Jag behöver nog en ny laptop, uppenbarligen.

"Mandy is just a little bit nervous. Fiddling her collar, redoing her lipstick and lighting her twelwth marlboro since breakfast. Sharp eyes with overdone, goth girlicious, shamanistic sparks looking back at her from the poorly lit mirror in the hallway. Dark clad, curvacious, trying to look dangerous with a grim smile on her face as she turns her back and walks back to the desk. She's always had a fling drama. Pink metallic laptop ready to send the note she's been writing all morning. It will all be over soon. The adventure is about to begin."

Fan att man hittills inte fått för sig att bli författare. Skulle kunna mäta mig i prettoism med Don DeLillo när jag är som värst. Underworld är fortfarande en sjukt bra bok, för övrigt. Läs den. Eller ska man försöka undvika det hela litet. Med ett par decenniers träning och alltför mycket portvin kunde jag åtminstone bli nästa Jeff Noon. Och det vore ju inte helt illa pinkat. Måste bara byta kön tillbaka då, först.

Hur som helst tycks det som om jag inte kan undgå tjatet om att jag ska börja skriva. Många har försökt övertyga mig länge nu och som det ser ut kan det faktiskt komma att bli av. Inväntar första mötet med förläggaren och håller tummarna för att det inte går totalt åt skogen. Ja, ni kommer slippa se sådana där fåniga små verser som ovan om det väl blir något allvar av det här. Men litet kul måste man få ha och... josåatteh... Där satt den.

Det är väl snart dags att presentera nobelpristagaren i litteratur. Tänker inte ropa äntligen, men lägger mina varmaste gratulationer åt vem det nu blir och förvarnar alltså själv alla som kan tänkas bli gröna i ansiktet att jag snart kan komma att finnas hos en bokhandlare nära er. För att undvika gör ni bäst i att fly fältet.