För att jag är så himla förtvivlad och uppgiven. Igen.

Det händer inte så himla ofta, trots allt, men idag tänker jag göra det. Bara för er...

Nu tänker jag gå totalt out of my way och på köpet framstå som en fullständig rättshaverist och jag tänker gilla det hela vägen till din browser. ;-)

Det här är TOTALLY IN YOUR FACE och without discretion. Det kan hända att du inte gillar det. Det kan hända att det bryter mot dina värderingar och dina åsikter. Det kan hända att jag sätter käppar i hjulen för dina fördomar och för dina idéer om vad som är möjligt eller inte möjligt. Kanske får jag dig att se på saker från en annan vinkel. På ett helt annat sätt.

Det handlar om transsexualism. Det handlar om intersexualism. Det handlar om allt det där som är så farligt och som jag fortfarande får i ryggen då jag vänder mig om. Allt det där människor ibland säger to my face och ibland bara nöjer sig med att säga bakom ryggen på mig.


Vill du inte läsa, så låt bli. Ingen tvingar dig.


Som ett svar till er därute som fortfarande vägrar se mig för vad jag är. Till er därute som fortfarande envisas med att använda fel pronomen. Till de som känner till mitt förra namn och vägrar lära er att använda mitt rätta namn. Till er som inte förstår den smärta jag bär på. Till er som inte fattar vad transsexualism egentligen handlar om.

Till de vilsna arbetsförmedlare som envisas med att presentera mig som honom och som någon sorts påhittat missfoster inför mina eventuella framtida arbetsgivare.

Till de arbetspsykologer som envisas med att skriva i utredningsunderlag och presentationsunderlag att jag är en HAN som behöver få utrymme hos en arbetsgivare att LÅTSAS vara en HON. Som envisas med att jag behöver en arbetsgivare som LÅTER mig vara TRANSSEXUELL på HELTID. Som om jag överhuvudtaget hade ett VAL.

Till de människor som hävdar att det jag behöver är en arbetsgivare som låter mig vara transsexuell på heltid för att jag behöver uttrycka min SEXUALITET PÅ HELTID.

Som om jag sprang runt i orange hotpants och rosa boa på arbetet, hade gruppsex fem gånger innan lunch varje arbetsdag och förväntade mig en jävligt stor julbonus varje år för min fantastiska lockiga frillas skull. I wish. Världen kanske skulle vara ett bättre ställe då?

Till er som inte förstår bättre. Det här är för er.

En transsexuell bakgrund för er att lära av. För att jag är förbannad. För att jag är ledsen. För att jag är sårad. Och frustrerad, hopplöst besviken och erbarmligt uppgiven inför den märkliga attityd som så ofta slår dörrarna i ansiktet för mig. Och för så himla många andra som inte har den turen jag har och som inte har den fina valda familj jag har, den totala kärleken från någon som älskar mig som jag har, som inte har de vänner och det nätverket som jag har. För alla de som inte har en politisk kanske-karriär att falla tillbaka på och vars röster aldrig hörs. Detta är också för alla de röster som tystnar. Som tystas. Som ger upp och som slutar leva och som slutar hoppas. Detta är för alla er.

För att jag just nu inte kan skriva kort och snällt och gulligt. För att 40.000 tecken är gränsen på maillistor jag deltar i och för att jag inte kan få in det någon annanstans där, fastän jag vill. För att jag ibland bara vill skrika.

Får jag skrika?

Får jag ställa mig på gatan och bara gråta?

Får jag gömma mig i ett mörkt hörn och känna mig svag och ledbruten och förtvivlad?

Är det ok?


Kan jag ta mig den friheten?

Jag vill ta mig den friheten.


För att jag vägrar vara stigmatiserad på grund av vem jag är. För att jag är trött på att bli sedd som ett offer. För att jag insisterar på min egen mänsklighet och på mitt eget människovärde. Att jag alls har ett. Människovärde.

MÄNNISKOVÄRDE!

Människovärde.



------------------------------------------------------------


En kort beskrivning på betydligt mer än 40.000 tecken som berättar om vad TS egentligen handlar om. Vad som är viktigt att veta. För att ni alls ska förstå vad jag människor som jag går igenom. Varje dag. Bara för att.

Sansat. Lugnt. Faktiskt nästan pedagogiskt. Från botten av all min frustration. Från botten av all min uppdämda förtvivlan över att aldrig någonsin duga.


-------------------------------------------------------------


Jag ser det litet grann som så att...


Smärtan och de problem som är kopplade till transsexualism bör inte förringas. Att människor kan må bra trots eller till och med på grund av transsexualism ska inte heller förringas.

Kort: Gör mig inte till ett förbannat jävla offer på grund av min bakgrund!!! - något jag kämpat för i många år; jag vägrar vara ett offer på grund av omvärldens fördomar. Men vi måste förstå vad det handlar om... På riktigt. Se detta!




GÅR DET ATT BOTA TRANSSEXUALISM?

Nej, det är inte möjligt att bota transsexualism med psykiatri eller medicinering. Enligt KI och Johns Hopkins m.fl. beror det på att man funnit tydliga skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor. Inte i intellekt eller empatisk förmåga, mind you, men i hur de är uppbyggda och hur grunden i identiteten skapas och utvecklas. Det vill säga könsidentiteten. Det har ingenting att göra med hur vi blir i övrigt - där har miljön en betydligt större tonvikt. Vi tänker förvånansvärt lika, men vi använder helt olika banor och delar av våra hjärnor för att komma till i stort sett samma slutsatser. Inget mumbo jumbo - fakta.

Forskningen visar helt enkelt att nervbanorna ser helt olika ut mellan genetiska män och genetiska kvinnor. Olika områden arbetar för att koda och koda av samma företeelser beroende på vilket kön man tillhör och banorna är helt och hållet annorlunda. Det intressanta är att exempelvis en transsexuell man (genetisk kvinna) i samtliga undersökta fall har en hjärna som är identiskt uppbyggd och fungerar på exakt samma vis som den man finner hos en genetisk man. Och tvärtom. I samtliga fall.
På samma vis har man funnit att en transsexuell kvinna i samtliga undersökta fall har en hypofys och hypotalamus (hormondelegerande körtlar) som är identiska med de man finner hos en genetisk kvinna. Och tvärtom. Vilket innebär att kroppen helt enkelt inte lyckas med att ta upp och fördela de könshormoner könskörtlarna producerar - en tydlig koppling mellan transsexualism och intersexualism, för övrigt. IS beror i de allra flesta fall på att kroppen inte klarar att ta upp och fördela i första hand testosteron. Man blir okänslig för det. Eller man blir överkänslig för det. Det första är utan tvekan vanligast, vilket leder till att det urkön (i praktiken en vagina) man har i den tidiga fosterutvecklingen inte klarar att utvecklas till en penis, utan blir något som är litet grann mitt emellan.

En kort rapport om de tidigaste forskningsresultaten (denna är från 2000, det finns gott om ny forskning på temat också - på mängder av olika subareas, osv)

Jag har säkert ett dussin rapporter från då till nu liggande här skräpandes någonstans, men finner dem inte just nu.

FINNS DET INGET PILLER DU KAN TA? (HAVE YOU EVER TRIED NOT BEING GAY?)

Ett piller för att bota en hjärna på något vis skulle förmodligen inte vara möjligt. Men hypotetiskt vore det ju hemskans praktiskt. Eller hur? I would have been up to it!
Men ett försök att använda sig av medicinsk terapi med de kunskaper vi kan tänkas skaffa oss kring detta inom i praktiken oöverskådlig tid skulle förmodligen bli minst lika fatalt som försöken att skära av kroppsdelar man inte känner sig bekväm med.

Alla försök att tvinga människor att leva i fel kön genom tvång har historiskt slutat i personliga katastrofer. Ni kanske minns detta fallet?

Idag är såväl David som hans tvillingbror döda. Liksom föräldrarna. Alla till följd av självmord - direkt relaterade till Davids kamp för att få vara sig själv.


Läs gärna John Colapintos bok "As Nature Made Him" som är en otroligt bra genomlysning av ämnet och även av den eländes sjuka synen många har på kön, biologi och identitet. Läs om de otroliga strider som blossade upp för ett par decennier sedan kring Dr John Money och hans forskningsfusk för att bevisa att kön var socialt och miljömässigt betingat och hur han hotade sig fram till en position där han kunde propagera för den synen - även då alla resultat av hans egen forskning talade emot de idéer han valde att göra till sanning. Jag nöjer mig inte med att lyssna på en massa halvdumma idéer från nästan-genusvetare, tvångsmässiga antifolk eller anarker som aldrig orkade läsa mer än baksidan på en massa Judith Butler-publikationer och därför bildade sig en helt fel uppfattning av till och med vad Butler själv säger.


MEN VAD GÖR MAN DÅ?

Annars finns det andra lösningar på problemet som ligger betydligt närmre till hands forskningsmässigt. Har man en annan utgångspunkt finns fantastiska möjligheter alldeles runt knuten. Som det faktum att man funnit att X och Y-gener inte har ett dyft med könsidentitet och kropp att göra. Annat än att man - för det mesta - har en 46 XX-uppsättning om man är kvinna och att man - för det mesta - har en 46 XY-uppsättning om man är man. Det finns inget biologiskt obligatorium, vilket vi tidigare trott och blivit itutade i skolan en gång i tiden. Snoppen sitter inte i Y-kromosomen! Vilket i sig är rätt fantastiskt.

Själv har jag för övrigt sannolikt (väntar på provresultatet nu som jag kämpat i snart 20 år för att få gjorda) en 47 XXY-uppsättning (Intersexualism - eller om man så vill: Kleinfelters syndrom).

Jag ska teoretiskt sett inte existera om jag har en sådan kromosomuppsättning. Åtminstone inte enligt den 60 år gamla världsbild som fortfarande dominerar våra biologiböcker. Men om jag har såväl en Y-kromoson som två X-kromosomer - vem av er har rätten att bestämma vilket kön jag då tillhör? Jag tillhör ju uppenbarligen bägge?

Utöver det är jag tydligen överkänslig mot testosteron och mår skit av att komma i närheten av det annat än i mycket små mängder. Intressant på rätt många vis. Fråga mig inte hur det går till. Det bara fungerar inte.

Det är heller inte ovanligt att man kan ha exempelvis en XXYX-uppsättning eller någon annan lustig blandning. Jag tror att det mesta man uppmätt är en kombination av fem eller sju kromosomer hos samma individ (borde läsa de artiklarna och rapporterna igen, känner jag). Och många av dessa ser ut, fungerar och känner sig som vilken man eller kvinna som helst och för heller inte vidare några synbara "defekter", identitetsstörningar eller "inavelsliknande" problem till sin avkomma. Konstigt nog gör inte vidare många av oss det. Men vi tvingas likafullt till tvångssterilisering för att få vara hela och för att få kallas NÄSTAN människor.

Idag har forskarna funnit den egentliga pekaren som styr hur kroppen fungerar och utvecklas. Det är en enda liten pekare i en av alla de där små beståndsdelarna som bygger upp kromosomerna. En enda pytteliten gen. Ändrar man den, vilket är helt möjligt, går det att utan problem lära kroppen att göra sig av med bröst, skäggväxt och liknande. Man kan till och med lära kroppen att på kort tid omvandla testiklar och sädesledare till fullt fungerande äggstockar, och så vidare. Kalla det ett medicinskt mirakel eller skrämmande hokus pokus om ni vill. Jag kallar det modern genetikforskning. Genen kallas FOXL2 och det går att läsa litet allmän popvetenskap om det här.


Till det har vi exempelvis denna forskning rörande svällkroppar och möjligheten att odla fram nya könsorgan hos transsexuella. Bara en sådan sak.



Det finns vägar att gå. Att bygga om hjärnor för att funka med vad som faktiskt har blivit fel... glöm det. Jag tror inte det kommer hända, även om det hade varit en dröm för mig att kunna ta just det där lilla blå pillret och liksom vakna upp i Underlandet en gång i tiden. Jag har alltid sett upp till Alice, trots allt. Det kommer dock sannolikt att fortsätta vara just en dröm. Vilket ett par av världens mest transfientliga psykiatriker trots allt har insett i rollen som ansvariga för det team som tillsatts att arbeta med den nya DSM V.

Immanuel Brändemo har skrivit bra om det.



Annars kan det vara intressant att kika direkt på skillnaden emellan DSM-IV:

Gender Identity Disorder (den gamla diagnosen)

A. A strong and persistent cross-gender identification (not merely a desire for any perceived cultural advantages of being the other sex).

In children, the disturbance is manifested by four (or more) of the following:

1. Repeatedly stated desire to be, or insistence that he or she is, the other sex

2. In boys, preference for cross-dressing or simulating female attire; in girls, insistence on wearing only stereotypical masculine clothing

3. Strong and persistent preferences for cross-sex roles in make-believe play or persistent fantasies of being the other sex

4. Intense desire to participate in the stereotypical games and pastimes of the other sex

5. Strong preference for playmates of the other sex

In adolescents and adults, the disturbance is manifested by symptoms such as a stated desire to be the other sex, frequent passing as the other sex, desire to live or be treated as the other sex, or the conviction that he or she has the typical feelings and reactions of the other sex.

B. Persistent discomfort with his or her sex or sense of inappropriateness in the gender role of that sex.

In children, the disturbance is manifested by any of the following:

In boys, assertion that his penis or testes are disgusting or will disappear or assertion that it would be better not to have a penis, or aversion toward rough-and-tumble play and rejection of male stereotypical toys, games, and activities;

In girls, rejection of urinating in a sitting position, assertion that she has or will grow a penis, or assertion that she does not want to grow breasts or menstruate, or marked aversion toward normative feminine clothing.

In adolescents and adults, the disturbance is manifested by symptoms such as preoccupation with getting rid of primary and secondary sex characteristics (e.g., request for hormones, surgery, or other procedures to physically alter sexual characteristics to simulate the other sex) or belief that he or she was born the wrong sex.

C. The disturbance is not concurrent with a physical intersex condition.

D. The disturbance causes clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.

Code based on current age

Specify if (for sexually mature individuals):

Sexually Attracted to Males

Sexually Attracted to Females

Sexually Attracted to Both

Sexually Attracted to Neither


och jämföra det med det första utkastet inför DSM-V som ska vara klar inom ett par år (notera även möjligheten för andra än transsexuella att få vård enligt nya DSM-V, där de tydliggör behovet av en mer liberal syn på rätten att förändra delar av kroppen i förhållande till vad man fötts med och vad man känner sig vara innerst inne):

Gender Incongruence (in Adolescents or Adults) [1] (den nya, föreslagna diagnosen)

A. A marked incongruence between one’s experienced/expressed gender and assigned gender, of at least 6 months duration, as manifested by 2* or more of the following indicators: [2, 3, 4]

1. a marked incongruence between one’s experienced/expressed gender and primary and/or secondary sex characteristics (or, in young adolescents, the anticipated secondary sex characteristics) [13, 16]

2. a strong desire to be rid of one’s primary and/or secondary sex characteristics because of a marked incongruence with one’s experienced/expressed gender (or, in young adolescents, a desire to prevent the development of the anticipated secondary sex characteristics) [17]

3. a strong desire for the primary and/or secondary sex characteristics of the other gender

4. a strong desire to be of the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

5. a strong desire to be treated as the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

6. a strong conviction that one has the typical feelings and reactions of the other gender (or some alternative gender different from one’s assigned gender)

Subtypes

With a disorder of sex development

Without a disorder of sex development


Fråga gärna om det är någonting jag eventuellt kan ha missat eller om det är något ni inte förstår. Jag lovar att jag verkligen ska försöka svara efter bästa förmåga. Tack. För att ni har lyssnat och läst. Nu känns det genast bättre och jag ska ta och varva ner ett par varv till nästa inlägg. Igen.


Intressant.