroar mig att vi inte kan se det. Att det här kan fortgå utan att vi med krafttag agerar. Därför blev jag glad då så många reagerade mot SD nyligen. Då så många reagerade mot vad som skedde i Vellinge. Men det behövs så mycket mer. Det behövs en allmän attitydförändring gentemot resten av världen och den måste ske i hela Europa och i hela den västorienterade världen.
Det här underblåser ju också en annan aspekt av den obefogade rädsla som sprider sig i västvärlden idag. Det är ju denna rädsla som får agera alibi för stora delar av den kravpopulism och övervakningshysteri som bland annat leder till krav på massövervakning, åsiktsregistrering, registrering på grund av religiösa eller politiska åsikter, inskränkningar och censur av internet och liknande. Även därför är det skrämmande att dessa islamofoba vågor växer sig större och starkare.
Det tycks mig självklart att den minskade toleransen i allmänhet påverkar samhället idag. Att stora delar av västvärlden börjar inskränka kvinnors rättigheter, hbt-personers rättigheter och liknande är lika skrämmande och har delvis samma populistiska bas och understöds ofta från samma politiska håll. Det ligger därför i vårt allra närmsta och största intresse att verkligen slå tillbaka mot den ökade intoleransen i samhället idag. Inte bara i Schweiz utan även i Sverige och i resten av Europa och Väst.
Hur lång tid tar det innan vi befinner oss i samma situation som Schweiz om utvecklingen fortgår som den gör idag? Vi har ju inte direkt ett bra facit själva på sistone... Och vad får det för konsekvenser för våra relationer med omvärlden - den stora omvärlden - majoriteten av världens befolkning? Vad får det för konsekvenser för vårt samhälle? Vad får det för konsekvenser för andra religiösa och etniska grupper, för kvinnors rättigheter, för hbt-personer och andra?
Jag kan inte säga så mycket annat... Jag är skrämd. Riktigt skrämd. Det här kan helt enkelt inte få fortgå.
Ett starkt stöd och ett tack till alla andra som reagerar mot dessa dumheter. Ett starkt stöd till de schweizare som demonstrerar i Zürich och Bern. Ett stort tack till alla som arbetar för att förändra attityderna och som arbetar för demokrati, folkrätt och global respekt och ökad förståelse gentemot omvärlden.
Sedan finns det exempel på motsatta reaktioner runtom i världen också. Kanske inte så konstigt, med tanke på hur attityderna svallar i väst gentemot den muslimska och inte minst arabiska världen idag. Egypten har också haft en rätt absurd utveckling på området då en fatwa nyligen utfärdades där som hävdar att byggandet av kyrkor är lika med en synd. Mer om sådana här vansinnigheter har Badlands Hyena skrivit om i ett läsvärt inlägg. Litet bloggloving åt det hållet.
Frågan är hur sådana här spänningar hjälper oss att leva tillsammans och utvecklas tillsammans i framtiden. Och är alternativet bättre? Att fortsätta driva hat, korståg och en väg mot ett världsomfattande religionskrig i framtiden bara för att...? Att som så många gör runtom i bloggosfären idag skrika ut sin attityd att om Saudiarabien och Egypten gör si så ska vi göra så. Öga för öga. Tand för tand. Liv för liv. Minaret för kyrktorn. Och allt blir så inihelvete mycket bättre då, menar ni? Jag orkar faktiskt inte länka alla de där dumheterna, därför att jag mår dåligt av att ens läsa skiten. Orkar inte sålla i det, vilket säkert är på både gott och ont. Men det lär gå att knuffa och twingla sig fram till dem i vilket fall för den som nu känner sig mer road än jag. Frågar mig bara sådär litet trött: vad tror man att man åstadkommer genom att förbjuda minareter? Upphör hotet om terrorism då? Upphör steningen av kvinnor? Slutar regimen i Iran att förtrycka sin egen befolkning? Upphör de extrema islamistiska grupperna att existera om vi förbjuder minareter? Eller spelar vi dem bara i händerna och fortsätter med att underbygga hatet och misstänkliggörandet istället?
Gud, vad jag önskar att folk tog sitt förnuft till fånga! Gud, vad jag önskar att folk tänkte till en aning och började inse att man kommer längre genom att lära av och att kommunicera med varann och att öppna upp för det som är annorlunda och ovant.
Högerextrema vindar, kristen extremism och xenofobi växer sig allt starkare idag och jag mår mer och mer illa. Det kan liksom aldrig vara ok. Visst är beslutet i Schweiz demokratiskt. Men det var väl valet av Hitler i början av 30-talet också? Och det blev så mycket bättre av det? Problemet ligger inte i direktdemokrati eller inte. Problemet ligger djupare än så. Och det är ett världsomfattande demokratiproblem som vi måste börja ta på allvar. Nu. Det går inte längre...
Bryt!
Jag blir så trött. Så trött och så ledsen.
Intressant.
SvD, SvD 2, SvD 3, DN, DN 2, DN 3, Dagen, Ekot, Ekot 2, Ekot 3, Ekot 4, GP, AB, AB 2, AB 3, KB, Sydsvenskan, Nyhetskanalen, Ex, HD, Badlands Hyena, Sagor från livbåten, Oscar Fredriksson, Centralt, Tianmi, jj.n, jj.n 2, Gryningens ljus, Den hälsosamme ekonomisten, Lindrig huliganism, Andreas, Sänd mina rötter regn, Sänd mina fötter regn, Sakine, Avva, Flute-tankar, Humanistbloggen, Centerpartiets integrationsnätverk, Tankar i natten, Cold Lazarus, Arrelius, Tonårsmorsa, Lindenfors blogg, Seglora smedja, Vonkis, Lilla O, Ericas tillhåll!, Medier och mångfald, Andrea Doria, Jinge, Jonas Sjöstedt, Jonssons funderingar, Fredrik Segerfeldt, Gudmundsson, Inget nytt under solen, Queer as in fuck off, By á bladet, Utsikt från höjden, Neo, Cecilia Malmström, Kent Persson, Ola Möller, Ungdom mot rasism, Martin Moberg, Mehmet Kaplan på AB Debatt, JensO
I ljuset av den framväxande islamofobin i Europa (och även i Sverige, som bekant) så är det här förstås oerhört skrämmande på så många vis. Jag känner verkligen en växande avsky mot den här kraftiga attitydförsämringen runtom i västvärlden idag och ser inte minst hur det slår mot en global utveckling som vi verkligen inte har råd att inte ta del av.
Då resten av världen utvecklas, har jag skrivit tidigare, tycks vi i västvärlden mest vilja luta oss tillbaka och njuta av det vi har samtidigt som vi blir rädda för resten av världen, stänger gränser, bygger murar och underbygger hat, fruktan och rädsla för allting och alla som inte är som vi.
Det riskerar att slå mot vår utveckling och mot vår demokrati på ett vis vi knappt kan föreställa oss i förlängningen. Det oroar mig att vi inte kan se det. Att det här kan fortgå utan att vi med krafttag agerar. Därför blev jag glad då så många reagerade mot SD nyligen. Då så många reagerade mot vad som skedde i Vellinge. Men det behövs så mycket mer. Det behövs en allmän attitydförändring gentemot resten av världen och den måste ske i hela Europa och i hela den västorienterade världen.
Det här underblåser ju också en annan aspekt av den obefogade rädsla som sprider sig i västvärlden idag. Det är ju denna rädsla som får agera alibi för stora delar av den kravpopulism och övervakningshysteri som bland annat leder till krav på massövervakning, åsiktsregistrering, registrering på grund av religiösa eller politiska åsikter, inskränkningar och censur av internet och liknande. Även därför är det skrämmande att dessa islamofoba vågor växer sig större och starkare.
Det tycks mig självklart att den minskade toleransen i allmänhet påverkar samhället idag. Att stora delar av västvärlden börjar inskränka kvinnors rättigheter, hbt-personers rättigheter och liknande är lika skrämmande och har delvis samma populistiska bas och understöds ofta från samma politiska håll. Det ligger därför i vårt allra närmsta och största intresse att verkligen slå tillbaka mot den ökade intoleransen i samhället idag. Inte bara i Schweiz utan även i Sverige och i resten av Europa och Väst.
Hur lång tid tar det innan vi befinner oss i samma situation som Schweiz om utvecklingen fortgår som den gör idag? Vi har ju inte direkt ett bra facit själva på sistone... Och vad får det för konsekvenser för våra relationer med omvärlden - den stora omvärlden - majoriteten av världens befolkning? Vad får det för konsekvenser för vårt samhälle? Vad får det för konsekvenser för andra religiösa och etniska grupper, för kvinnors rättigheter, för hbt-personer och andra?
Jag kan inte säga så mycket annat... Jag är skrämd. Riktigt skrämd. Det här kan helt enkelt inte få fortgå.
Ett starkt stöd och ett tack till alla andra som reagerar mot dessa dumheter. Ett starkt stöd till de schweizare som demonstrerar i Zürich och Bern. Ett stort tack till alla som arbetar för att förändra attityderna och som arbetar för demokrati, folkrätt och global respekt och ökad förståelse gentemot omvärlden.
Sedan finns det exempel på motsatta reaktioner runtom i världen också. Kanske inte så konstigt, med tanke på hur attityderna svallar i väst gentemot den muslimska och inte minst arabiska världen idag. Egypten har också haft en rätt absurd utveckling på området då en fatwa nyligen utfärdades där som hävdar att byggandet av kyrkor är lika med en synd. Mer om sådana här vansinnigheter har Badlands Hyena skrivit om i ett läsvärt inlägg. Litet bloggloving åt det hållet.
Frågan är hur sådana här spänningar hjälper oss att leva tillsammans och utvecklas tillsammans i framtiden. Och är alternativet bättre? Att fortsätta driva hat, korståg och en väg mot ett världsomfattande religionskrig i framtiden bara för att...? Att som så många gör runtom i bloggosfären idag skrika ut sin attityd att om Saudiarabien och Egypten gör si så ska vi göra så. Öga för öga. Tand för tand. Liv för liv. Minaret för kyrktorn. Och allt blir så inihelvete mycket bättre då, menar ni? Jag orkar faktiskt inte länka alla de där dumheterna, därför att jag mår dåligt av att ens läsa skiten. Orkar inte sålla i det, vilket säkert är på både gott och ont. Men det lär gå att knuffa och twingla sig fram till dem i vilket fall för den som nu känner sig mer road än jag. Frågar mig bara sådär litet trött: vad tror man att man åstadkommer genom att förbjuda minareter? Upphör hotet om terrorism då? Upphör steningen av kvinnor? Slutar regimen i Iran att förtrycka sin egen befolkning? Upphör de extrema islamistiska grupperna att existera om vi förbjuder minareter? Eller spelar vi dem bara i händerna och fortsätter med att underbygga hatet och misstänkliggörandet istället?
Gud, vad jag önskar att folk tog sitt förnuft till fånga! Gud, vad jag önskar att folk tänkte till en aning och började inse att man kommer längre genom att lära av och att kommunicera med varann och att öppna upp för det som är annorlunda och ovant.
Högerextrema vindar, kristen extremism och xenofobi växer sig allt starkare idag och jag mår mer och mer illa. Det kan liksom aldrig vara ok. Visst är beslutet i Schweiz demokratiskt. Men det var väl valet av Hitler i början av 30-talet också? Och det blev så mycket bättre av det? Problemet ligger inte i direktdemokrati eller inte. Problemet ligger djupare än så. Och det är ett världsomfattande demokratiproblem som vi måste börja ta på allvar. Nu. Det går inte längre...
Bryt!
Jag blir så trött. Så trött och så ledsen.
Intressant.
SvD, SvD 2, SvD 3, DN, DN 2, DN 3, Dagen, Ekot, Ekot 2, Ekot 3, Ekot 4, GP, AB, AB 2, AB 3, KB, Sydsvenskan, Nyhetskanalen, Ex, HD, Badlands Hyena, Sagor från livbåten, Oscar Fredriksson, Centralt, Tianmi, jj.n, jj.n 2, Gryningens ljus, Den hälsosamme ekonomisten, Lindrig huliganism, Andreas, Sänd mina rötter regn, Sänd mina fötter regn, Sakine, Avva, Flute-tankar, Humanistbloggen, Centerpartiets integrationsnätverk, Tankar i natten, Cold Lazarus, Arrelius, Tonårsmorsa, Lindenfors blogg, Seglora smedja, Vonkis, Lilla O, Ericas tillhåll!, Medier och mångfald, Andrea Doria, Jinge, Jonas Sjöstedt, Jonssons funderingar, Fredrik Segerfeldt, Gudmundsson, Inget nytt under solen, Queer as in fuck off, By á bladet, Utsikt från höjden, Neo, Cecilia Malmström, Kent Persson, Ola Möller, Ungdom mot rasism, Martin Moberg, Mehmet Kaplan på AB Debatt, JensO
2009-11-29
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
