Den förbryllande gröna världsfrånvändheten

Bara funderar litet grann löst sådär...

Hur har Miljöpartiet tänkt sig - ALLS - att de ska kunna hålla Sverige vid liv med 35 timmars arbetsvecka på bibehållen lön?

Just nu kanske vi har arbetslöshet. Granted - givetvis. Det kallas lågkonjunktur, även om det är ett okänt fenomen hos många av de rödgröna drömmare jag twittrat och argumenterat med på sistone. Men problemet i det här landet är inte att vi jobbar för mycket utan för litet.

Om bara något decennium har alla 40- och 50-talister gått i pension. Har Miljöpartiet och Vänstern någon som helst aning om hur många det är? Och hur tungt det kommer bli att försöka se till att de får ut sina pensioner och har rätt till en välfungerande vård samtidigt som inte hela landet fullständigt går i konkurs. Jag tänker inte vräka ur mig något i allmänhet korkat kring detta (det brukar annars gammsossarna sköta alldeles utmärkt på egen hand), men det är ett faktum att vi har en enorm pensionsavgång att se fram emot och som just satt igång under de sista åren.

Vi måste ha råd att finansiera en växande skara pensionärer inte bara inkomstmässigt (gärna med mer pengar kvar på hundringen dessutom), utan också i vård och omsorg. Det är inte billigt. Och det tycker jag inte att det ska vara heller. Man har goda skäl att förvänta sig en värdefull och trygg ålderdom utan ekonomisk panik efter att ha arbetat rumpan av sig för det här landet och dess framtid under ett helt arbetsliv. Något annat vore löjligt att hävda.

Samtidigt sitter vi i skiten litet grann. Vi klarar inte detta om vi inte ser till att så många som möjligt kommer i arbete. Vi klarar det inte med begränsningar i arbetstiden liknande de tyvärr vansinniga idéerna hos Vänstern och Miljöpartiet.

Hur Mp kan hävda sig ta ansvar för den svenska ekonomin undgår mig synnerligen effektivt.

Jag skulle förmodligen uppskatta kortare arbetstid också, personligen, men det kan bero på att jag arbetar betydligt mycket mer än jag borde. 40 timmars arbetsvecka för min del känns för det mesta som en ren utopi. Samtidigt kan det vara nyttigt att behålla någon sorts förankring i verkligheten, trots allt. Jag tänker att vi har inte råd att gå medeltid på hela bygget oavsett hur gulligt och romantiskt det kan verka för delar av 2000-talets miljörörelse. Häst och vagn behåller inte arbeten och tillväxt kvar i landet.

Vi kommer förmodligen snarare att bli tvungna att fortsätta bygga ut våra städer och samhällen, producera el som aldrig förr och lära oss att inte bara acceptera utan också välkomna och försöka släpa hit utländsk arbetskraft nära på med våld. Det är det enda sättet att lösa situationen vi står inför. Utan tillväxten är vi körda. Därför är det skrämmande att Miljöpartiet på fullt allvar hävdar att det är ett uttalat mål att minska konsumtionen och att minska tillväxten. Man har verkligen inte tänkt till.

Och samtidigt bara drar Asien iväg som jag vet inte vad. Singapore kommer troligen att ligga på över 9% plus i sin tillväxt i år (+13% under Q1). Singapores handel ökade med 30,9% mellan april 2009 och 2010. Industriproduktionen ökade med 19,1% från februari till februari. De bara blixtrar fram!

Tror de rödgröna att detta är ett skämt? En dålig dröm? Seriöst!?

Vem är det som lever i en dröm egentligen? En nostalgisk och oerhört orealistisk dröm om att Sverige lever i sin egen lilla bubbla utan kontakt med resten av världen!

Och så har vi förstås Kina, Indien, Malaysia, Pakistan, Thailand (förutsatt att rödskjortor och gulskjortor slutar skjuta på varann förstås), osv osv osv. Och visste ni att en dansk datortillverkare som kursade för en kort tid sedan numera har återuppstått - I GHANA! Snacka om att det händer saker i världen när man sitter och rullar tummarna i gungstolen. Och bra är väl det. Men är det inte dags att vakna nu?

När Ghana börjar tillverka datorer ska vi gå tillbaka till häst och vagn och som bäst leva på kolkraft om vi ska ha någon el alls. För det ska inte skapas någon el i det gröna Sverige. Därmed kan vi inte driva de nya höghastighetstågen man samtidigt planerar. Valbluff så det står härliga till. Och vi ska inte ha bilar, flyg eller andra transportmedel heller. Därtill ska vi arbeta betydligt mindre än vi gör idag och fortfarande klara av att behålla Sverige konkurrenskraftigt.

Vad Miljöpartiet än vurmar om som mest, så inte bär det en tillstymmelse till likhet med ett modernt samhälle i alla fall. Vem satsar du på som vinnare i racet mellan Sverige och Ghana i framtiden? Jag håller på Ghana any day. Det är dem förmodligen mer än väl förunnat. En rödgrön valseger vore en katastrof helt enkelt på grund av just den naivitet de uppvisar i förhållande till den globala ekonomin.

Vi har inte råd att vara gullmysiga och lusekoftiga längre. Vi kan inte springa runt och leka amish (vilka jag visserligen tycker är rätt coola i sig själva på något vis - jag vill bara inte leva i ett sånt samhälle själv) om Sverige ska hänga med in i framtiden.

Mp borde ha sumpat ett stort antal röster på sina sista utspel. Detta sista, att de förespråkar 35-timmars arbetsvecka i sitt valmanifest efter festligheterna i helgen kan bara inte falla väl ut. Utan sysselsättning, utan el att driva industrierna, utan en fungerande ekonomi och en förmåga att slåss på den allt hårdare globala marknaden finns snart inga arbeten kvar att beskatta. Vem tar man ut de tunga skattehöjningarna på då? Skatter är ingen automatisk pengamaskin. Det enda jag ser som en lösning då arbetena och entreprenörskapet lämnar Sverige är en radda nya sedelpressar för att råda bot på underskottet i finanserna. Och det fungerade ju bra i mellankrigstidens Europa också? Så låt oss hjälpas åt att hjälpa dem falla.

För en liten chans att klara den svenska ekonomin och hindra Sverige från att falla efter i den globala ekonomin i framtiden måste det till en alliansseger. Det finns inget annat sätt.

Mats Sander, Anne-Marie Ekström, Rasmus Jonlund,

Intressant.