Många är kritiska idag till kärnkraften. Jag kan inte säga, trots att jag är folkpartist, att jag älskar den. Men jag kan se behovet av den för att komma tillrätta med beroendet av kol, olja och andra fossila bränslen. Tekniken utvecklas och det går idag att producera oerhörda mängder el på ett väldigt säkert vis. Men jag är, som alltid, rätt skeptisk till frågan om slutförvaringen.
Ändå är jag glad att Polen idag väljer att acceptera fransk hjälp och expertis istället för att producera kärnkraft med den gamla ryska tekniken som vi fortfarande har i relativt färskt minne sedan Tjernobyl.
Sedan önskar jag att vi vore litet mer visionära i Europa än så. Det går att producera väldigt mycket el med väldigt små medel. Och det går att göra kraftiga miljöbesparingar också.
* Men vart är satsningarna på att införa LED-lampor utan att de kostar en förmögenhet? Vart går LED-lampor ens att köpa idag? (Någon som vet får gärna höra av sig och berätta det för mig. Jag vore hemskt tacksam).
* Och vart är all hem-el som kunde produceras genom små, effektiva och tysta vindkraftverk (som inte alls behöver vara av den gamla trebladiga rotortypen längre)?
* Vart är alla solpaneler på fasader, balkonger och tak? Det kunde ge en oerhörd besparing under mycket lång tid, men det motverkas i stort sett aktivt av myndigheter, bostadsbolag, elbolag och andra. Vilket känns oerhört gammalmodigt på fler vis än jag orkar tänka på.
* Vart är alla hundratusentals elbilar vi drömde om för ett antal år sedan? I inte minst storstadsregionerna skulle vi absolut kunna ha elbilar i mängder.
* Vart är elmopparna? Fatta vilka besparingar vi kunde göra om vi hade fler som reste korta sträckor med hjälp av elmopeder istället för ensamma i en bil byggd för fem och utan att behöva spy ut koldioxid varje gång vi ska någonstans. Cyklarna ökar ju rätt mycket just nu, åtminstone i Stockholm, vilket är superbra. Men alla lär inte vilja eller kunna ta cykeln till jobbet ändå. En moped kunde för en del vara ett bra alternativ? Tänker jag där jag sitter och spånar nu i alla fall.
* Vart är den havsbaserade vattenkraften och vågkraften?
* Vart är de havsbaserade vattenkraftparkerna?
* Solkraftparker någon?
Men hur som helst måste vi komma tillrätta med de fossila bränslena och tiden rinner iväg. Och om vi kikar på utsläppen i exempelvis de forna öststaterna och i länder som Kina, så blir vi förmodligen tvungna att inse att vi nog måste acceptera den utvecklingen en tid framöver. Här hemma är det kanske inte mycket bättre egentligen. Skillnaden här är att det i första hand hänger på brist på politisk vilja mer än något annat. Ingen vill bygga ut vattenkraften och förstöra älvarna ännu mer. Till dess vi sänkt förbrukningen kraftigt (vilket alltså motarbetas kraftigt från många håll) och funnit andra fantastiska lösningar ser jag det som nödvändigt att vidareutveckla kärnkraften. Även om mina miljöpartistiska vänner lär hugga huvudet av mig för det.
Det är lugnt. Jag kan bjuda på litet kärnkraftsvärmd kladdkaka för att muntra upp litet grann om de blir alldeles för ledsna på mig, tänker jag. Man vet aldrig, det kanske duger, det också.
Förresten skriver fler om detta där med gasledningen också:
