Transsexualismens orsaker

På allmän begäran... Kort populärvetenskaplig beskrivning av all den där forskningen som finns tillgänglig rörande orsaker till transsexualismen. Inte något radikalfeministerna gillar, men jag är rädd att forskningen är ganska otvetydig.

Hur som helst har många frågat om hur saker och ting fungerar och varför det inte fungerat att bara välja bort sin identitet - eftersom den ju enligt radikalfeminismen bara är skapad.

Vi har hört det förr. "Have you ever tried not being gay?"



GÅR DET ATT BOTA TRANSSEXUALISM?

Nej, det är inte möjligt att bota transsexualism med psykiatri eller medicinering. Enligt KI och Johns Hopkins m.fl. beror det på att man funnit tydliga skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor. Inte i intellekt eller empatisk förmåga, mind you, men i hur de är uppbyggda och hur grunden i identiteten skapas och utvecklas. Det vill säga könsidentiteten. Det har ingenting att göra med hur vi blir i övrigt - där har miljön en betydligt större tonvikt. Vi tänker förvånansvärt lika, men vi använder helt olika banor och delar av våra hjärnor för att komma till i stort sett samma slutsatser. Inget mumbo jumbo - fakta.

Forskningen visar helt enkelt att nervbanorna ser helt olika ut mellan genetiska män och genetiska kvinnor. Olika områden arbetar för att koda och koda av samma företeelser beroende på vilket kön man tillhör och banorna är helt och hållet annorlunda. Det intressanta är att exempelvis en transsexuell man (genetisk kvinna) i samtliga undersökta fall har en hjärna som är identiskt uppbyggd och fungerar på exakt samma vis som den man finner hos en genetisk man. Och tvärtom. I samtliga fall.
På samma vis har man funnit att en transsexuell kvinna i samtliga undersökta fall har en hypofys och hypotalamus (hormondelegerande körtlar) som är identiska med de man finner hos en genetisk kvinna. Och tvärtom. Vilket innebär att kroppen helt enkelt inte lyckas med att ta upp och fördela de könshormoner könskörtlarna producerar - en tydlig koppling mellan transsexualism och intersexualism, för övrigt. IS beror i de allra flesta fall på att kroppen inte klarar att ta upp och fördela i första hand testosteron. Man blir okänslig för det. Eller man blir överkänslig för det. Det första är utan tvekan vanligast, vilket leder till att det urkön (i praktiken en vagina) man har i den tidiga fosterutvecklingen inte klarar att utvecklas till en penis, utan blir något som är litet grann mitt emellan.

En kort rapport om de tidigaste forskningsresultaten (denna är från 2000, det finns gott om ny forskning på temat också - på mängder av olika subareas, osv)

Jag har säkert ett dussin rapporter från då till nu liggande här skräpandes någonstans, men finner dem inte just nu.

FINNS DET INGET PILLER DU KAN TA? (HAVE YOU EVER TRIED NOT BEING GAY?)

Ett piller för att bota en hjärna på något vis skulle förmodligen inte vara möjligt. Men hypotetiskt vore det ju hemskans praktiskt. Eller hur? I would have been up to it!
Men ett försök att använda sig av medicinsk terapi med de kunskaper vi kan tänkas skaffa oss kring detta inom i praktiken oöverskådlig tid skulle förmodligen bli minst lika fatalt som försöken att skära av kroppsdelar man inte känner sig bekväm med.

Alla försök att tvinga människor att leva i fel kön genom tvång har historiskt slutat i personliga katastrofer. Ni kanske minns detta fallet?

Idag är såväl David som hans tvillingbror döda. Liksom föräldrarna. Alla till följd av självmord - direkt relaterade till Davids kamp för att få vara sig själv.


Läs gärna John Colapintos bok "As Nature Made Him" som är en otroligt bra genomlysning av ämnet och även av den eländes sjuka synen många har på kön, biologi och identitet. Läs om de otroliga strider som blossade upp för ett par decennier sedan kring Dr John Money och hans forskningsfusk för att bevisa att kön var socialt och miljömässigt betingat och hur han hotade sig fram till en position där han kunde propagera för den synen - även då alla resultat av hans egen forskning talade emot de idéer han valde att göra till sanning. Jag nöjer mig inte med att lyssna på en massa halvdumma idéer från nästan-genusvetare, tvångsmässiga antifolk eller anarker som aldrig orkade läsa mer än baksidan på en massa Judith Butler-publikationer och därför bildade sig en helt fel uppfattning av till och med vad Butler själv säger.


MEN VAD GÖR MAN DÅ?

Annars finns det andra lösningar på problemet som ligger betydligt närmre till hands forskningsmässigt. Har man en annan utgångspunkt finns fantastiska möjligheter alldeles runt knuten. Som det faktum att man funnit att X och Y-gener inte har ett dyft med könsidentitet och kropp att göra. Annat än att man - för det mesta - har en 46 XX-uppsättning om man är kvinna och att man - för det mesta - har en 46 XY-uppsättning om man är man. Det finns inget biologiskt obligatorium, vilket vi tidigare trott och blivit itutade i skolan en gång i tiden. Snoppen sitter inte i Y-kromosomen! Vilket i sig är rätt fantastiskt.

Själv har jag för övrigt sannolikt (väntar på provresultatet nu som jag kämpat i snart 20 år för att få gjorda) en 47 XXY-uppsättning (Intersexualism - eller om man så vill: Kleinfelters syndrom).

Jag ska teoretiskt sett inte existera om jag har en sådan kromosomuppsättning. Åtminstone inte enligt den 60 år gamla världsbild som fortfarande dominerar våra biologiböcker. Men om jag har såväl en Y-kromoson som två X-kromosomer - vem av er har rätten att bestämma vilket kön jag då tillhör? Jag tillhör ju uppenbarligen bägge?

Utöver det är jag tydligen överkänslig mot testosteron och mår skit av att komma i närheten av det annat än i mycket små mängder. Intressant på rätt många vis. Fråga mig inte hur det går till. Det bara fungerar inte.

Det är heller inte ovanligt att man kan ha exempelvis en XXYX-uppsättning eller någon annan lustig blandning. Jag tror att det mesta man uppmätt är en kombination av fem eller sju kromosomer hos samma individ (borde läsa de artiklarna och rapporterna igen, känner jag). Och många av dessa ser ut, fungerar och känner sig som vilken man eller kvinna som helst och för heller inte vidare några synbara "defekter", identitetsstörningar eller "inavelsliknande" problem till sin avkomma. Konstigt nog gör inte vidare många av oss det. Men vi tvingas likafullt till tvångssterilisering för att få vara hela och för att få kallas NÄSTAN människor.

Idag har forskarna funnit den egentliga pekaren som styr hur kroppen fungerar och utvecklas. Det är en enda liten pekare i en av alla de där små beståndsdelarna som bygger upp kromosomerna. En enda pytteliten gen. Ändrar man den, vilket är helt möjligt, går det att utan problem lära kroppen att göra sig av med bröst, skäggväxt och liknande. Man kan till och med lära kroppen att på kort tid omvandla testiklar och sädesledare till fullt fungerande äggstockar, och så vidare. Kalla det ett medicinskt mirakel eller skrämmande hokus pokus om ni vill. Jag kallar det modern genetikforskning. Genen kallas FOXL2 och det går att läsa litet allmän popvetenskap om det här.


Till det har vi exempelvis denna forskning rörande svällkroppar och möjligheten att odla fram nya könsorgan hos transsexuella. Bara en sådan sak.



Det finns vägar att gå. Att bygga om hjärnor för att funka med vad som faktiskt har blivit fel... glöm det. Jag tror inte det kommer hända, även om det hade varit en dröm för mig att kunna ta just det där lilla blå pillret och liksom vakna upp i Underlandet en gång i tiden. Jag har alltid sett upp till Alice, trots allt. Det kommer dock sannolikt att fortsätta vara just en dröm. Vilket ett par av världens mest transfientliga psykiatriker trots allt har insett i rollen som ansvariga för det team som tillsatts att arbeta med den nya DSM V.

Immanuel Brändemo har skrivit bra om det.



Annars kan det vara intressant att kika direkt på skillnaden emellan DSM-IV:

Gender Identity Disorder (den gamla diagnosen)

A. A strong and persistent cross-gender identification (not merely a desire for any perceived cultural advantages of being the other sex).

In children, the disturbance is manifested by four (or more) of the following:

1. Repeatedly stated desire to be, or insistence that he or she is, the other sex

2. In boys, preference for cross-dressing or simulating female attire; in girls, insistence on wearing only stereotypical masculine clothing

3. Strong and persistent preferences for cross-sex roles in make-believe play or persistent fantasies of being the other sex

4. Intense desire to participate in the stereotypical games and pastimes of the other sex

5. Strong preference for playmates of the other sex

In adolescents and adults, the disturbance is manifested by symptoms such as a stated desire to be the other sex, frequent passing as the other sex, desire to live or be treated as the other sex, or the conviction that he or she has the typical feelings and reactions of the other sex.

B. Persistent discomfort with his or her sex or sense of inappropriateness in the gender role of that sex.

In children, the disturbance is manifested by any of the following:

In boys, assertion that his penis or testes are disgusting or will disappear or assertion that it would be better not to have a penis, or aversion toward rough-and-tumble play and rejection of male stereotypical toys, games, and activities;

In girls, rejection of urinating in a sitting position, assertion that she has or will grow a penis, or assertion that she does not want to grow breasts or menstruate, or marked aversion toward normative feminine clothing.

In adolescents and adults, the disturbance is manifested by symptoms such as preoccupation with getting rid of primary and secondary sex characteristics (e.g., request for hormones, surgery, or other procedures to physically alter sexual characteristics to simulate the other sex) or belief that he or she was born the wrong sex.

C. The disturbance is not concurrent with a physical intersex condition.

D. The disturbance causes clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.

Code based on current age

Specify if (for sexually mature individuals):

Sexually Attracted to Males

Sexually Attracted to Females

Sexually Attracted to Both

Sexually Attracted to Neither


och jämföra det med det första utkastet inför DSM-V som ska vara klar inom ett par år (notera även möjligheten för andra än transsexuella att få vård enligt nya DSM-V, där de tydliggör behovet av en mer liberal syn på rätten att förändra delar av kroppen i förhållande till vad man fötts med och vad man känner sig vara innerst inne):

Gender Incongruence (in Adolescents or Adults) [1] (den nya, föreslagna diagnosen)

A. A marked incongruence between one’s experienced/expressed gender and assigned gender, of at least 6 months duration, as manifested by 2* or more of the following indicators: [2, 3, 4]

1. a marked incongruence between one’s experienced/expressed gender and primary and/or secondary sex characteristics (or, in young adolescents, the anticipated secondary sex characteristics) [13, 16]

2. a strong desire to be rid of one’s primary and/or secondary sex characteristics because of a marked incongruence with one’s experienced/expressed gender (or, in young adolescents, a desire to prevent the development of the anticipated secondary sex characteristics) [17]

3. a strong desire for the primary and/or secondary sex characteristics of the other gender

4. a strong desire to be of the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

5. a strong desire to be treated as the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

6. a strong conviction that one has the typical feelings and reactions of the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

Subtypes

With a disorder of sex development

Without a disorder of sex development


Fråga gärna om det är någonting jag eventuellt kan ha missat eller om det är något ni inte förstår. Jag lovar att jag verkligen ska försöka svara efter bästa förmåga. Tack. För att ni har lyssnat och läst. Nu känns det genast bättre och jag ska ta och varva ner ett par varv till nästa inlägg. Igen.


Intressant.

Katolska kyrkan bör tänka om kring forskningen!

Men snälla Maria! Sverige tvångssteriliserar fortfarande! Vi har aldrig slutat. Fick ett brev från Socialstyrelsen förra året. Datumstämplat den 14 oktober 2008. "Då bevis inkommit avseende sterilisering/kastrering beslutar Socialstyrelsen om fastställelse av ändrad könstillhörighet som kvinna." Vaddå dåtid? All respekt, men... Har du missat detta, så gå och lägg dig! All min varmaste respekt, men... Detta sker idag! I Sverige har vi inte tvångssteriliserat någon sedan....2014? 2025? 2050? Morallag. På grund av religiösa dumheter till stor del. På grund av samma elände som gjort att min egen kyrka valt att be mig söka ett annat sammanhang (jag blev utkastad). Självklart ska vi inte experimentera på folk! Eller... faktum är att folk får betalt för att bli experimenterade på idag. Fullt lagligt. Andra utsätts för skrämmande experiment och stympningar nästan bara för skojs skull. Vilken tröst vill du och kyrkan ge till dem? Till oss? Mycket av det är inte kyrkans fel, förstås. Men mycket av det som förekommer idag inom den mindre lyckade forskningen och inom mindre lyckad lagstiftning bygger på gammal hederlig kyrklig moral och lagstiftning. För min del måste jag säga att jag är hemskt glad över att forskning bedrivs som gör mig till en helare och mer välfungerande människa. Exempelvis genom den forskning som gjort att jag idag kan leva ett liv i rätt kropp. Katolska kyrkan har väl inte direkt varit fullt så älskvärd inför den möjligheten rent historisk? Eller för den delen alldeles nyligen? Jag är fullt medveten om att kyrkan gör väldigt mycket bra också. Och att forskning bedrivs i Katolska Kyrkans hägn. Absolut! Och det är jättebra. Det är rentav strålande bra! Jag bara önskar mig att det kunde vara mer av konstruktiv och relevant forskning och mindre av fördömanden. Fortfarande. Katolska Kyrkans syn på preventivmedel och aborter, och Vatikanens fördömanden av våldtagna barn och deras mammor, samt behandlande läkare blir bara patetiskt. Dan Brown i all ära, men det är inte riktigt där vi står ändå. Eller hur? Egentligen. Det blir mest bara offermentalitet att blanda in uppdiktade romaner i den här debatten. Dimspår. För min del är jag jätteglad och nöjd med er roll som forskare och värnare av kunskap. Ge bara tusan i att systematiskt försöka stoppa så himla mycket av den totala forskning som har med medicinsk utveckling att göra. Fördöm gärna ondsint experimenterande på människor. Fördöm stympningar. Fördöm tvångssteriliseringar. Men läs på för guds skull! Läs på! Så kanske ni fördömer rätt saker. Och slipper vara rädda för utvecklingen i sig själv istället. Få dina/era fakta rätt innan ni skriver. Uttala er inte bara för skojs skull utan att ha fakta på fötterna. Det blir lätt så himla fel då. Även då det skrivs under av dig eller av kyrkan. Även med alla referenser till forskning som bedrevs under renässansen. Det faktum att det mesta som Katolska Kyrkan åstadkommit hör hemma i forntid gör det inte mer rätt, bara sorgligare. Tyvärr. Jag önskar att kyrkan var lika full av framåtanda nu som då. Helt enkelt. Men jag uppskattar historielektionen. Och jag uppskattar att den sidan av kyrkans verksamhet lyfts fram. Även om mycket av det framåtsträvande arbete som faktiskt åstadkommits skedde för många hundra år sedan nu. Samtidigt är jag övertygad om att ni kommer finna en väg tillbaka till kreativiteten, skapandet och det nyfikna utforskandet igen. Dina ord visar vägen. Det gläder mig oerhört. Varma hälsningar Amanda Brihed Liberati (och tillika troende kristen, numera utan hemvist) http://www.liberati.se/