Den franska antiliberala revolutionen

Saxat från Prylportalen.se:

[2009-05-23 08:04] 

Franska regeringen nöjer sig uppenbarligen inte med den nyligen antagna lagen som kickar ut fildelare från nätet. Nästa steg är en rad långtgående åtgärder för att få bukt med det hotfullt oreglerade nätet. 

Det är ansedda blaskan Le Monde som har kommit över lagförslaget som kallas ”Loppsi 2”. Tillsammans med Dadvsi-lagen som förbjuder användare att gå runt kopieringsskydd och ”Création et Internet” som stänger av fildelare från nätet ska Loppsi 2 se till att franska staten får kontroll över sina medborgare även online.

Till att börja med föreslås att staten får använda mjukvara som ”observerar, samlar in, lagrar, sparar och transfererar” tangentbordsinmatningar. Det här är rena hackermetoder som vanligtvis associeras med trojaner. Staten skall få rätt att använda dessa metoder i upp till fyra månader på en dator men med möjlighet till ytterligare fyra månaders förlängning.

Vidare kommer franska internetoperatörer tvingas medverka till censur som initialt sägs vara riktat mot barnpornografibrott. Enligt kritikern Jean-Michel Planche, som vanligtvis fungerar som rådgivare till staten i internetfrågor, är detta ”slutet på ett öppet och neutralt internet”. 

Slutligen skissar lagförslaget upp planer på en megastor databas som kommer kallas ”Pericles”. Den kommer samla in information från en rad franska databaskällor för att skapa en superdossié över alla medborgare i landet. Enligt Le Monde kommer Pericles innehålla all möjlig känslig och personlig information vilket naturligtvis kan innebära ett rejält hot mot integriteten.

Allt detta sammantaget gör att bilden klarnar över vad Sarkozyregimen försöker åstadkomma i Frankrike. Samma lättvindliga inställning till medborgarrätten ser vi även i en rad andra välutvecklade demokratier, även i Sverige, men frågan är hur långt de folkvalda vågar gå. Trots allt finns det en chans för den ”lilla medborgaren” att tillsammans med likasinnade protestera mot de allt allvarligare inskränkningarna som kommer uppifrån. Nästa chans infinner sig snart, redan den 7 juni faktiskt.

Ibland kan man ju börja undra litet grann kring vart allting är på väg. Det har diskuterats mycket fram och tillbaka om huruvida Sverige ska vara kvar i EU eller inte. För inte jättelänge sedan meddelade Miljöpartiet att de svängt i frågan och vill vara med. Om inte annat för att kunna påverka saker i rätt riktning är det ju lovvärt. Inte sant.

Själv har jag aldrig varit mer övertygad om att Sverige behövs i Europa och i EU. Det behövs röster som motsätter sig det franska vansinnet. Sverige borde förstås vara en sådan röst. Vi har verkligen inte världens bästa track record efter det sista året. FRA, IPRED och allt annat fånigt som varit på gång en stund. Vansinnet i att som en högt uppsatt partifrände till mig kräva utegångsförbud för ungdomar i vissa svenska förorter. Polisens fantastiska språkliga tabbar. 

Känns det inte som om det är dags att vakna nu?

Jag anser det. Därför har jag varit mycket noggrann i mitt val av kandidat till Europaparlamentet denna gången. Jag röstar för frihet, mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för den enskildes integritet. Jag har lyckats kombinera det med att rösta på en ung kvinna, eftersom det också är en röst som hörs alldeles för litet inom EU idag. Det är viktigt att kombinera så mycket positivt som möjligt, anser jag. Och för mig, personligen, var det viktigt att kunna föra fram just dessa bitar. Det behövs en större bredd och en vidare referensram. 

Jag går till valurnan imorgon. Det tycker jag att ni andra också ska göra. Din röst behövs. Den behövs nu mer än någonsin. Den moderata och socialdemokratiska idén om att Europaparlamentsvalet är mindre värt än riksdagsvalet är rena dumheter. Jag gissar på att över 60% av alla frågor som diskuteras, alla beslut som fattas, i varje kommunfullmäktige och varje landstingsfullmäktige i Sverige är baserat på bestämmelser och riktlinjer från EU. Jag har ingen egentlig statistik, men jag tippar rätt friskt på att nära nog detsamma gäller även i riksdagen. Jag tror inte att jag är helt och hållet ute och cyklar då. 

Utvecklingen vi ser inom västvärlden idag drivs tyvärr av medelålders män som är teknikrädda, rädda för avvikande kulturer och religioner, ofta nedvärderande mot mindre lyckligt lottade individer, mot kvinnor, mot ungdomar, mot allt som bryter de gamla invanda mönstren. Det behövs något annat idag. Vi kan inte längre sitta stilla i båten och tiga.

I västvärlden idag rör sig starka antiliberala och antidemokratiska vindar. Det ska bli omöjligt att dölja ens det mest privata för staten i längden. Vi ska övervakas varje meter vi rör oss och varje minut. Det talas öppet om att staten ska införa sociogram för att hålla koll på sina medborgare. Frankrikes variant ovan är en typisk sådan lösning. Pericles kommer att leda till att staten vet mer om sina medborgare än de vet om sig själva. Och alla regimkritiker ska i framtiden tystas, censureras, riskera straff. 

FRA riskerar leda till precis samma sak. ACTA, telekompaketet, Datalagringsinitiativet, IPRED... Listan på integritetshotande lagar är enorm och med de idéer som ligger i pipeline i Europa, Australien, Kanada, USA och på många andra håll ser vi ut att riskera en fullkomlig kollaps för den individuella friheten inom kort.

Hur i hela friden har man tänkt sig att komma undan med detta? Har de styrande medelålders männen någon som helst aning om vad detta kommer att innebära för de mänskliga fri- och rättigheterna? 

Inser de att de i sin önskan att rädda det fria samhället ger en permanent dödsstöt åt detsamma?

Vi kan inte rädda demokrati och frihetliga principer genom att inskränka dem in absurdum på det vis som sker idag. Vi kan inte rädda det västerländska samhället genom att ta livet av allt detta samhälle bygger på. 

Det är dags att handla. Nu. Genom att skicka kandidater till EU som ser vad som pågår. Vi behöver unga röster. Vi behöver en ny generation som inser att kunskaps- och informationssamhället måste skyddas till varje pris. Vi behöver få bort det reaktionära fanstyg som just nu vinner alltmer makt inom Europa och inom västvärlden. Amerikanernas val av Obama till presidentposten var ett svar på denna önskan. Liksom Svart Måndag som agerar som en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för samtliga demokratiska partier idag. 

Liknande organisationer finns såväl inom Europa som i många andra delar av världen. Lyssna på vad vi har att säga. Och gör dig själv, din familj, dina vänner och dina barn en enorm tjänst inför framtiden. Låt dem få fortsätta att leva i frihet och låt dem få uppleva demokrati.

Rösta i Europaparlamentsvalet och gör din röst hörd. Låt oss vända utvecklingen nu. Det är dags.

Om det visar sig svårare än vi tror, slår mig tanken att det inte är vi som ska gå ut ur EU. Det är snarare vi som ska smiska fransmännen hårt på stjärten och se till att de ställer sig i skamvrån en sekund - till dess de lärt sig vad det här verkligen handlar om. 

Låt oss smiska de reaktionärt vansinniga krav- och övervakningsivrarna till vett och sans igen. Låt oss få dem att lyssna. Se till att skicka reson till Bryssel denna gången och hjälp oss se till att vinna vår demokrati och vår frihet som medborgare tillbaka.

Staten finns inte till för att styra oss. Vi är inte kuggar i det statliga maskineriet. Staten finns till för att lyda vår vilja. Låt oss återupprätta den balansen per omgående.