Kanonväder inför Humlegårdsmanifestationen

Nu finns inga ursäkter för att inte dyka upp i Humlegården i eftermiddag och under kvällen. Det är blixtrande solsken och en riktigt fin sommardag över Stockholm just nu. Om Gud bor i Jönköping, som det ibland sägs, så kan vi konstatera att han/hon/hen var på ett riktigt pissigt humör när vi körde Folkfest Jönköping för en och en halv vecka sedan. Den otroligt fina manifestationen vid södra Vätterstranden regnade i stort sett in helt och vi fick kämpa hårt för att hålla besökande demonstranter, musiker och talare torra. Men vi hade en kanonfin stund ändå.

Idag ser det helt annorlunda ut. Kanske har den där filuren däruppe fått litet dåligt samvete, eller så har vi bara gjort allting rätt. Det finns tydligen de som inte tycker att vi gjort allting rätt, utan gärna kritiserar våra tankar och idéer. Som Oscar också berättar om här. Martin Valfridsson hävdar att ingen av oss i Svart Måndag alls har läst några av dokumenten som rör Stockholmsprogrammet. Jag vågar påstå att det egentligen kan vara så att det är tvärtom. Vi har läst alldeles för många av dem. Men jag bjuder så gärna på den. Inte minst för att Valfridsson är så himla snäll, gentlemannamässig och jättetrevlig varje gång vi ses.

Faktum är att Martin var så himla gullig att han skickade mig en pdf med översättning av sammanställningen av Stockholmspaketet igår av ren omtanke, för att han inte ville att jag skulle stå alldeles förvirrad inför tv-soffan hos SVT imorse. Jag tycker faktiskt att det är hemskt fint av honom. Vi hade dessutom en kort, men trevlig pratstund på tv-huset imorse också.
Valfridsson är alltså Beatrice Asks pressekreterare, för den som inte har stenkoll.


Det är något särskilt med den där omtanken som slår mig i vilket fall som helst. Inte bara Martin, utan i allmänhet en känsla av att det kanske är dags att inte göra den där krigsföringsgrejen längre. Jag hävdade på twitter för en tid sedan att plakatdemons tid är förbi. Och det tror jag också att den är.

Det är kanske dags att införa litet mer hippiestuk igen. Så liberal och dan jag nu är, så lockar det mig mer och mer just nu. Litet flowerpower skulle faktiskt inte skada. Mer kramdelning istället för den uttjatade övertygelsen om att nätintegritet bara handlar om rätten till fildelning. Kramdelning är dessutom så himla mycket mysigare. Och roligare. Och jag kramar hellre en söt pojke eller flicka (eller kanske mittemellan för att få det bästa av två världar) än ett tangentbord. Tangentbordsface liksom fungerar dåligt med min stil och look.

Make love, not war. Mmm... Kan leva med det. Oscar vänder för övrigt på det litet grann här.

Demonstrationerna vi anordnar börjar mer ta formen av folkfester, frihetspicknickar och musikaliska festivaler nu. Och det finns en anledning till det. Det är viktigt att lyfta fram de positiva värden vi faktiskt vill bevara. Vi vill arbeta med manifestationer som lyfter fram frihet, demokrati, mötesrätt, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, frihet från fördomar, diskriminering, islamofobi, antisemitism, homofobi osv. Därför att det är så himla viktigt för att vi ska kunna få det där öppna samhället vi verkligen, verkligen ändå vill ha.

Ingen tror ju på fullt allvar att övervakningssystem kommer att skydda oss från bråkstakar, terrorister eller organiserad brottslighet. Det är bara nys och har alltid varit. Men alla dessa James Bond-besatta småpojkar som ännu inte vuxit upp och alla fransmän som är så helt övertygade om att staten alltid vet och kan bäst och vill alla så väl - de faller gärna dit för idén om att övervakning och stora, tuffa bombplan och spioner med roliga gadgets är så himla rätt.

Jag får ta och outa mig litet grann igen. Jag är ju jäkligt bra på att outa precis ditten och datten annars... varför inte göra det igen? Jag måste härmed erkänna att en människa i uniform faktiskt är jäkligt sexigt. Jag får erkänna det. Jag är litet svag för det. Inte minst en riktigt snygg tjej i en fältuniform av något slag. Jaja, jag är hemsk - jag vet.

MEN! Det innebär inte att jag vill ha ett övervakningssamhälle som bygger på att folk springer omkring på gatorna i uniformer och med maskingevär över axeln i vilket fall. Jag är uppväxt så under de kommunistiska 80-talsåren i Etiopien och jag gör det aldrig igen. Jag vill inte ha ett överstatligt, europeiskt ultramodernt stasi som kan utnyttja metoder vi bara kan drömma om och som har rätten att blanda polisiär och militär makt för att hålla ordning på de hårdbevakade och ner till tånaglarna och trosorna kartlagda medborgarna så snart de bryter mot de statliga föreskrifterna för hur man ska vara, tänka, tycka, känna och tro. Det blir liksom inte bra!

Vi har inte råd att ge oss in på den vägen. FRA har lett oss ett stort steg in på den vägen. Än så länge har vi ingen aning om hur stora delar av 15-punktsuppgörelsen från september som faktiskt kommer att finnas kvar och i vilken form, vilket är rätt läskigt. Datalagringsinitiativet och det så kallade handelsavtalet ACTA kan ställa till det än mer. IPRED innebär fortfarande rätten för privata intressen att bedriva polisiär verksamhet. Och nu finns alltså risken att FRA's sociogram hamnar i händerna på samtliga europeiska stater i ett och samma sökbara system, där vi i praktiken kan övervakas i realtid vart vi än är och vad vi än gör.

Vi är många som oroar oss över vad Stockholmsprogrammet kan komma att innebära. Vi har inte ens sett början än, känns det som. Men det är skrämmande. Väldigt skrämmande. För att inte tala om asylrätten. Vi kommer inom något decennium att förlora 15% av den arbetsföra befolkningen till ålderspensioner, men vi ska bygga tunga murar mot omvärlden. Samtidigt som vi alltså ska vara vänliga och gulliga mot de som vill hit för att söka asyl, men skärpa reglerna så att ingen som inte åtminstone har en läkarutbildning alls kan komma in i EU. Praktiskt. Mycket praktiskt.

Jag fortsätter undra när Europas och västvärldens politiker ska begripa att den där islamistiska terrorismen inte är en företeelse genererad per automatik och som man måste skydda sig ifrån till vilket pris som helst - utan snarare att den är ett symptom på en betydligt mycket värre och fulare sjukdom. Vårt översittarbeteende gentemot den övriga världen, exempelvis. Vårt sätt att agera korsriddare, bovar, pirater (inte fildelare, mind you, utan riktiga skumraskare), storebröder osv.

När vi lär oss kommunicera med andra kulturer än vår egen och när vi talar med andra människor på lika villkor, kommer vi inte längre behöva några tunga övervakningssystem. När vi inser att vi visst kan exportera hjälp att bygga upp infrastruktur och demokrati, men respekterar att andra folk vill införa ett modernt och demokratiskt samhälle som är anpassat för deras kultur och deras förutsättningar och inte våra - då behöver vi inte en polisstat för att skydda oss. När ska vi ta tag i problemen som ligger bakom frustrationen mot västvärlden? När ska vi bota sjukdomen istället för att fästa alldeles för små plåster på alldeles för stora sår och bli tvungna att hela tiden slåss mot de variga infektionerna?

Om man vill komma tillrätta med den krångliga situationen med människor som desperat försöker flyta sig över medelhavet för att ta sig in i Fästning Europa idag i hopp om ett bättre liv, så kanske man ska kika på vad för orsaker dessa människor har för att riskera sina liv på något så otroligt farligt som det. Jag vågar lova att de inte gör det för att de förväntar sig en nöjestrip med Queen Elizabeth 2. Så vad gör vi åt _grundproblemen_ då? Är det inte dags att se längre än näsan räcker?

Lyssna på oss! Det är värt det!

Nog finns det mycket med Stockholmsprogrammet som är jättebra. Arvsrätter, förenklad fri rörlighet, etc. Men det finns så mycket som är bara så otroligt snett och vint att jag mest känner mig riktigt ledsen.

Stockholmsprogrammet borde diskutera sådana frågor istället. Och fortsätta diskussionen kring diskriminering och hat mot minoriteter genom att exempelvis ta upp Sveriges avskyvärda tvångssteriliseringar av sexuella minoriteter som fortsätter än idag på Karolinska Sjukhuset i Solna och på Linköpings Universitetssjukhus. Om vi nu ska harmonisera sjukvård och diskrimineringslagstiftning och liknande frågor, så kan vi ju börja med att rycka vårt kära, vackra Sverige upp ur medeltiden ändå? Det kan vara en himla fin början.

Kan raljera i timmar om jag får utlopp för det, känner jag. Kanske är jag fortfarande frustrerad över den missade chansen till replik i morse. Men om inte annat kanske vi ses i Hulmegården i eftermiddag. Jag hoppas det.

Till er andra... tänk på oss. Och boka biljetter redan nu till Freedom Not Fear på Sergels Torg i Stockholm 12 september klockan 17-21. Den kan också bli en riktigt kul och skön grej. Ses vi inte idag, så ska vi banne mig ses då!

Förresten... Artikeln på Politikerbloggen är uppe nu.

Kramdelning till er alla därute!


Andra som skriver:
Oscar Swartz, Karl Sigfrid, JensO, Nätverket Svart Måndag, NSM-bloggen, Erik Laakso, Tindra, ScaberNestor, Sossar mot Storebror, Johan Westerholm, Henrik Alexandersson, BloggenBent, Opassande, Olof B, Oscar Fredriksson, Erik Hultin, Mark Klamberg, Annika Beijbom, Esbati, Piratpartiet, Maria Ferm, Camilla Lindberg, Stenskott (Amelia), Calandrella, Annarkia, Anna Troberg, Farmor Gun, Mattias Bjärnemalm, Eko, Datorfilosofi, Mårtensson, Anders Widén, Promemorian, Joshua, Rick Falkvinge, Lena Ek


Intressant