Och så kom den. Den så kallade överenskommelsen mellan de rödgröna om vad de vill med trafiksatsningarna i Sverige under de kommande åren. Fint och gulligt är det förstås. Snabbtåg är det som dominerar. Men får jag bara fundera litet grann så blir jag ganska snart förskräckt. De har ju missat något. Verkligen missat något.
Om man nu ska konkurrera ut flyget i södra Sverige... vilka flyglinjer vill man i så fall strypa med hjälp av snabbtågskonkurrens? Stockholm-Malmö? Stockholm-Göteborg? Exempelvis. Eller... det är ju vad jag skulle vilja. Och så skulle jag se till att det fanns en ordentlig finansiering för projektet. Fanns det inte det, så skulle jag låta bli. Så enkelt.
Nu finns inte finansiering, så det man gör då är att man drar snabbspårväg i alla fall, men inte längre ut än till trottoaren. Stockholm-Linköping. Borås-Göteborg. Umeå-Luleå. Men snälla gubevars... Hur tänkte de nu?
På vilket sätt ska det tjäna tid för de resenärer som idag flyger över hela landet? Hur i hela friden ska det konkurrera ut de mest trafikerade inrikesflyglinjerna? Jag förstår inte. Hjälp mig förstå!
Men som sagt... har man nu inte finansiering, så har man inte. Och då skulle ändå den redan föreslagna satsningen innebära att människor i hela landet fick så kraftiga skatteökningar att de fick gå från hus och hem. Inte vidare solidariskt mot vanliga människor kanske.
Eller... om det nu inte handlar om ekonomi - kan det vara så att det har att göra med energin? Det är så mycket snabbtåg den köpta tyska kolkraften klarar av att driva? Ja, nu när kärnkraften ska läggas ner och allt.
Och när ska Tornedalingarna få chansen att folkomrösta, förresten?
Jag vill hemskt gärna se snabbtåg i Sverige. Jag trängtar, längtar och kan dö av saknad till de snabba, riktigt snabba tågen. Men herregud... Vad är pointen med att skaffa sig snabba tåg om de får så kort räls att rulla på att de knappt hinner starta och bromsa innan väl rälsen är slut? Och hur ska detta kunna bidra till att gynna tillväxtzonerna i Sverige om de nu ändå inte kan kommunicera med varann? Vad händer med de andra spåren? Ni vet... den tågtrafik som totalhavererade i vintras. Får jag tillstå att jag blir litet lätt besviken?
Det osar kapitalförstöring så det bara stänker om det. Och jag som brukade tycka om vårregn.
Nej... jag vill hemskt gärna se snabbtåg. Men då ska de för tusan gå längre än till närmsta snabbköp. Alliansen har sumpat frågan om snabbtåg. Jag köper det och jag tycker inte det är bra. Vill gärna se en utbyggnad, förutsatt ekonomin finns för att bygga en snabbspårväg som faktiskt har någon som helst kommunikationsmässig och nationalekonomisk relevans. Att bygga ett par små pytteöar av snabbspår som inte kommunicerar alls med varann är att totalt skjuta sig själv i foten. Det tycker jag att de rödgröna börjar bli alldeles för bra på idag.
Lindholm, Pär Gustafsson, Kent Persson, Mikael Olsson, Laakso, Högberg, SvD Ledare, Departementet, Peace, Love and Capitalism, Ankersjö, Pär Johnson, Mats Sander, Maria Johansson, Tianmi, Runo, underbara Sebastian Bjernegård, Mikael Wendt,
Intressant.
Bra poäng, men som petimäter måste jag påpeka:
SvaraRaderaDu blandar ihop begreppen snabbtåg (som går i högst 200-250 km/h, och som vi redan idag har i form av X2000 och dubbeldäckarna, kanske även X31 beroende på var man drar gränsen), höghastighetståg (som du vill bygga, och vänsterexperimentet med, och som går i >300 km/h som toppfart), och snabbspårväg (som är spårvagnar som (ofta) går på egen banvall eller annan fysisk lösning som gör att de kan köra snabbare än biltrafiken, och detta i den svindlande hastigheten av kanske 70-100 km/h.